ARBETSKRAFTSINVANDRING

Här är yrkena som undantas från lönegolvet – ”Inte tillräckligt”

27 yrken slipper det höjda lönegolvet för arbetskraftsinvandring. Men det räcker inte, menar näringslivet och kritiserar att politiken tar över lönebildningen från arbetsmarknadens parter. ”I stället för ett lönegolv borde kollektivavtalsenliga lönenivåer gälla för alla”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

27 yrken kommer att undantas från det lönegolv för arbetskraftsinvandring på 90 procent av medianlönen som införs den 1 juni. Det meddelade regeringen och Sverigedemokraterna vid en pressträff på fredagen. Bland de yrken som undantas finns undersköterskor, skogsarbetare, svetsare och distributionselektriker.

Men undantagen kommer inte villkorslöst. Även de 27 aktuella yrkena kommer att omfattas av ett lönegolv, motsvarande 75 procent av den svenska medianlönen.

På Svenskt Näringsliv konstaterar vice vd Karin Johansson att det är bra att det finns undantag, men hon menar att regeringen borde ha tänkt annorlunda kring lönesättningen.

– Det är bra att regeringen har hörsammat näringslivets behov genom att undanta yrken där kompetensbristen är stor. För undantagen borde dock kollektivavtalsenlig lönenivå gälla, i stället för ytterligare ett lönegolv. Undantagen är i grunden ett symptom på ett system som har reglerats på sätt som har försämrat möjligheterna att hitta kompetens utomlands, säger hon.

”Tidöpartierna sätter sig själva i förarsätet för lönebildningen i Sverige. I vårt land är det arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som förhandlar fram löner i kollektivavtal.”

Hon understryker vikten av de kollektivavtalade löner som arbetsmarknadens parter ansvarar för.

– Detta behöver åtgärdas under kommande mandatperiod. I stället för ett lönegolv borde kollektivavtalsenliga lönenivåer gälla för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad, säger Karin Johansson.

Blandade känslor

Flera av de yrken som kommer att undantas finns bland Gröna arbetsgivares medlemmar. Och organisationen tar emot politikens med blandade känslor.

– Det är ett bra besked för många av våra medlemsföretag. Att djurskötare, växtodlare och flera andra nyckelroller inom lantbruket omfattas av undantagen ger arbetsro inför ikraftträdandet, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare.

Men Gröna arbetsgivare menar att det trots de delvis positiva beskeden fortsatt är ett mycket problematiskt regelverk.

– Det större problemet kvarstår: Tidöpartierna sätter sig själva i förarsätet för lönebildningen i Sverige. I vårt land är det arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som förhandlar fram löner i kollektivavtal. När politiker fastställer lönegolv för enskilda yrken urholkas den svenska modellen, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.

Hon får medhåll av Emma Terander.

– Det är obegripligt att regeringen inte anser att lönen ska ligga på kollektivavtalad nivå, oavsett varifrån i världen den anställde kommer. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige, det är så lönedumpning förhindras och det är så att lika villkor säkras.

Kan bli snårigt och krångligt

Även Teknikföretagen välkomnar beskedet med viss tvekan.

– Det är välkommet att regeringen har lyssnat på Teknikföretagen och nu inkluderar flera yrken som är viktiga för teknikindustrin på undantagslistan för höjt lönegolv. Det är även värdefullt att man undantar startup-företag yngre än fem år. Sverige måste vara ett land där både tillverkningsindustri och tech kan fortsätta växa, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen, och fortsätter:

– Vi kommer dock att fortsätta följa detta. Undantag är bra och viktigt, men riskerar också att bli snårigt och krångligt framåt. Till exempel är endast vissa maskinoperatörer undantagna. Vår förhoppning är att regeringen ser detta och är öppna för justeringar där så behövs framåt.

”Det är oroande och beklagligt att regeringen i praktiken nu stänger dörren för att viktig nyckelkompetens ska kunna komma till Sverige.”

Hos besöksnäringens branschorganisation Visita är besvikelsen tydlig. Branschen har inte fått ett enda undantag på listan.

– Det är oroande och beklagligt att regeringen i praktiken nu stänger dörren för att viktig nyckelkompetens ska kunna komma till Sverige och bidra till en mer växande besöksnäring, säger Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita.

– I stället för att gasa för fler jobb och tillväxt väljer regeringen nu att lägga i backen. Det förstärker problemet med att hitta viktig kompetens och gör Sverige fattigare, fortsätter han.

Undantagen räcker inte

Tjänsteföretagens branschorganisation Almega menar att undantagen inte räcker. I ett pressmeddelande skriver organisationen att regelverket riskerar att hämma tillväxten, undergräva partsmodellen och skicka fel signaler till internationella talanger.

– Det är bra att regeringen öppnar för undantag. Men listans 27 yrken är för snäv, parternas lista över bristyrken omfattade ju närmare 180. Nu riskerar stora delar av tjänstesektorns att inte få sina kompetensbehov uppfyllda, säger Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega.

Almega konstaterar att regelverket är ett ”tydligt avsteg” mot partsmodellen, där det i Sverige är fack och arbetsgivare som sätter lönerna.

– Det borde vara kollektivavtalade lönenivåer som gäller. När politiken sätter ett generellt lönegolv för arbetskraftsinvandring går man bort från den svenska modellen och riskerar att skapa snedvridningar på arbetsmarknaden, säger Jonas Jegers.

”Denna typ av förändringar gör Sverige mindre attraktivt för kvalificerade medarbetare.”

Många kritiker till lönegolvet har varnat för att det ger Sverige en dålig bild utomlands. Det är också något som Jonas Jegers instämmer i.

– Sverige konkurrerar globalt om talanger. Då behöver vi signalera öppenhet, inte skapa högre trösklar. Denna typ av förändringar gör Sverige mindre attraktivt för kvalificerade medarbetare, säger han.

Många företag i Sverige har svårt att hitta medarbetare. Det är viktig anledning till den kritik som har framförts mot lönegolvet från företag inom i stort sett alla branscher. Och Almega menar att regelverket, även med undantagen, slår direkt mot företagens möjligheter att rekrytera.

– Företag i hela landet har svårt att hitta rätt kompetens. Ett för högt lönegolv slår mot möjligheten att anställa och i förlängningen mot svensk konkurrenskraft och tillväxt, säger Jonas Jegers.