Tidningen Näringslivet logo
Google play store IOS App store

Arbetsmarknad

Debatten om karensavdraget handlar om huruvida avdraget ska slopas eller behållas och vem som i så fall ska stå för den ökade kostnaden.

Företagare, arbetsgivare och ett antal politiska partier anser att karensavdraget fungerar som en viktig självrisk i sjukförsäkringen som motverkar överutnyttjande. Företagarna varnar för kraftigt ökade sjuklönekostnader, svårigheter att bemanna och planera verksamheten och skenande sjukfrånvaro.

Motståndarna till karensavdraget, delar av fackföreningsrörelsen och vissa politiska partier, vill ta bort det. De menar att avdraget slår hårt mot arbetstagare med fysiska yrken inom exempelvis vården, omsorgen och handeln och att anställda som stannar hemma vid sjukdom förlorar mycket i inkomst.

Här samlar TN nyheter, analyser och debatt om vad ett slopat karensavdrag skulle betyda för näringslivet och samhällsekonomin.

Frågor och svar om karensavdrag

  • Vad är karensavdraget?

    Karensavdraget är ett engångsavdrag på sjuklönen när man blir sjuk. Det motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.Arbetsgivare betalar sjuklön under de första 14 dagarna i sjukperioden, efter att ett helt karensavdrag gjorts. Därefter kan man ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.Karensavdraget infördes den 1 januari 2019 och ersatte den tidigare karensdagen.

  • Vad innebär förslaget att slopa karensavdraget?

    Ett slopat karensavdrag betyder att en anställd får full sjuklön från första sjukdagen, utan avdrag.Kostnaderna skulle direkt drabba arbetsgivaren, som redan i dag står för 13 av 14 dagar i sjuklöneperioden.Att avskaffa karensavdraget beräknas kosta arbetsgivarna mellan 21 och 42 miljarder kronor 2026, enligt beräkningar som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv gjort.

  • Vad skulle ett slopat karensavdrag kosta företagen?

    Beräkningar som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv gjort pekar på 21–42 miljarder kronor i ökade kostnader för arbetsgivarna per år. För ett företag med tio anställda på medianlön handlar det om cirka 47 000 kronor årligen.Utöver ökade sjuklönekostnader skulle ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb.

  • Skulle fler sjukskriva sig om karensavdraget slopas?

    Ja, enligt en Demoskop-undersökning beställd av Teknikföretagen skulle andelen som sjukanmäler sig vid lindriga besvär öka från 6 till 15 procent, vilket motsvarar omkring 500 000 personer. Bland 18–34-åringar är ökningen störst, från 8 till 21 procent.När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet fick Sverige Västeuropas högsta sjukfrånvaro – fem arbetsveckor per sysselsatt 1988 och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade.I Norge, som inte har något karensavdrag, uppgår kostnaden för sjukfrånvaro till åtta procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige.

  • Varför ska vi behålla karensavdraget?

    Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk i sjukförsäkringen och bidrar till lägre sjukfrånvaro och långsiktigt mer hållbara kostnader.Kort sammanfattat kan man säga att karensavdraget:1. Fungerar som självrisk i sjukförsäkringen.2. Bidrar till lägre korttidsfrånvaro.3. Håller nere sjuklönekostnader för arbetsgivare.4. Följer en vanlig försäkringsprincip.