Stora delar av Spanien slocknade efter en kollaps i elsystemet. Kan motsvarande blackout drabba resten av Europa? Sannolikt inte, menar Per-Oscar Hedman, expert på elsystem. ”Men det är otvivelaktigt så att riskerna ökar i ett system med en stor andel sol och vind”, säger han till TN.

Svenska företag är i frontlinjen i Europas batterirevolution. Ett exempel är Sweco som är med och utvecklar en batterianläggning i Belgien som kan lagra fyra timmars kontinuerlig elförsörjning. ”Det motsvarar i princip en mindre kärnkraftsreaktor i effekt”, säger analytikern Christian Holtz till TN.

Efter ytterligare fel i Svenska kraftnäts nya algoritm för att balansera elsystemet, som innebär astronomiska prishöjningar, kommer svidande kritik från branschen. ”Orimligt”, säger Kruno Kuljis på energihandelsbolaget Modity till TN.

Två stora förändringar rubbar nu grundvalarna i det svenska elsystemet. Marknadsaktörerna står maktlösa när kostnaderna går i taket, varnar Energiföretagen. ”Svenska kraftnät underskattar effekterna på slutkunderna”, säger analytikern David Wästljung till TN.

EU vill lösa energikrisen med mer förnybart och större överföringskapacitet. Problemet är att Europas vindkraftsproduktion samvarierar, visar ny statistik. Antagandet att det alltid blåser någonstans gäller inte. ”Vi kan inte bara ha länder som efterfrågar energi när vädret tillåter, någon måste producera, även när det inte blåser”, säger Adam Kanne på kemiföretaget Perstorp till TN.

EU:s ramverk för hur mycket kol den svenska skogen måste binda riskerar att knäcka den svenska skogsindustrin. Helt orimligt, menar Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna. "Osäkert om det överhuvudtaget är möjligt", säger hon till TN.

Med bred marginal röstade EU-parlamentet ja till att flytta fram införandet av CSRD och CSDDD. Samtidigt höjs röster för att klimatet får stå tillbaka när EU nu fokuserar på tillväxt och regelförenkling. ”Jag är rent ut sagt förbannad”, säger Centerpartiets parlamentariker Emma Wiesner.

LKAB står för tre av totalt fem svenska projekt som EU valt ut som strategiska för att säkra tillgången på kritiska råmaterial. Målet är att starta brytning före 2030. "Vi hade hoppats på fler projekt för Sverige", säger Maria Sunér, vd på Svemin, som varnar för att EU:s tidsplan är i tightaste laget.

Uppstickarföretaget Kärnfull Next lanserar nu ett kärnkraftsprogram för södra Sverige. Bolaget siktar på 4–5 anläggningar med minst två SMR-reaktorer på varje sajt och nyligen anslöt två koreanska kärnkraftsjättar till projektet.

Kina använder sin dominans över förädlingskedjan av olika kritiska metaller och mineral som ett strategiskt maktmedel. När EU nu försöker slå sig ur beroendet och komma i kapp vänds blicken mot den svenska berggrunden, där flera projekt närmar sig brytning.