Med bara dagar kvar av valrörelsen menar flera statsvetare att en av Sveriges viktigaste frågor har hamnat helt i skymundan. ”Det handlar om vår identitet, vilka vi vill vara i världen och vilka värden vi vill företräda”, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, till TN.

Riksdagsvalet den 13 september avgör vilka partier som får representera Sverige i EU och andra internationella sammanhang. Därför kan deras utrikespolitik få stor betydelse. Men hur ser prioriteringarna egentligen ut? TN har ställt samtliga partier mot väggen i en rad heta frågor.

EU vill stärka konkurrenskraften, klara klimatomställningen och skydda Europas natur. Men när detaljstyrningen ökar och regelverk krockar slutar ambitionerna ofta i besvikelse. ”Man kan fråga sig om det är demokratiskt när slutresultaten inte blir bra”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Rymdfarkosten Bepicolombo närmar sig slutmålet Merkurius, och ska avslöja hemligheter om solens närmaste granne. Det är hett som en pizzaugn – och kallare än Sibirien.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas reagerar starkt på beskedet att Ryssland låg bakom den sprängmedelsbestyckade drönare som upptäcktes i Tyskland.

Forskning och innovation är nödvändigt för att bygga Europas välstånd, manar både EU-kommissionen och ordförandelandet Irland. Men det gäller också att hitta – och hålla kvar – dem som ska stå för byggandet.

Island säger nej till EU-förhandlingar i landets folkomröstning, rapporterar public service-bolaget Rúv. ”Folket har talat", skriver Gudrún Hafsteinsdóttir, partiledare för det konservativa självständighetspartiet och en av de tyngsta rösterna för nej-sidan, på X.

I helgen folkomröstar Island om att återuppta förhandlingar om ett EU-medlemskap. Mätningar visar ett knappt övertag för ja-sidan.

Boston-baserade Harvard Business School, en del av elituniversitetet Harvard. har tittat på möjligheten att flytta masterutbildningar till Europa och Kanada, rapporterar tidningen Financial Times.

Vårblöta och sommartorka skapar belgisk potatiskris. ”Hur ska man göra pommes frites av de här?”, suckar odlaren Mathieu Comijn.