ARBETSKRAFTSINVANDRING

Här blir regeringens lönegolv en dubbelsmäll – ”Slår mot dem som har svagast position”

Två regelverk kolliderar – och kan tvinga välutbildade konsulter att lämna sina jobb. Nu varnar branschen för att kombinationen av konsultregeln och skärpt lönekrav vid arbetskraftsinvandring skapar kaos på arbetsmarknaden. ”Det blir ett hinder för att människor faktiskt ska komma i arbete”, säger Fredric Skälstad på Kompetensföretagen.

Konsultregeln innebär att en konsult som varit uthyrd till samma kund i sammanlagt mer än 24 månader under en 36-månadersperiod ska erbjudas en tillsvidareanställning hos kunden. Det har lett till kritik i branschen, bland annat för att regeln leder till att uppdrag avslutas i förtid. Enligt Tarek Mourad, Head of Large Delivery & Sales på Adecco, uppstår också dubbla problem när konsultregeln kombineras med de skärpta kraven för arbetskraftsinvandring.

Den 1 juni höjs lönegolvet för arbetskraftsinvandring, till 90 procent av svensk medianlön, i dagsläget över 33 000 kronor i månaden. Om en konsult behöver byta uppdrag eller arbetsgivare till följd av 24-månadersregeln kan det också krävas en ny prövning av Migrationsverkets arbetstillstånd.

– I vår bransch förekommer garanti- eller kontraktslön som kan ligga lägre än den faktiska ersättningen när konsulten är ute på uppdrag. Det gör att det kan uppstå ett glapp mellan den formella lönen och den faktiska inkomsten, säger Tarek Mourad.

Det innebär att personer som redan arbetar och försörjer sig i Sverige kan få svårt att uppfylla lönekraven vid en ny tillståndsprövning, trots att deras faktiska inkomst ofta är högre.

– Vi och våra kunder får svårare att behålla rätt kompetens där den behövs. Resurser används inte optimalt, och vi behöver lägga mer tid på administration än på att stärka företagens konkurrenskraft, säger Tarek Mourad.

Fredric Skälstad, näringspolitisk chef på Kompetensföretagen, delar problembilden.

– Konsultregeln i kombination med lönetaket för arbetskraftsinvandring skapar en osäker situation får många. Samma medarbetare som företag vill behålla tvingas lämna sitt uppdrag, samtidigt som regelverken gör det svårare att stanna kvar i landet.

Mer oförutsägbarhet

Konsultregeln skapar också incitament att rotera konsulter mellan olika uppdrag för att undvika tidsgränsen, något som leder till mindre kontinuitet och en mer oförutsägbar arbetssituation, enligt Tarek Mourad.

– Det skapar en otrygghet snarare än trygghet. Det blir svårare för individen att planera sin framtid när man inte vet hur länge man kan vara kvar i ett uppdrag, säger han.

”Resurser används inte optimalt, och vi behöver lägga mer tid på administration än på att stärka företagens konkurrenskraft.”

Han menar att konsultregeln redan nu påverkar hur kundföretag planerar sina uppdrag och hur länge konsulter blir kvar.

– Syftet med regelverket är förståeligt på ett sätt, men i praktiken ser vi effekter som riskerar att slå fel. Uppdrag avslutas tidigare än verksamheten egentligen behöver, inte på grund av brist på kompetens eller minskat behov, utan för att företag vill undvika de konsekvenser som tidsgränsen medför, säger han.

Konsekvenserna märks i flera led. För individen kan det innebära att uppdrag avslutas trots att behovet finns kvar, vilket leder till förlorad inkomst och en mer osäker arbetssituation. Företagen riskerar också att tappa kompetens som byggts upp över tid, något som påverkar både effektivitet och leveransförmåga. Adecco ser också att antalet uppdrag har minskat sedan konsultregeln infördes.

– Vi ser tecken på att uppdrag avslutas tidigare än vad som annars hade varit fallet. Det riskerar att påverka arbetsmarknaden i stort, säger Tarek Mourad.

Bemannings- och konsultbranschen fungerar ofta som en viktig ingång till arbetsmarknaden, inte minst för unga, nyanlända och personer som byter karriär.

– Det här är en väg in för många. När flexibiliteten minskar försvåras också möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, säger Tarek Mourad.

Hotar Sverige som kunskapsnation

Han får medhåll från Fredric Skälstad som menar att utvecklingen riskerar att påverka både innovation och tillväxt.

– Det här slår mot dem som redan har svagast position. Det blir ett hinder för att människor faktiskt ska komma i arbete. Och om man lyfter blicken handlar det här inte bara om kompetensbranschen, utan om hur väl Sverige fungerar som kunskapsekonomi, säger han.

”Om man lyfter blicken handlar det här inte bara om kompetensbranschen, utan om hur väl Sverige fungerar som kunskapsekonomi.”

Enligt Tarek Mourad har konsultregeln också förändrat hur kundföretag fattar beslut.

– Fokus har flyttats från affären och verksamhetens behov till att behöva hantera ett regelverk. I högre grad fattas beslut om uppdrag utifrån tidsgränser, snarare än utifrån vilket kompetensbehov som faktiskt finns.

Fredric Skälstad konstaterar att lönegolvet vid arbetskraftsinvandring ytterligare spär på problemen och är kritisk till att regeringen går vidare med det trots varningar från näringslivet.

– Vi vet ju att det här lönegolvet ställer till det för företagen. För bemanningsföretag blir det nu dubbla hinder. Regeringens envishet innebär att kompetens som behövs i Sverige inte får komma hit eller tvingas att lämna. Det är djupt beklagligt, säger han.

– Regeringen borde förenkla för företagen att behålla kompetens, inte skapa regler som gör att företagen inte själva kan bestämma vilka de ska anställa, säger Fredric Skälstad.