REFORMERINGEN AV ARBETSFÖRMEDLINGEN

Generaldirektören efter kritikstormen: ”Förstår att man blir besviken”

Arbetsförmedlingen har länge fått hård kritik för dålig styrning, arbetslösa som tvingas söka jobb de inte kan ta, missnöjda företagare och miljarder i oanvända anslag. Nu svarar generaldirektören Maria Hemström Hemmingsson. ”Vi är på väg att styra upp myndigheten åt helt rätt håll”, säger hon till TN.

– Vi är på rätt väg, men vi är inte framme än.

Det säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson. I en intervju med TN svarar hon på den kritik som inte minst arbetsmarknadsexperten Björn Elmqvist nyligen framförde mot myndigheten.

Kritiken mot Arbetsförmedlingen är långt ifrån ny. Under flera år har TN rapporterat om företagare som har svårt att få hjälp med rekrytering, arbetslösa som inte får rätt stöd och en myndighet som trots stora resurser har svårt att leverera resultat.

Björn Elmqvists skarpa kritik mot både Arbetsförmedlingens interna styrning och regeringens hantering är alltså bara ytterligare ett exempel på missnöjet med den stora myndigheten.

– Ambitionsnivån på Arbetsförmedlingen är aldrig något problem. Men styrningen lämnar mycket att önska, både av Arbetsförmedlingen och inom Arbetsförmedlingen, sa Björn Elmqvist till TN.

Han efterlyste tidigare insatser för människor som riskerar långtidsarbetslöshet, bättre användning av arbetsmarknadsutbildningar och lönestöd samt ett slut på ständiga omorganisationer och utvecklingsprojekt som aldrig fullföljs.

Missat vad som händer

Maria Hemström Hemmingsson håller med om delar av kritiken, men anser att Björn Elmqvist missar vad som faktiskt händer på myndigheten.

– Omorganisationer är inte är ett självändamål. Men mycket av det som Björn Elmqvist efterlyser är precis det vi nu gör på Arbetsförmedlingen, säger hon.

Enligt generaldirektören har myndigheten förändrat hur arbetssökande bedöms och vilket stöd de får. Den som riskerar att bli långtidsarbetslös ska tidigt få hjälp av ett arbetslag med ett samlat ansvar, beskriver hon.

Samtidigt ökar antalet fysiska möten, tillgängligheten per telefon och insatserna för dem som står långt från arbetsmarknaden.

– Vi ser konkret att övergångarna till arbete och studier ökar bland dem som har varit arbetslösa mer än tolv månader.

Det är en förbättring som inte kan förklaras av konjunkturen, menar hon.

Björn Elmqvist menar att ni fångar upp för få av dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Kan du hålla med om det?

– Jag är övertygad om att det har sett ut så historiskt och jag är övertygad om att det inte kommer att se ut så när de nya arbetssätt som vi nu implementerar är på plats. Vi ser en enorm förändring redan idag. Vi är på rätt väg men vi är inte framme än.

Försöker styra upp myndigheten

Men Björn Elmqvists kritik handlar också om att Arbetsförmedlingen under lång tid har misslyckats med att omsätta ambitioner i resultat. Generaldirektören håller med, men förklarar att den här gången är det annorlunda.

– Jag menar att vi är på väg att styra upp myndigheten åt helt rätt håll. Vi har inte fått mer pengar. Vi arbetar med förändrade beteenden, kultur och arbetssätt, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Samtidigt medger hon att problemen har varit omfattande.

– Jag tycker att kritiken var väldigt berättigad för ett par år sedan.

En återkommande kritik från olika håll gäller kontakterna med arbetsgivarna. Genom åren har många företagare berättat för TN att de inte ser någon anledning att vända sig till Arbetsförmedlingen när de behöver rekrytera. De menar att de helt enkelt inte får den hjälp som de behöver och att det därför är mer effektivt att hitta kompetensen på annat sätt och på andra vägar.

Det förvånar inte Maria Hemström Hemmingsson.

– Jag förstår att många inte använder Arbetsförmedlingen idag. Och jag tycker det är logiskt eftersom det finns andra rekryteringskanaler, säger hon.

”Jag förstår att många inte använder Arbetsförmedlingen idag.”

Hennes förklaring är myndighetens uppdrag. Arbetsförmedlingen ska i första hand hjälpa personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa, inte förmedla högkvalificerad arbetskraft till företag som kan rekrytera på egen hand.

– Det är inte vårt uppdrag. Och väntar man sig att få den hjälpen då förstår jag till fullo att man blir besviken. Men jag tror att både vi, regeringen och politiken har varit dåliga på att förklara det.

Men det betyder inte att Arbetsförmedlingen inte ska ha kontakter med arbetsgivare. Tvärtom är det viktigt att utveckla kontakterna med arbetsgivare som är beredda att anställa personer som inte uppfyller alla kompetenskrav, exempelvis med hjälp av lönestöd, förklarar Maria Hemström Hemmingsson.

”Helt oacceptabelt”

Men det finns mer kritik från arbetsgivare. En vanlig synpunkt som TN har rapporterat om är att arbetssökande öppet skriver i ansökningar att de saknar kvalifikationer för jobbet, men att de ändå söker för att uppfylla Arbetsförmedlingens krav.

Generaldirektören blir benhård när hon påminns om den kritiken.

– Det där är helt oacceptabelt och det är ingenting som Arbetsförmedlingen uppmuntrar på minsta sätt, säger hon.

Hon betonar att arbetssökande måste vara beredda att byta yrke eller flytta för att få arbete. Men att söka jobb som de uppenbart saknar kvalifikationer för, eller inte vill ha, är inte detsamma som att göra vad de kan för att bryta sin arbetslöshet, poängterar hon.

– Det finns en tipsfunktion på vår hemsida där arbetsgivare kan höra av sig och informera om sådant, säger hon.

Genom åren har Arbetsförmedlingen också fått kritik för att inte ha använt de pengar som regeringen anslår till myndigheten på ett effektivt sätt. Faktum är att 2025 lämnade myndigheten tillbaka 4,3 miljarder kronor till staten, pengar som alltså inte hade använts. Året dessförinnan var det outnyttjade anslaget 2,7 miljarder kronor.

I riksdagen medgav arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att Arbetsförmedlingen hade kunnat använda mer pengar till arbetsmarknadsutbildning, praktik och subventionerade anställningar under 2025.

”Vi har de verktyg vi behöver och vi efterfrågar inga andra. Vad vi efterfrågar är en möjlighet att arbeta effektivt med de verktyg vi har.”

Björn Elmqvist har ifrågasatt myndighetens återkommande hänvisningar till bristande finansiering.

Arbetsmarknadsutbildningar är dyra och måste riktas till personer som kan fullfölja dem och få användning för kunskaperna, betonar generaldirektören.

– Om vi inte kontrollerar det så slösar vi med skattebetalarnas pengar, säger hon.

Maria Hemström Hemmingsson poängterar dock att det finns en avgörande skillnad mellan pengar till insatser och pengar till personalen som ska genomföra dem.

– Där begränsas vi av förvaltningsanslagen. Att vi lämnar tillbaka av sakanslagen beror på att vi måste kunna använda dem korrekt, säger hon.

– Vi har de verktyg vi behöver och vi efterfrågar inga andra. Vad vi efterfrågar är en möjlighet att arbeta effektivt med de verktyg vi har.

Menar du att om pengarna allokeras på ett annat sätt från regeringen så skulle ni använda alla pengarna?

– Ja, det skulle vi kunna göra. Det här är en dialog som vi för med regeringen och som vi har lyft i vårt utgiftsprognos, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Samtidigt säger hon att volymerna inom arbetsmarknadsutbildningarna har ökat med 25 procent under det senaste halvåret.

Efterlyser kontinuitet

Arbetsförmedlingens arbete är av naturliga skäl avhängigt av det regleringsbrev som regeringen skriver varje år. Och i regeringen är det arbetsmarknadsministern som är ansvarig för Arbetsförmedlingens uppdrag. Vem som blir nästa arbetsmarknadsminister är än så länge oklart, men Björn Elmqvist har krävt att hen visar ledarskap, följer upp resultaten och ser till att påbörjade förändringar faktiskt genomförs.

Han är kritisk till hur politiken har hanterat arbetsmarknadsområdet.

– Åtminstone vart fjärde år får vi en ny arbetsmarknadsminister. Ibland får vi en arbetsmarknadsminister varje år. Det är rakt av dåligt. Vi får ingen ordentlig kontinuitet från politiken, sa han till TN.

Och generaldirektören efterlyser framför allt kontinuitet.

– Om jag får önska mig någonting, då är det klart att det är en minister som är kunnig, intresserad, faktabaserad och i styrningen av myndigheten en långsiktighet och stabila planeringsförutsättningar.

De senaste 20 åren har Sverige haft inte mindre än nio arbetsmarknadsministrar, ett snitt på ungefär en ny vartannat år.

Att Sverige har haft många arbetsmarknadsministrar kan vara ett problem, konstaterar generaldirektören. Samtidigt har myndigheten, enligt henne, haft stabila förutsättningar den senaste mandatperioden, trots tre olika ministrar på fyra år.

Nu hoppas hon att stabiliteten fortsätter, så att Arbetsförmedlingen i sin tur kan fortsätta sitt förändringsarbete.

– Utvecklingsplaner som inte avslutas är värdelösa. För en väl fungerande arbetsmarknad behöver vi möjlighet att avsluta det vi håller på med nu, för vi ser effekter av det.