DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Branschen: ”Hemlig” skatt kostar svenskarna 2,5 miljarder – ”Måste bort”

Skatten skulle minska farliga kemikalier, men har inte gett någon effekt, enligt myndigheter och branschen. Ändå kostar den svenska hushåll 2,5 miljarder kronor varje år. ”Fullkomlig galenskap”, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, till TN. Nu ökar kraven på att skatten avskaffas.

– Elektronikskatten har inte några positiva effekter för någon och den måste bort, säger Pernilla Enebrink, vd på ElektronikBranschen, en branschorganisation för leverantörer, distributörer och handlare inom elektronik, foto och service.

Inför valet har Elektronikbranschen, tillsammans med APPLiA, lanserat en kampanjsida där det samlats information om elektronikskatten, som formellt benämns som skatt på kemikalier i viss elektronik, och vad de politiska partierna tycker. Dessutom finns det färdigskrivna mejl med krav på att avskaffa elektronikskatten och kontaktuppgifter till ledamöter i skatteutskottet och till finansminister Elisabeth Svantesson.

I mejlet står bland annat att ”jag kräver att regeringen AVSKAFFAR den straffskatt som elektronikskatten innebär för oss konsumenter och istället fortsätter arbetet inom EU för styrmedel som gynnar återbruk, elektronik med lång livslängd och som inte missgynnar företag i Sverige”.

– Det är nog Sveriges hemligaste skatt som ändå träffar hushållen så kraftigt. Därför tycker vi att det är viktigt att satsa på konsument- och väljarupplysning. Det är snart val och vi ser att det finns låg kännedom om elektronikskatten trots att det påverkar konsumenterna så kraftfullt, säger Pernilla Enebrink.

Skatten på kemikalier i viss elektronik, även kallad elektronikskatten, infördes den 1 juli 2017 och var en del av den dåvarande regeringens strategi för att minska skadliga kemikalier i samhället. Skatten berör bland annat datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater. Sedan den infördes har kritiken varit hård från branschen och även från myndigheter. 2020 utvärderades den av Kemikalieinspektionen och Skatteverket, då konstaterade myndigheterna att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel inte har minskat till följd av skatten.

Företag som kan påvisa att en vara inte innehåller fosfor, brom eller klor har rätt till avdrag på upp till 95 procent av skatten. Det innebär alltså att även om varan inte innehåller någon av de utpekade kemikalierna så ska bolaget ändå beskattas.

Pernilla Enebrink menar att även om skatten avskaffades skulle inte bara konsumenterna få mer pengar över utan det skulle även innebära en otrolig lättnad i administrativa kostnader för företagen.

– Idag är det så att en del betalar full elektronikskatt även om de inte skulle behöva, bara för att de administrativa kostnaderna är så höga.

”Det är nog Sveriges hemligaste skatt som ändå träffar hushållen så kraftigt”.

I en enkät som Elektronikbranschen gjort uppger Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna att de vill avskaffa elektronikbranschen. I samma enkät uppger Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet att de inte vill avskaffa skatten – men de tycker att den bör göras om i grunden för att uppnå en tydligare miljöeffekt. Men enligt Pernilla Enebrink, finns det inga alternativa lösningar – skatten måste avskaffas, menar hon.

– Själva grundproblemet med en svensk skatt på elektronik är ju att det är ”en piss i Nissan” – för att säga som vi gör i Halmstad. Alltså det spelar ingen roll om vi har en svensk elektronikskatt då den inte påverkar produktutvecklingen av konsumentelektronik, då Sverige är en för liten marknad.

– Så även om skatten reformeras så kommer det inte påverka produktutvecklingen. Det är bättre att jobba med de här frågorna på EU-nivå då det finns större möjligheter att påverka.

Men trots att de fyra Tidö-partierna vill avskaffa skatten är den alltså kvar. Det kan till stor del förklaras vid att det finns en väldig låg kännedom bland väljare och konsumenter, menar hon.

– Det politiska priset för att behålla den är för lågt och folk blir inte tillräckligt upprörda för att de inte känner till skatten. Och då är det enkelt att ha kvar den och få in 2,5 miljarder extra från hushållen varje år. Det är tyvärr lite cyniskt men det är likväl sant.

1,4 miljoner paket med elektronik från Kina förra året

Hon menar att det blivit allt för lätt för aktörer som Temu att inte behöva betala skatten, då de säljer sina varor direkt till svenska konsumenter utan lagerhållning i Sverige. Enligt beräkningar från ElektronikBranschen skickades 1,4 miljoner paket från Kina till Sverige med elektronik under 2025.

– Det är naturligtvis inte kylskåp i de paketen. Vi vet ju inte heller värdet på paketen, eller om det är fler produkter i ett paket.

– Om du som privatperson beställer från exempelvis Temu så är det du som ska gå till myndigheterna och anmäla att du har importerat den här elektronikprodukten och betala elektronikskatt. Men det kommer ju inte hända.

Sedan skatten infördes 1 juli 2017 har den ändrats eller höjts flera gånger. Nu senast i början av 2026 höjdes elektronikskatten med 0,7 procent. I dagsläget innebär skatten 12,42 kronor per kilo, på vitvaror och 180,71 kronor per kil för övrig elektronik.

Maximalt skattebelopp är 552,27 kronor per vara, en siffra som går att jämföra med 320 kronor när skatten infördes 2017, vilket är en ökning på över 70 procent. Utöver elektronikskatten betalar kunderna även 25 procents moms.

Sammanlagt drog elektronikskatten in 2,5 miljarder kronor, exklusive moms, till statskassan under 2025. Den totala kostnaden för en konsument är i dagsläget 690 kronor när man handlar exempelvis tv, kylskåp, tvättmaskin eller en spelkonsol, konstaterar Pernilla Enebrink.

– Den har bara blivit sämre och trots löften om att skatten inte skulle höjas så har den höjts 51 procent – om man jämför mellan helåret 2025 och helåret 2022. Det är helt obegripligt och fullkomlig galenskap. Det är en skatt som inte har några positiva effekter för någon. Och ändå har den inte bara blivit kvar utan kraftigt utökats.

– Det är ingen i Sverige som tillverkar konsumentelektronik och det finns inte en iPhone som tillverkas för den svenska marknaden. Men ändå ska vi ha en nationell skatt.

”Vi vill att folk ska bli lite förbannade”.

Det blir extra obegripligt att regeringen behållit elektronikskatten under en mandatperiod som på många sätt har dominerats av kostnadskris för hushållen, menar hon.

– Att i det läget utöka elektronikskatten med 50 procent är obegripligt. Samtidigt som man gör andra åtgärder för att stötta hushållens ekonomi så har man kvar den här skatten som ger konkurrensfördelar för oseriösa aktörer och inte har en positiv miljöeffekt.

– Det är lite svårt att förstå hur man tänker som politiker när man gör de valen.

Även om elektronikskatten träffar sällanköpsvaror så borde väljarna och konsumenterna förstå vilken påverkan elektronikskatten har på deras ekonomi, säger Pernilla Enebrink.

– Det här handlar om helt nödvändiga produkter som hushållen måste ha. Vi vill att folk ska bli lite förbannade och därför är det så viktigt att sprida kunskapen och också få politiken att prioritera frågan.

– Det verkar inte räcka med att det är en dålig skatt för alla, om det inte finns ett väljartryck så verkar inte intresset finnas från politiskt håll.