Svensk politik har fastnat i en ond spiral där partierna ständigt försöker överträffa varandra med brandkårsutryckningar och räddningsplankor – allt för att hålla medborgarna kortsiktigt nöjda, varnar nationalekonomen Andreas Bergh. ”Det är bara det att man inte har den kunskap som krävs”, säger han till TN.

I valrörelsens slutspurt måste den ekonomiska debatten höjas från plånbokslöften till riktig tillväxt, anser Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna. ”Det är inget parti som på ett konkret sätt lyfter hur företagen ska ges förutsättningar för att kunna växa”, säger han till TN.

Moderaterna vill se över reavinstskatten, eller flyttskatten, som beskrivs som en ”bromskloss”.

Nu fylls gator och torg återigen av politikerporträtt och slagord. I en allt mer digital värld är valaffischerna fortfarande en viktig del av partiernas kampanjer.

”Företagande och tillväxt har hamnat i skuggan, också i valrörelsen”, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

Under den senaste mandatperioden har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna tagit bort flera skatter. Vilka är de mest betydande? Och vilka skatter är kvar, trots löften om att avskaffa dem?

Med ungefär två månader kvar till valet har Moderaterna presenterat ett förslag som är tänkt att stimulera företagens investeringar i forskning. ”För att stärka tillväxten behöver de privata investeringarna öka”, säger finansminister Elisabeth Svantesson till TN.

Förbud mot vinstdrivna friskolor skulle drabba hundratusentals elever och leda till initiala kostnader på 40 miljarder kronor. ”Det här motsvarar EU-budgeten, 50 Jas Gripen eller Sankt Görans sjukhusdrift i 12 år”, säger Lovisa Lanryd, välfärdsexpert.

Efter valet vill Moderaterna se en bred skattesänkning för alla som jobbar.

På Di:s ledarsida är Tobias Wikström positiv till Mikael Dambergs (S) öppning att använda skattepengar mer ansvarsfullt.