Under den senaste mandatperioden har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna tagit bort flera skatter. Vilka är de mest betydande? Och vilka skatter är kvar, trots löften om att avskaffa dem?

”Att få behålla åtminstone hälften av den synliga löneökningen är det enda moraliskt sunda”, skriver Expressens ledarsida.

När allt fler akademiker inte får jobb måste politik och utbildningsväsende tänka om. Näringslivet söker efter annan kompetens, inte minst inom teknik, industri och hantverksyrken, skriver Madina Refoi i en SvD-ledare.

”Reglering är inget magiskt trollspö som får skolans problem att försvinna över en natt”. Det skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist i en ledarkrönika i Kristianstadsbladet och varnar för att reglering i lärarnas arbetstid kan skapa mer problem än det löser.

”Skatter är både en viktig frihetsfråga i vardagen och en avgörande systemfråga för Sverige”, skriver Erik Zsiga på Di:s ledarsida.

Socialdemokraterna ser ner på väljare när de i driver kampanj mot ”koncernskolornas överkompensation”, skriver Inger Enkvist på Correns ledarsida.

Liberalerna landar på 2,5 procent i SCB:s stora partisympatiundersökning och hamnar därmed under riksdagsspärren. Oppositionspartierna befäster samtidigt sin stora ledning över Tidöpartierna.

Bara en del av priset för resan till Danmark påverkas när regeringen ger regionerna möjlighet att tillfälligt halvera priset på månadskort i kollektivtrafiken från den 1 juli.

”Även om politisk valtaktik handlar om att väcka känslor, så måste den granskas”, skriver krönikören Annika Westh.

Skatten skulle minska farliga kemikalier, men har inte gett någon effekt, enligt myndigheter och branschen. Ändå kostar den svenska hushåll 2,5 miljarder kronor varje år. ”Fullkomlig galenskap”, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, till TN. Nu ökar kraven på att skatten avskaffas.