DEBATTEN OM FRISKOLORNA

”Därför kan aktier utveckla skolan”

Friskolor är bra för alla barn, skriver krönikören Annika Westh.

”Det var inte aktiebolag och koncerner vi tänkte oss, när vi skapade friskolereformen, utan små, lokala by-skolor”. Så låter det ofta när friskolemotståndare ska debattera friskolefrågan. Det är som om de skräms av framgången hos den reform som i drygt trettio år har givit eleverna möjlighet att välja skola.

Ingen skola har startat som en stor koncern. De har blivit det med tiden – allt eftersom efterfrågan på dem har ökat och de har kunnat bygga upp ekonomiska resurser med möjlighet att utvecklas.

”Ingen skola har startat som en stor koncern.”

Men det finns även friskolor som förblivit en lokal by-skola. En av dem är Löa friskola, som nyligen speglades i ett inslag i P4 Örebro. Jag ringer upp friskolans styrelseordförande Anders Nordin för att höra mera om dem. Han har liksom jag en bakgrund i skolvärlden och när Löa friskola befann sig i en kris för sju år sedan, engagerade han sig för skolans överlevnad.

Löa friskola startade 1993, när friskolereformen var ny.

– När Lindesbergs kommun skulle lägga ned skolan startades friskolan. Då hade den omkring 30 elever, berättar Anders Nordin.

– Statsbidragen är helt beroende av antalet elever. För några år sedan rekryterade vi en ny rektor och sedan dess har elevantalet ökat.

Skolan är en låg-, och mellanstadieskola och i höst har den 112 elever. Löa friskola har ingen särskild pedagogisk profil, men de lyfter fram närheten till naturen. Det viktigaste är att det finns en skola här. Dessutom erbjuder skolan skolskjuts i egen regi.

Men efter att ha kämpat länge med ekonomin, ansåg styrelsen att man måste sälja andelar, aktier, till byns invånare för att få in kapital.

– De ekonomiska förutsättningarna är kärva. Verksamheten har inte samma möjligheter till rationell drift som en stor skola. Små skolor kommer alltid att påverkas hårt av ekonomin, fortsätter Anders Nordin.

Egentligen var det Skolinspektionen som tvingade Löa friskola att agera. Sedan 2019 omfattas friskolor av Ägar-, och ledningsprövningen, som är en lagstadgad prövning av ägare och styrelseledamöter – samt en kontroll av att skolan har stabil ekonomi. Detta gäller dock ej för kommunala skolor, som tillåts både gå med förlust och undslippa kontroll av inblandade personer.

”Ingen av aktieköparna räknar däremot med att få någon utdelning av sin investering i skolfastigheten.”

– Skolinspektionen hade under flera år bedömt att skolan saknade de ekonomiska förutsättningar som krävdes för fortsatt drift. Inspektionen tvingade oss egentligen att agera. Skolans styrelse innehade aktier i fastighetsbolaget. Aktierna värderades av en bank och hälften såldes för att skapa kapital.

Ett aktiebolag hade bildats av den tidigare styrelsen för själva skolfastigheten, som man övertog från kommunen när kommunen avsåg att lägga ner skolan. Skolans verksamhet drivs i en ekonomisk förening. Det är en konstruktion som gör det möjligt för Löa friskola att leva vidare och att expandera.

– Bygdeengagemanget är starkt, fortsätter Anders Nordin, och alla förstår vikten av att det finns en skola. Därför var det inte svårt att få människor att köpa aktier.

– Vi har också inlett sponsorsamarbeten och tagit emot gåvor, vilket har fått fler att engagera sig.

Ingen av aktieköparna räknar däremot med att få någon utdelning av sin investering i skolfastigheten.

– De som köper aktier gör det för att rädda skolan och som en insats för bygden, säger Anders Nordin. Vid återvinningen finns också en behållare där man kan lämna sin pant och låta pengarna gå till skolan. De pengarna har bland annat använts till nya rastaktiviteter för barnen.

”Vikten av aktiebolag kan inte nog understrykas.”

Anders Nordin tycker att det riktigt intressanta är den nytta en liten friskola gör för samhället på landsbygden.

Men en friskola är även ett alternativ till den kommunala skolan.

– Vårdnadshavare kommer till oss efter att ha upplevt att den kommunala skolan inte fungerat. De har tilltro till den lilla gruppen. Vi har små klasser och en förhållandevis stor andel elever som behöver extra stödinsatser. Det kräver resurser, avslutar Anders Nordin.

Vikten av aktiebolag kan inte nog understrykas – en genial driftsform som enkelt gör det möjligt att finansiera verksamheter och att fördela risker. Möjligheten att driva aktiebolag föddes som den genomgripande reform från 1800-talets mitt, som möjliggjorde ekonomiskt välstånd och social välfärd för ett fattigt land i Norden.

Men friskolemotståndarlobbyisterna vill rikta blicken bort från aktiebolagens fördelar och möjligheter att utveckla skolan i stället få det att låta som om någon ”tjänar pengar på barn”. Socialdemokraterna och numera även Liberalerna tävlar om att frammana bilder av den cyniske kapitalisten, som dränerar de kommunala skolorna. Verkligheten är en annan: De kommunala skolorna och friskolorna kompletterar varandra. Olika driftsformer gör valfriheten möjlig.

Att vinstfrågan i skolan blivit så omdebatterad, beror på kraftfull lobbyism mot vinst i välfärden. För dem är det bara en ideologisk fråga – inget annat. De som väljer en skola, väljer den för att de anser att den är bra för deras barn – och inte utifrån driftsform; ställer man frågan till föräldrar, svarar de att de inte funderat över deras skolas driftsform.

”För i Löa är saken tydlig: utan skolan dör byn.”

Motståndare mot ”vinst i skolan”, lutar sig gärna mot opinionsundersökningar som visar att ungefär sjuttio procent av väljarna är emot vinst. Men samtidigt uppger en lika stor andel att man är för valfrihet. Henrik Ekengren Oscarsson är professor och leder Valforskningsprogrammet på Göteborgs Universitet. I programmet Det politiska spelet berättar han att ”beroende av hur man mäter, ser det olika ut.”. Alltså hur frågor ställts avgör opinionen; ”beroende av var man lägger tyngdpunkten i frågan”, berättar Henrik Ekengren Oscarsson om folks åsikter i vinster i välfärden.

Jag har valt att beskriva exemplet med Löa friskola därför att det berättar hur aktier kan tillföra medel till skolan, vilket underlättar för kommunen – inte tvärtom. Utan friskolereformen hade det inte funnits en skola med 112 elever i en by i Lindesberg.

För i Löa är saken tydlig: utan skolan dör byn. Friskolor är bra för alla barn.