VALET 2026

Svenska familjeföretaget mitt i bilkrisen – ”Man vill ställa sig i ett hörn och skrika”

Fordonskrisen i Europa slår hårt mot underleverantörerna – och i Sverige märks pressen tydligt. Linda Fransson, vd för Gnosjö Automatsvarvning, vittnar om kundtapp, stenhård konkurrens från Kina och växande regelkrångel. Nu vädjar hon till nästa statsminister: ”Snart är det för sent”.

Linda Fransson driver familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning, som svarvar komponenter framför allt till fordonsindustrin. Omkring 60 procent av produktionen går på export, med Ungern, Polen och Litauen som de största marknaderna.

Företaget grundades 1974 av hennes föräldrar och har i dag omkring 60 medarbetare.

– Jag är vd och min syster är vice vd. Men mamma och pappa finns fortfarande med i bakgrunden som aktiva ägare, kan man säga, säger hon.

Att leverera till den europeiska bilindustrin ställer höga krav på både kvalitet och leveranstider. Samtidigt har Gnosjö Automatsvarvning en tydlig strategi: att företaget ska växa organiskt och behålla produktionen i Gnosjö.

Men det är inte enkelt.

Så allvarlig är fordonskrisen i Europa

Konkurrensen från lågkostnadsländer och Kina är hård, samtidigt som den europeiska bilindustrin befinner sig under stark press. När stora tyska biltillverkare varslar tusentals anställda får det snabbt konsekvenser även för underleverantörer i Gnosjö.

– Vi har drabbats hårt av olika kriser de senaste åren. Men den här krisen kan vara den värsta. Volkswagen står inför en enorm förändring kopplad till den kinesiska bilmarknaden, samtidigt som Europa fäktar om bilarna ska vara batteridrivna eller fossildrivna.

– Vi som underleverantör kan bara förhålla oss till det som sker, göra så gott vi kan och försöka finnas i båda segmenten. Men ytterst beror vår framgång på om våra kunder lyckas eller inte, säger hon.

”Det hattas fram och tillbaka.”

Linda Fransson är också kritisk till vad hon beskriver som EU:s ryckighet kring bilindustrins framtid. Besked om utfasning av fossildrivna bilar har följts av politiska svängningar, vilket enligt henne gör det svårt för företagen att planera.

– Och när det gäller elbilar kan man inte enas om vilka standarder som ska gälla. Det hattas fram och tillbaka. Mycket är osäkert och politiskt drivet, så det går inte att bedöma om nya projekt kommer i gång eller om kunder överlever eller går under, säger hon.

– Självklart innebär ny teknik alltid en viss osäkerhet, men det här är på en ny nivå.

Var står ni när det gäller elbilar kontra fossila fordon?

– Den frågan är svår att besvara, eftersom våra komponenter behövs i både el- och fossilfordon. Det kan vara en svarvad specialklammer som håller upp en tanklåda i en fossil bil, men som i en elbil används för att hålla upp något annat. Våra produkter är alltså inte kopplade till en specifik fordonstyp. Vi är med där vi behövs och följer med i teknikutvecklingen, även om en större del av våra kunder just nu finns inom det fossila fordonssegmentet, säger hon och fortsätter:

– För oss är den stora utmaningen att många företag i den europeiska fordonsindustrin har det tufft, oavsett vilken typ av fordon det handlar om. Många av våra kunder har svårt att hantera konkurrensen från Kina, och då drabbas vi i nästa led.

Du återkommer till att konkurrensen från Kina är ett stort problem. På vilket sätt?

– Jag vågar säga vad jag tycker. Kina är en diktatur och mänskliga rättigheter finns inte. Jag tycker att vi måste ta ansvar och sluta handla teknik därifrån på de premisserna. Jag vet att många säger att anställningsvillkoren ser fina ut på det ena eller andra företaget. Det finns säkert sådana exempel. Men fortfarande är det en diktatur som inte ställer upp på FN:s mål och inte konkurrerar på samma villkor. Jag köper det inte.

Sätter ned foten

Gnosjö Automatsvarvning har därför dragit en tydlig gräns: produktion ska inte läggas ut i Kina, även om det skulle pressa kostnaderna.

– Vi ska växa med kunder som väljer en svensk leverantör och som bara använder europeiskt material. Vi har varit tydliga med att det är så vi vill arbeta, säger hon.

Men hur kan ni konkurrera när situationen ser ut som den gör?

– Det är tufft, jättetufft. Vi pratar väldigt mycket om hållbarhetsfrågor i företaget och hjälper våra kunder att visa vad det är vi faktiskt gör. Men tyvärr bedöms vi inte på det. Vi väljs inte för hållbarheten, säger hon.

”Vi måste vara jättemycket bättre på allt. Det är vår enda chans.”

Enligt Linda Fransson skiljer sig förutsättningarna bakom miljöcertifieringar kraftigt mellan länder. Kraven på exempelvis energianvändning, utsläpp och avfall bygger på respektive lands lagar och regler. Därför kan en ISO 14001-certifiering i Sverige innebära något helt annat än motsvarande certifiering i ett annat land, menar hon.

– Ändå likställs certifieringarna. Kunderna har inte incitament att göra mer än att kontrollera att det finns en ISO 14001-certifiering. Vad återstår då att titta på? Jo, priset. Det gör att många helt enkelt väljer den som är billigast, säger hon.

I ett sådant läge blir konkurrensen svår, betonar Linda Fransson.

– Ibland känns det som att det inte spelar någon roll hur bra vi är. Om vår personal kostar fyra till fem gånger mer än en konkurrent i exempelvis Ungern, som är vår största marknad, och ingen bryr sig om att vi följer hårdare regler och gör mer för miljön – vad ska vi göra då? Det är helt crazy.

– Vi måste vara jättemycket bättre på allt. Det är vår enda chans. Vi jämför oss med andra inom Europa, men våra kunder etablerar sig över hela världen. Det är inte alltid de tycker att det viktigaste är att göra det hållbart. Ofta vill de bara sälja mer, säger hon.

Sätter press på nästa statsminister

Trots prispressen finns det kunder som ändå väljer Gnosjö Automatsvarvning. En viktig förklaring är enligt Linda Fransson den höga leveranssäkerheten och den låga andelen fel.

– Men från många är svaret bara: ”Ni är för dyra.” Då brukar jag svara: ”Ja, men vad jämför du med?”

Material från Kina har inte samma miljöprestanda och produceras under helt andra förutsättningar när det gäller hållbarhet, betonar Linda Fransson.

– Titta under huven, säger jag till våra kunder. Tack och lov är det fortfarande en del som gör det, säger hon.

”Det lovas väldigt mycket inför val, men allt hålls ju inte.”

Läget är minst sagt tufft. Trots det ser Linda Fransson möjligheter för svensk industri att växa – men då måste politikerna lyssna på vad företagen efterfrågar, menar hon. Nyligen skrev hon under Tillväxtuppropet för att sätta press på nästa statsminister.

– Det lovas väldigt mycket inför val, men allt hålls ju inte. Vi företag behöver stabilitet och stabila spelregler. Det har varit väldigt många löften om energipriser. Jag fattar inte varför vi inte kan ha en zonindelning i Sverige som gör att priserna inte hoppar upp och ned hela tiden. Att ge administrativa stöd i efterhand är inte lösningen, säger hon.

Nästa statsminister måste också förstå vilken konkurrens svenska företag möter från Kina och andra länder, menar Linda Fransson. När svenska företag inte kan konkurrera med lägre löner måste de åtminstone kunna räkna med en stabil energiförsörjning, en arbetsmarknad där det går att hitta rätt kompetens och regelverk som inte hämmar tillväxten.

– Alla säger att de har den bästa lösningen. Men om jag lyssnar på Ulf Kristersson och Magdalena Andersson så säger båda att de vet vad som behöver göras. Men varför sker det då inte? Det tar sådan tid, säger hon.

”Det blir krångligare och krångligare, snart finns det inte längre incitament att välja en svensk leverantör.”

Hon menar också att Sverige i flera fall tillämpar EU-regler mer nitiskt än andra länder. Inte minst på hållbarhetsområdet, där hon upplever att rapporteringskraven hela tiden blir fler.

– Det blir krångligare och krångligare, snart finns det inte längre incitament att välja en svensk leverantör.

Gnosjö Automatsvarvning lägger redan i dag stora resurser på administration. Kunderna behöver ha kontroll över varje led i leverantörskedjan, både ”uppströms” och ”nedströms”, och rapportera hur stora utsläpp som uppstår under hela tillverkningsprocessen. Kraven fortplantar sig sedan genom leverantörskedjan hela vägen till Gnosjö Automatsvarvning, som dessutom behöver förhålla sig till regler och särkrav som egentligen inte berör verksamheten direkt, förklarar hon.

– Det innebär ett jättejobb för oss, och sen ska vi registrera i femtioelva olika portaler. Volvo, Scania och andra kunder har heller inte samma system som vi kan rapportera i.

Som en konsekvens av de växande kraven har Gnosjö Automatsvarvning anställt två personer som arbetar enbart med hållbarhetsfrågor och med att svara på frågor om leverantörer och utsläpp.

– Och då är vi ändå extremt få tjänstemän i relation till vad vi verkligen producerar. Vi lägger jättemycket resurser på just den här delen. Därför är det tråkigt att många ute i världen inte bryr sig, utan likställer standardmärkningar. Det blir godtyckligt, men vi har ändå bestämt oss för att vår strategi är att inte påverkas av vart vindarna blåser i Europa och globalt. Vi tror på att det bara finns en planet och att vi måste vara rädda om den.

Sågar slopat karensavdrag och kortare arbetstid

Att delar av oppositionen inför valet driver frågan om ett slopat karensavdrag och att det samtidigt förs diskussioner om kortare arbetstid har hon svårt att förstå.

– Alltså, vem vill inte jobba mindre och få samma lön? Ställer man frågan på det sättet får man ju svaret levererat som man vill. Problemet är att det inte funkar. Ska vi i konkurrensen vi möter från Kina börja jobba mindre?

– Samma med karensfrågan, självklart kommer det att öka kostnaderna för företagen och det påverkar ju oss alla. Så även om jag har medarbetare som sällan är sjuka eller sjukskriver sig i onödan så förstår jag ju att det på makronivå kommer att bli jättedyrt.

Sammantaget är det många faktorer som pressar Gnosjö Automatsvarvning: omfattande rapporteringskrav, regelverk som Linda Fransson upplever som godtyckliga och en kinesisk industri som pressar den europeiska fordonssektorn genom subventioner, överproduktion och helt andra konkurrensvillkor.

Är du ändå hoppfull?

– Man vill gärna ställa sig i ett hörn och skrika ibland. Men samtidigt tror vi på framtiden, så vi tänker inte ge oss. Vi måste vara innovativa och vara bäst, varje dag. Men vårt arbete hade varit enklare om vi såg en tydlighet i Sverige och i Europa kring spelplanen och vad det ska satsas på.

– Det pratas, pratas och pratas, men det blir ingen verkstad. Hur ska vi hantera Kina till exempel? Ska vi satsa på elbilar eller fossilt? Det saknas svar.

”Snart är det för sent.”

– Kina är superduktiga på ny teknik och billiga fordon men det sker inte med justa medel. Vi måste ha en gemensam överenskommelse och strategi som kan hantera det här, för snart är det för sent, fortsätter hon.

Automatsvarvning har funnits sedan 1970-talet och fram till 2023 hade familjeföretaget tagit sig igenom varje kris som drabbat verksamheten. Det året blev dessutom företagets bästa någonsin.

– Vi har haft fantastiska år. 2023 var all time high. Men då exporterade vi komponenter till en stor kund i Kina varje vecka. I dag handlar den kunden lokalt för de är inte längre intresserade av att tänka långsiktigt. Strax innan semestern 2024 förlorade vi den kunden. Och sen kom den stora fordonskrisen i Europa ovanpå det. Alla har gått kräftgång eller rakt nedåt sedan dess, säger hon.

”Långsiktighet är vad jag efterfrågar.”

– Vi genomlider ett skitår, men vi har tjänat pengar genom åren så vi använder dem nu för att gå stärkta ur krisen. För vänder, det gör det alltid. Vår räddning är att vi har haft koll på likviditeten och alltid kunnat leverera när möjligheten uppstått. Vi har jobbat på hela tiden och har därför ett lager som kommit väl till pass när andra dragit ned på produktionen, säger hon.

Så till nästa statsminister har Linda Fransson en tydlig vädjan:

– Ge oss stabilitet med det som går. Energipriset måste vara lågt, krångla inte till regelverk och ge er inte in i kommande avtalsrörelse. Långsiktighet är vad jag efterfrågar, säger hon.