KOMPETENSKRISEN

Volvochefen: Så allvarlig är Sveriges ingenjörskris – Brasilien och Indien fyller kompetensluckan

27 000 anställda i Sverige – men ändå räcker inte ingenjörerna till för Volvokoncernen. Samtidigt som sajterna i Brasilien och Indien fyller luckorna skickar HR-chefen Cecilia Hallengren Aronsson en uppmaning till unga ingenjörer: sluta jaga drömjobbet, börja någonstans. ”Ett jobb är ett jobb”, säger hon till TN.

– Vi har alltid ett behov av rätt ingenjörer. Och så kommer det att vara framöver också.

Det säger Cecilia Hallengren Aronsson, HR-chef för Volvo Groups Truck Technology and Industrial Division. Hon konstaterar att bristen på ingenjörer inte är något nytt problem för Volvokoncernen. Men kompetensbehovet förändras snabbt samtidigt som vägen in på arbetsmarknaden har blivit svårare för många unga ingenjörer.

Volvokoncernen har ungefär 100 000 medarbetare, varav runt 27 000 i Sverige. Och i just Sverige brukar Volvokoncernen anställa omkring 500–700 ingenjörer varje år. I år har antalet varit något lägre till följd av en stor omorganisation, men behovet av teknisk kompetens är fortsatt stort. Störst är behovet inom elektrifiering, mjukvaruutveckling, programmering, AI och cybersäkerhet.

– Vi ser hela tiden behov av spetskompetens, säger Cecilia Hallengren Aronsson.

Kompetensbristen gör samtidigt att Volvokoncernen behöver tänka globalt. När rätt kompetens inte finns i Sverige kan koncernen använda sina verksamheter i till exempel Brasilien och Indien.

– Vi balanserar vår globala organisation. Hittar vi inte tillräcklig kompetens inom en region kan vi balansera det globala systemet och anställa fler någon annanstans.

Tanken är dock inte nödvändigtvis att kompetensen ska stanna utomlands.

– Vi rekryterar in den till våra olika anläggningar i världen och sedan gör vi förflyttningar av kompetensen till Sverige så småningom.

En del i arbetet är att planera för var olika projekt och kompetenser bör finnas rent geografiskt. Och om de som jobbar i samma projekt måste finnas på samma plats.

– Behöver man vara i samma land för att vara i samma projekt?

”Hittar vi inte tillräcklig kompetens inom en region kan vi balansera det globala systemet och anställa fler någon annanstans.”

Trots det globala tänket behövs dock lösningar kring Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning, konstaterar Cecilia Hallengren Aronsson. I Volvokoncernens fall inte minst vad gäller just ingenjörer. För samtidigt som industrin skriker efter erfarna ingenjörer har nyutexaminerade svårt att få jobb.

– Det är dilemmat. En hel del saker har blivit svårare. Det krävs mer när man ska komma in och jobba på ett företag. Man behöver kanske ha lite mer erfarenhet, säger Cecilia Hallengren Aronsson.

Färre konsultjobb ger färre instegsjobb

Hon förklarar hur konsultbranschen tidigare kunde fungera som en bro mellan universiteten och industrin. Nyutexaminerade kunde komma in som konsulter, skaffa sig erfarenhet under de första åren och därefter gå vidare till en anställning i industrin.

– Industrin behöver mer erfarenhet idag än tidigare. Det har blivit en liten glidning på skalan kring vad jag behöver för att få någon som kan ”hit the ground running”.

Det handlar, enligt Cecilia Hallengren Aronsson, inte om att ingenjörsutbildningarna ger fel kunskaper.

– Det handlar mer om att det finns mindre konsultjobb idag än vad det fanns tidigare. Konsultjobben var instegsjobben i många branscher. De nyutexaminerade kunde bygga på sig de första två åren av erfarenhet där.

Sedan ett par år finns den så kallade 24-månadersregeln, som innebär att konsulter som har varit ute på samma uppdrag i 24 månader inom en 36-månadersperiod måste erbjudas en tillsvidareanställning eller ersättning. Cecilia Hallengren Aronsson betonar att hon inte är kritisk till regeln och att den kom till av goda skäl. Hon säger att Volvokoncernen inledningsvis behövde anpassa sina arbetssätt, eftersom många ingenjörsprojekt löper längre än 24 månader.

– Oftast är våra projekt mycket längre än de här 24 månaderna. Och det är inte alltid som vi vill gå till en anställning efter 24 månader, säger hon.

Volvokoncernen har därför fått anpassa hur arbetet organiseras, bland annat genom att väga svenska resurser mot kompetens i andra länder. Men Camilla Aronsson Hallengren betonar att Volvokoncernen idag har hittat fungerande former och en bra balans.

– Vi har balanserat om vår verksamhet. Vi har sett att om vi ska köra de här projekten kan vi göra det på ett annat sätt, med en annan arbetsstyrka i Brasilien eller Indien, säger hon.

Bygger egna broar in i arbetslivet

Volvokoncernen försöker samtidigt själv bygga broar in i arbetslivet. Organisationen har traineeprogram och samarbetar med universitet, bland annat Chalmers.

Traineeprogrammet tar in omkring 60 personer om året. De får möjlighet att rotera mellan olika delar av Volvokoncernen och även internationellt.

– Vi vill att de ska förstå hela flödet, säger Cecilia Hallengren Aronsson.

Är det meningen att era traineer ska kunna bli Volvo-chefer?

– Ja, absolut! En del vill ju inte bli chefer, men vi vill att de ska gå så långt som möjligt i sin karriär.

Volvokoncernen samarbetar också med Chalmers inom programmet Power Up, där studenter bland annat får göra examensarbete, sommarjobba och arbeta extra i företaget.

– Det är ett bra sätt för oss att både attrahera unga talanger och att identifiera unga talanger.

Du har sagt att unga ingenjörer behöver förstå att första jobbet inte behöver det perfekta jobbet. Vad menar du med det?

– Jag tror att det är väldigt bra att börja i produktion. Att förstå produktionssystemen och produktionsapparaten. Att förstå grunden till hur vi producerar, säger Cecilia Hallengren Aronsson.

”En del vill ju inte bli chefer, men vi vill att de ska gå så långt som möjligt i sin karriär.”

Hon menar att det ger erfarenheter som senare kan vara värdefulla även för den som arbetar med till exempel teknisk utveckling eller programmering.

– När man sedan säger att man ska göra tekniska lösningar vet du och förstår hur det ser ut i en fabriksmiljö. Både ergonomiskt och om det vi håller på att utveckla faktiskt fungerar i den miljö där vi producerar.

– Jag tänker att ett jobb är ett jobb. Börja någonstans, det löser sig. Man börjar någonstans och sedan tar man nästa steg. På företagen är vi ganska bra på att identifiera människor med ambition och som vill röra på sig. Det där brukar alltid lösa sig av sig självt.

Vill väcka intresset för matte tidigt

Samtidigt måste kompetensförsörjningen börja långt innan en student tar examen, anser Cecilia Hallengren Aronsson. Hon vill se ett tidigare och starkare intresse för matematik, naturvetenskap och teknik.

– Vi tror att intresset framför allt för matte måste bli mycket tydligare mycket tidigare. Det börjar någonstans redan i årskurs fyra, säger hon och poängterar att matte är nyckeln.

– Vi behöver hitta olika sätt att göra det intressant med matte och de naturvetenskapliga ämnena.

Volvokoncernen arbetar bland annat ute i skolor, med mentorskap och med olika initiativ för att få fler barn och unga att bli intresserade av de så kallade STEM-ämnena. Organisationen samarbetar också med Göteborgs Tekniska College, GTC, för att lyfta betydelsen av de här ämnena och visa vilka framtidsmöjligheter som finns inom industrin.

– Vi har ett stort ansvar i att väcka teknikintresset genom att visa vad det finns för olika jobb.

”Vi behöver hitta olika sätt att göra det intressant med matte och de naturvetenskapliga ämnena.”

Regeringens STEM-strategi, som lanserades för ett par år sedan, är enligt Cecilia Hallengren Aronsson bra, men hon efterlyser högre tempo.

– Det finns en rörelse i rätt riktning. Men får vi det tillräckligt snabbt? Det är svårt att svara på den frågan faktiskt, säger hon.

För att fylla kompetensluckorna behöver Volvokoncernen också kunna rekrytera internationellt. Då handlar det inte bara om själva arbetstillståndet, utan om hela kedjan när en person ska flytta till Sverige. Cecilia Hallengren Aronsson konstaterar att handläggningstiderna hos Migrationsverket har förbättrats samtidigt som andra delar fortfarande tar tid.

– Det som tar lång tid i dag handlar om att få sitt svenska personnummer, att få sitt bankkonto och så vidare. Och också samverkan mellan de olika myndigheterna.

Får en person inte sitt personnummer, så är det svårt för företaget att betala ut lön. Den typen av brister i systemet skapar stora problem för ett företag som Volvokoncernen, för att inte tala om vad det gör för medarbetarna.

Regelverken behöver dessutom ta hänsyn till hela familjen.

– När det gäller våra internationella experter behöver vi ha stabila regelverk som är hållbara för framtiden, där familjen faktiskt är en del av regelverket också.

Väl rustad organisation

Trots kompetensbristen tycker Cecilia Hallengren Aronsson att Volvokoncernen är väl rustad. Företaget har länge arbetat med att bygga upp och behålla specialistkompetens.

Men på samhällsnivå behövs mer, menar hon.

– Vi utbildar inte tillräckligt många ingenjörer och vi har ett glapp mellan industrins behov och vad som kommer ut på marknaden, säger hon.

Samtidigt behöver framtidens ingenjörer kunna mer än sina egna specialistområden. Volvokoncernen behöver både spetskompetens och människor med systemförståelse.

– Vi behöver fler personer som förstår hela helheten och också kan integrera det för att överbrygga gränserna mellan teknik, affär och systemförståelse.

”Vi utbildar inte tillräckligt många ingenjörer och vi har ett glapp mellan industrins behov och vad som kommer ut på marknaden.”

Därför måste utbildning och forskning ha en bättre förståelse för arbetsmarknaden, enligt Cecilia Hallengren Aronsson.

– Både utbildningen och forskningen behöver ligga nära industrins behov för att vi ska vara konkurrenskraftiga i framtiden. Och vi behöver industrinära och tillämpad forskning, säger hon.

Även AI förändrar kompetenskraven. En produktutvecklare behöver till exempel förstå hur AI kan användas inom det egna området.

– En produktutvecklare som inte har AI med sig kommer att ha det ganska jobbigt i framtiden.

Vad behöver Sverige göra för att lösa kompetenskrisen?

– Sverige har en väldigt stark grund både för samverkan och dialog. Men Sverige behöver ändå öka tempot.

Ska Sverige leda den industriella omställningen måste företag, utbildningssystem och politik arbeta tätare tillsammans, menar Cecilia Hallengren Aronsson.

– Företag, utbildningssystem och politik behöver arbeta supernära varandra för att säkra långsiktigheten och konkurrenskraften för Sverige. Det behöver vara prioritet nummer ett, säger hon.