DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET
Slopat karensavdrag kan kosta arbetsgivare upp till 42 miljarder extra i sjukfrånvaro
Arbetsgivarna betalar redan 123 miljarder kronor för sjukfrånvaron. Ett slopat karensavdrag skulle öka notan med 42 miljarder kronor, skriver Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt i en analys i Smedjan.
Den direkta effekten av ett slopat karensavdrag, att arbetsgivarna får betala ytterligare en sjukdag, uppgår till 14,9 miljarder kronor. Men den indirekta effekten tillkommer ovanpå det. Forskning visar att sjukfrånvaron ökar när självrisken försvinner, skriver Sven-Olov Daunfeldt.
Det kostar ytterligare 3,6 till 10 miljarder. Därtill behöver arbetsgivare hitta ersättningspersonal – en kostnad på mellan 2,3 och 17,6 miljarder.
Totalt landar den ökade notan på mellan 20,8 och 42,5 miljarder kronor.
Historien talar också sitt tydliga språk, konstaterar han. När karensdagen slopades 1987 steg den genomsnittliga sjukfrånvaron till 25 dagar per anställd och år, vilket är mer än dubbelt så mycket mot dagens nivå. Forskning visar även att sjukfrånvaron ökar på måndagar och under stora sportevenemang när ersättningen blir mer generös.
”För att säkra Sveriges framtida välstånd måste förutsättningarna för att företagare ska våga anställa och investera förbättras. Ett slopat karensavdrag – med en nota på uppemot 165 miljarder kronor – innebär det rakt motsatta. Det stryper den tillväxtmotor som bygger vårt land och leder oss mot en ekonomi som premierar frånvaro framför arbete”, skriver Sven-Olov Daunfeldt.
