DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET
Kända trädgårdsmästaren: Slopat karensavdrag pressar medarbetarna – ”Halva vår butik skulle dö”
Frågan om slopat karensavdrag handlar om mycket mer än pengar för Bo Rappne på Slottsträdgården Ulriksdal. När någon blir sjuk måste andra rycka in – och 350 000 plantor väntar inte. Nu är han en av tusentals företagare som har skrivit under Karensupproret. ”Tjänar man inte pengar tappar man möjligheten att kunna förändra, förbättra och utveckla”, säger han till TN.
– Det sliter på andra medarbetare. Det blir ju tuffare. Det är ofta som cheferna får gå in och täcka upp för någon som är borta. Jobbet måste göras.
Det säger Bo Rappne, ägare och vd på Slottsträdgården Ulriksdal utanför Stockholm. Han är en av drygt 3 000 företagare som har skrivit under Karensupproret. Det har han gjort för att han oroar sig för att pressen ska öka för dem som får täcka upp, när någon annan stannar hemma.
Tror du att sjukskrivningarna kommer att öka om karensavdraget slopas?
– Ja, det tror jag, säger Bo Rappne.
Artikeln i korthet
Bo Rappne på Slottsträdgården Ulriksdal varnar för att ett slopat karensavdrag skulle pressa medarbetarna hårdare.
När någon blir sjuk måste andra rycka in, och de 350 000 plantorna måste skötas oavsett bemanning.
Han är en av drygt 3 000 företagare som skrivit under Karensupproret.
Ekonomiansvariga Sofia Hantoft befarar fler sjukskrivningar och ökade kostnader för företaget.
Årets karensavdrag uppgår hittills till omkring 150 000 kronor, en kostnad som företaget själv måste ta om karensavdraget slopas.
Båda betonar ändå att den som verkligen är sjuk ska kunna stanna hemma.
När någon sjukanmäler sig måste andra händer vattna växterna, hjälpa kunderna och hålla kassorna i gång. På Slottsträdgården Ulriksdal är det redan i dag ett pussel att få bemanningen att fungera när medarbetare är borta.
Ekonomiansvariga Sofia Hantoft delar Bo Rappnes oro.
– Vår verksamhet kan inte stå still om någon är sjuk. Vi behöver ta in extra personal eller bemanna om i verksamheten. Det påverkar arbetsgrupperna, och givetvis blir det extra kostnader, säger Sofia Hantoft.
Hon understryker att det inte går att skjuta på jobbet bara för att någon är sjuk.
– Jag förstår varför man diskuterar det här med att slopa karensavdraget. Ett inkomstbortfall vid sjukdom kan påverka en enskild individ, men vi måste titta på frågan utifrån ett företagarperspektiv.
Verksamheten är i dag betydligt större än det odlingsföretag som Bo Rappne tog över efter sina föräldrar 1985. När lågkonjunkturen slog till kring 1990 behövde han få in pengar och öppnade butik. För att förlänga säsongerna tillkom ett kafé, som sedan utvecklades till restaurang. I dag finns också konferensverksamhet.
”Vår verksamhet kan inte stå still om någon är sjuk.”
– Många skär ner för att jobba med kärnverksamheten. Jag har gjort tvärtom. Allt möjligt för att förlänga säsongerna så att vi kan försörja oss, säger Bo Rappne.
I dag motsvarar verksamheten närmare 80 årsarbeten, med ungefär 110 personer på lönelistan, fördelade på nio avdelningar. Många medarbetare har stannat länge.
– Har du jobbat här i tio år är du nästan en rookie, säger Bo Rappne.
Kan inte ta in fler på förhand
Medarbetarnas erfarenhet behövs när trycket är högt. Och det är det ofta, inte minst på helgerna. Vid frånvaro får medarbetare flyttas mellan avdelningarna för att exempelvis stötta i kassan, så att inte köerna blir för långa. Kaféet försöker ringa in extrapersonal. Det lyckas inte alltid.
– Vi kan inte ta in fler på förhand bara för att säkerställa att vi faktiskt ska ha bemanning som täcker även om någon blir sjuk. Så funkar det ju inte, säger Sofia Hantoft.
Även ekonomiskt skulle ett slopat karensavdrag märkas. Enligt Sofia Hantofts sammanställning uppgår årets karensavdrag hittills till omkring 150 000 kronor, vilket motsvarar runt 175 000 över helåret.
– Det är fler sjukskrivningar i slutet av året, säger hon.
Det är kostnader som företaget själv skulle behöva stå för, om karensavdraget slopas. Om fler sjukanmäler sig skulle kostnaderna öka ytterligare. Till det kommer arbetet med att ordna ersättare, styra om verksamheten och genomföra rehabiliteringsprocesser.
– Det tar tid för oss och från verksamheten där vi egentligen behövs, säger Sofia Hantoft.
Båda betonar dock att den som verkligen är sjuk ska kunna stanna hemma.
– Jag ser hellre att folk stannar hemma när de är sjuka än att de kommer hit och arbetar bara för plånbokens skull, säger Sofia Hantoft.
”Här ska kunderna få lära sig mer om trädgård och trädgård är i grunden möblerad natur. Så i slutändan är det naturkunskapen som driver mig.”
Den största oron gäller att incitamentet att arbeta blir mindre när det inte kostar individen något att stanna hemma. Bo Rappne exemplifierar med en medarbetare som sjukanmälde sig mycket ofta. Till slut började verksamheten kräva förstadagsintyg.
– Ja, men då ökade ju vabben i stället, säger han uppgivet.
I Slottsträdgården går det inte att skjuta alla arbetsuppgifter till nästa dag. De 350 000 plantorna som verksamheten driver upp varje år måste skötas oavsett hur bemanningen ser ut.
– Halva vår butik skulle dö om ingen vattnar, säger Sofia Hantoft.
Biologisk bekämpning kräver snabba insatser
Också arbetet mot skadedjur kräver både tid och kunskap. Slottsträdgården Ulriksdal har arbetat med biologisk bekämpning i närmare 30 år. I stället för kemiska bekämpningsmedel används nyttodjur, till exempel steklar mot bladlöss.
Det ställer krav på att upptäcka angrepp och sätta in rätt åtgärd i tid. Vid till exempel ett utbrott av spinnkvalster behöver bekämpningen göras inom två dagar, enligt Bo Rappne. Om insatsen dröjer en vecka får det konsekvenser.
– Biologisk bekämpning kräver en hel del erfarenhet. Det är natur vi jobbar med, säger Bo Rappne.
Du har jobbat med det här i många år. Vad är det som driver dig?
– I dag och de senaste 15–20 åren är det att jag vet att vi är på väg åt fel håll med Moder Jord. Så enkelt är det. Här ska kunderna få lära sig mer om trädgård och trädgård är i grunden möblerad natur. Så i slutändan är det naturkunskapen som driver mig, säger Bo Rappne.
– Vi är hjärtdrivna, säger han.
Att väcka det intresset hos fler är också en viktig drivkraft. Bo Rappne vill att besökarna ska få ärliga svar på sina frågor och lära sig mer om trädgård. Han hoppas att större naturkunskap ska påverka också andra val i vardagen, som att välja en mer klimatsmart bil eller ett kylskåp som drar mindre energi.
För att fortsätta den verksamheten behövs pengar. De senaste två åren har det gått bra för Slottsträdgården Ulriksdal, enligt Sofia Hantoft, men företaget har också haft år med små marginaler.
– Tjänar man inte pengar tappar man möjligheten att kunna förändra, förbättra och utveckla, säger Bo Rappne.