DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Företagare i hela landet varnar för slopat karensavdrag – ”Totalt verklighetsfrånvänt”

Under lång tid har arbetsgivare från skilda branscher – åkerier, byggbolag, krogar, taxi och skogsentreprenörer – slagit larm om konsekvenserna av ett slopat karensavdrag. Budskapet är samstämmigt: kostnaderna skulle explodera, bemanningen hotas och tillväxten hämmas. ”Jag är mycket orolig”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Karensavdraget har seglat upp och blivit en av valets viktigaste frågor. Men vad skulle konsekvenserna bli om avdraget faktiskt slopades? Det senaste året har TN pratat med en mängd företrädare som varnar för att de kommer att drabbas hårt på olika sätt om förslaget blir verklighet. Här har vi sammanställt vad ett axplock dessa företrädare har sagt.

Fordonskomponentgruppen, FKG, som företräder fordonsindustrins underleverantörer uppskattar att ett slopat karensavdrag skulle kosta fordonsbranschen omkring 1–2 miljarder kronor årligen.

– Kostnaderna försvinner inte, utan förflyttas bara till företagen. Politikerna tar en enorm risk med detta, sa vd Peter Bryntesson till TN tidigare i september.

För Gröna Svealand innebär varje sjukdag både sjuklön och dyr ersättare – med risk för en tredubbling av kostnaderna.

– Det handlar om en ökad kostnad på 150–200 procent för att ta in personal av den dignitet som krävs för att inte drabbas av viten från de offentligt ägda bolagen som vi jobbar åt, sa vd Erik Brekke till TN.

Fler kommer att sjukskriva sig

Silentium förlorar nästan en kvarts miljon, förutsatt att sjuktalen stannar där de är idag, Men vd Stefan Lundgren menar att en slopad karensdag innebär att fler kommer att sjukskriva sig.

– Karensavdraget fungerar som en försäkring där man har en självrisk. Tar man bort självrisken måste vi räkna med en beteendeförändring, sa han till TN i augusti.

På Stufvenäs Gästgifveri står personalen för 40 procent av kostnaderna samtidigt som verksamheten har en låg marginal. Ett slopat karensavdrag kan vara det som tippar över gästgiveriet mot att inte längre vara lönsamt.

– Det är inte svårt att göra folk glada genom att bränna andras pengar, vilket är precis det som föreslås här, sa vd Marcus Thell till TN i somras.

På Krog & CO i Halmstad kostar varje sjukdag uppemot 3 000 kronor extra per dag.

– Blir någon borta och du ska ersätta med en annan person blir det väldigt dyrt för arbetsgivaren, säger delägaren Anna Hultberg till TN.

På elinstallationsföretaget Mila EL finns redan problemet med ”måndagssjuka”.

– Om man dessutom får betalt från dag ett tror jag att fler kommer att stanna hemma, sa vd Stefan Berglund till TN i våras.

Drabbar konsumenterna

Åkeriföretagaren Christer Brus företag arbetar enligt just in time-principen. När medarbetare stannar hemma stoppar de transporterna. I en bransch där det är stor brist på medarbetare riskerar det att drabba konsumenterna.

– Det går inte att leverera mjölken en dag senare. Det går inte att leverera apoteksvarorna en dag senare. Och det går inte att leverera gods till Volvos lastbilstillverkning en dag senare. Det måste ske på en gång. När någon blir sjuk måste det in någon annan direkt. Vi kan inte skjuta på jobbet, sa Christer Brus till TN i början av sommaren.

Byggföretaget SJB skulle förlora hundratusentals kronor per år i ökad sjuklön. Men det är inte det största problemet, enligt vd Annika Andersson.

– När en person faller bort påverkas arbetsflödet direkt. Det kan leda till omplanering, väntetider och i vissa fall stillestånd. Det skapar också en ökad stress i arbetslagen, sa hon till TN i april.

Processbemanning i Helsingborg riskerar att tappa uppemot en miljon kronor per år, enligt vd:n Ann Larsson. Som många andra varnar hon för att särskilt unga har lättare för att sjukskriva sig.

– Vi har många yngre anställda och det är klart att det inte är en bra signal till dem att det är helt okej att stanna hemma och få lön. De är i början av sin karriär och förstår inte alltid själva hur extremt viktig närvaro på arbetsplatsen är för en framtida anställning, sa hon till TN i vintras.

Bröderna Nilssons Skogsentreprenad behöva öka intäkterna med över 300 000 kronor om året för att täcka upp för de kostnader som hade uppstått till följd av ett slopat karensavdrag. I ett sådant läge skulle företagets kostnader för bland annat sjuklön och uteblivet arbete uppgå till nära 1,2 miljoner om året, trots att de bara har tio anställda.

– Bägaren börjar rinna över nu, sa vd Håkan Nilsson till TN i april.

Kostar företaget två miljoner

Anders Hedberg, vd på byggkonsultbolaget Kåver & Mellin, konstaterar att ett slopat karensavdrag skulle kosta företaget två miljoner kronor om året om de anställda i snitt var sjuka vid fem tillfällen per år.

– Enorma kostnader förs över till oss och lönsamheten kommer att försämras. Förmodligen leder det till att fler ser över antalet anställda och bli mer restriktiva med nyanställningar, sa han till TN i november förra året.

Ett slopat karensavdrag kan hota färdtjänst och sjukresor, varnar Taxi Stockholms vd Pernilla Samuelsson. På företaget är de samhällsbetalda uppdragen helt avgörande.

– Samhället skulle inte fungera utan de här resorna. Vi kör ungefär 6 000–8 000 samhällsbetalda resor per dygn. Det är människor som åker till skola och omsorg, och människor med svåra problem i livet som behöver komma till sina resor, sa hon till TN i juli.

Företagens största oro i valrörelsen

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt konstaterar att företagens vittnesmål bekräftar hans bild av vad som kommer att hända om karensavdraget slopas.

– Det finns ingen annan fråga i valrörelsen som företagarna är mer oroliga för, säger han till TN.

Skulle förslaget bli verklighet blir kostnaderna för företagen avsevärda. Socialdemokraterna uppskattar att ett slopat karensavdrag skulle öka företagens kostnader med omkring fem miljarder kronor. Men en rapport från Socialdepartementet från 2023 räknar med att sjukdagarna skulle öka med 5–17 procent. Riksdagens utredningstjänst bedömer att det skulle innebära 12–21 miljarder kronor i ökade sjuklönekostnader. Svenskt Näringsliv har i sina beräkningar inkluderat alla kostnader som tillkommer om karensavdraget slopas, det vill säga även ökad sjukfrånvaro och ersättning av personal för att undvika att detta leder till produktionsbortfall, och då landat på kostnader på minst 21 miljarder kronor. Men det är den lägre siffran i ett spann som kan innebära betydligt större kostnader än så.

– För arbetsgivarna skulle det sammantaget kunna innebära kostnader på uppemot 42 miljarder kronor och stora problem med bemanningen av deras verksamheter, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Vad blir den värsta effekten om karensavdraget slopas?

– Den värsta effekten är att detta kommer att hämma den ekonomiska tillväxten i Sverige. Denna effekt är svår att kvantifieras, men redan idag uppger en fjärdedel av företagen att höga sjuklönekostnader utgör ett betydande tillväxthinder.

– Ett slopat karensavdrag innebär att företagarna skulle bli än mer ovilliga att anställa och investera, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Hur orolig är du?

– Jag är mycket orolig över att politiker verkar se företagare som bankomater som de bara kan ta pengar från, utan att det får några som helst negativa konsekvenser. Företagarnas berättelser visar att detta är totalt verklighetsfrånvänt.