DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Slopat karensavdrag kan tredubbla hans kostnader – ”Förödande”

Slopat karensavdrag slår hårt mot företag där jobbet måste göras på plats. För Gröna Svealand innebär varje sjukdag både sjuklön och dyr ersättare – och en rejäl kostnadssmäll. ”Jag tror inte att politiker förstår hur pressad vår bransch är”, säger vd Erik Brekke till TN.

– Jag får i princip en dubbel kostnad plus påslaget till bemanningsföretaget. Det handlar om en ökad kostnad på 150–200 procent för att ta in personal av den dignitet som krävs för att inte drabbas av viten från de offentligt ägda bolagen som vi jobbar åt. Ett slopat karensavdrag är inte bara en administrativ justering – det är en strukturell kostnadsökning.

Det säger Erik Brekke, vd på Gröna Svealand. Han varnar för högre sjukfrånvaro, dyra ersättare och ytterligare press på redan hårt pressade marginaler om karensavdraget slopas. För ett företag med små marginaler och många säsongsanställda kan ett slopat karensavdrag bli en betydande kostnadsökning, menar han.

Gröna Svealand arbetar med mark- och trädgårdsskötsel och har omkring 45 tillsvidareanställda. Under högsäsongen växer personalstyrkan med ytterligare ett 90-tal säsongsanställda. Företaget omsätter omkring 100 miljoner kronor.

När en medarbetare blir sjuk måste någon annan göra jobbet. Erik Brekke ser därför ett slopat karensavdrag som en potentiellt dubbel kostnad: dels sjuklönen, dels kostnaden för att ersätta den som är frånvarande.

Avtalen med de offentligt ägda bolagen begränsar företagets möjligheter att anställa fler säsongsarbetare, vilket gör att företaget ofta är hänvisat till bemanningsföretag när personal saknas.

– Nu tar bemanningsföretaget risken i stället. Vi måste visserligen räkna in det i våra kalkyler, men då vet vi samtidigt att det inte är vårt problem om någon är sjuk. Problemet flyttas till en annan bransch.

Små marginaler

Ett slopat karensavdrag skulle drabba Gröna Svealand särskilt hårt med tanke på att företaget redan verkar med små marginaler.

– LOU-världen är tuff och funkar inte optimalt längre. Prispressen från de offentligt ägda bolagen är extrem. Vi har en ganska låg marginal på dessa avtal samtidigt som de ställer höga krav på socialt ansvar och hållbarhet.

Förra året låg företagets vinst på 2,9 procent. Även relativt begränsade kostnadsökningar kan därför snabbt kan få effekt på resultatet, enligt Erik Brekke.

– Vi är prispressade och det får vi respektera, men när sådana här förslag om borttaget karensavdrag kommer upp blir det extra tydligt hur sårbara vi är, säger han.

Han ser heller inga större möjlighet att möta ökade kostnader genom att skära ned på administration.

– Vi kan inte banta mer på administrationen. Vi måste ha en viss overhead för att kunna täcka allt som ska hanteras. Slopas karensavdraget ökar administrationen och kostnaderna, vilket äter upp ännu mer av våra marginaler.

Oro för ökad sjukfrånvaro

Erik Brekke, som ursprungligen kommer från Norge, pekar också på risken att sjukfrånvaron rusar i väg om karensavdraget tas bort. Han hänvisar till erfarenheterna från både Sverige och Norge.

I Norge, som saknar karensavdrag, ligger sjukfrånvaron sedan länge på en betydligt högre nivå än andra europeiska länder. Som TN tidigare har rapporterat går 22 procent av Norges offentliga utgifter till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar åtta procent av landets bnp. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent.

När Sverige 1987 tog bort karensavdraget nådde sjukfrånvaron rekordhöga nivåer, för att sedan sjunka igen efter att det återinfördes 1993.

– Det här är något jag inte förstår. Vi har ju redan testat i Sverige. Vi gjorde misstaget att plocka bort karensavdraget och då tycker jag att det är onödigt att göra om det igen. Dessutom har ju Norge facit, säger Erik Brekke.

Han menar att karensavdraget fyller en funktion genom att skapa en tröskel för att stanna hemma från arbetet vid mindre besvär.

– Är man sjuk så är man sjuk och ska vara hemma, absolut. Men slopas karensen är jag orolig för att sjukfrånvaron kommer att sticka i väg ännu mer. Den där barriären finns där av en anledning.

På Gröna Svealand ser han skillnader mellan åldersgrupper när det gäller korttidsfrånvaron, som generellt är något högre bland yngre medarbetare.

– Jag tror att mycket handlar om erfarenhet och rutin snarare än vilja. De som har varit med länge har lärt sig skilja mellan att vara sjuk och att bara ha en tung dag. Det är en mognad som kommer med åren, inte något jag förväntar mig av alla direkt.

Pressad bransch

För Gröna Svealand handlar det inte om att motsätta sig sjukfrånvaro eller arbetsgivaransvar. Företaget följer sitt kollektivavtal och tar ansvar för arbetsmiljö och personal.

Men för ett företag som redan arbetar med små marginaler kan ytterligare kostnader få stora konsekvenser.

– Jag tror inte att politiker förstår hur pressad vår bransch är. Lägg inte på mer på det sista lilla som är kvar av näringslivet i Sverige.

Hans oro handlar ytterst om möjligheten för företagen att fortsätta bära de kostnader och krav som redan finns.

– Vi har inte så mycket industri kvar i Sverige och det som är kvar måste få förutsättningar att lyckas.

För Erik Brekke är slutsatsen tydlig. Ett slopat karensavdrag skulle inte bara synas som en post i löneadministrationen. Det riskerar att påverka sjukfrånvaron, bemanningen och kostnaderna – i en bransch där marginalerna redan är små.

– Det kan bli förödande för oss, säger Erik Brekke.