DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Hennes kostnad för slopat karensavdrag: 3 000 kronor per dag

Restauranger är ofta ungdomars första väg in på arbetsmarknaden. Men med höga personalkostnader kan ett slopat karensavdrag göra det svårare att bära kostnaden för sjukfrånvaro, varnar krögaren Anna Hultberg i Halmstad. ”Med de marginaler vi har i branschen kommer inte alla att klara det”, säger hon till TN.

– Det kommer definitivt inte att bli bättre. Jag är övertygad om att det kommer att bli en försämring.

Det säger Anna Hultberg, delägare och driftsansvarig på Krog & CO i Halmstad. Liksom många andra i besöksnäringen varnar hon för att ett slopat karensavdrag skulle innebära allvarliga problem för hennes bransch.

På senare tid har det kommit allt fler krav om att slopa karensavdrag et, både från fackligt och politiskt håll. Bland annat vill LO att alla redan från dag ett på en sjukdomsperiod ska få 80 procent av sin lön. Det kan göra verkligheten ännu tuffare för restaurangbranschen, vars marginaler har pressats hårt de senaste åren, menar Anna Hultberg.

Hon påminner om att i Norge, som helt saknar karensavdrag, är sjukskrivningstalen skyhöga. Som TN tidigare har rapporterat går 22 procent av Norges offentliga utgifter till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar hela åtta procent av landets bnp. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige är motsvarande siffra 3,3 procent.

– Självklart ska man vara hemma och ha betalt om man är sjuk. Men det är sällan man är sjuk bara en dag. Just de här endagarsfrånvarorna är tyvärr ganska vanliga bland ungdomar, speciellt på sommaren, säger Anna Hultberg.

Drabbar andra

Hon beskriver hur sena sjukanmälningar snabbt får konsekvenser för resten av arbetslaget.

– Sjukskriver man sig sent så drabbar det kollegorna. Då kanske vi inte hinner få in någon annan och de andra får jobba en person kort.

Samtidigt betonar Anna Hultberg att den nuvarande personalgruppen på Krog & CO i Halmstad fungerar mycket bra.

– Jag upplever inte det som ett problem i den arbetsstyrka jag har just nu. Men jag har upplevt problemet många gånger tidigare under åren, framför allt med sommarpersonal, säger hon.

Restaurangbranschen arbetar redan med små marginaler, ofta med bara runt två-tre procent över året. Det gäller också för Krog & CO. Det är inte ovanligt med månader där personalkostnaderna ligger på uppemot 35–40 procent av utgifterna och när någon blir sjuk kan kostnaderna snabbt stiga.

– Blir någon borta och du ska ersätta med en annan person blir det väldigt dyrt för arbetsgivaren, säger Anna Hultberg.

Hon uppskattar hon att en sjukfrånvaro en lördag eller söndag kan innebära en merkostnad på omkring 3 000 kronor för företaget.

Men det handlar inte bara om pengar. Inte sällan får arbetsgivaren, som i Anna Hultbergs fall, vara den som kliver in och tar över arbetsuppgifterna. När TN träffar henne på restaurangen på Storgatan i Halmstad har hon precis sorterat tvätt. Eftersom hon är ekonom i grunden sköter hon all bokföring. Men när någon blir sjuk kan hon lika gärna hoppa in i driften.

– Jag gör det som behövs. Under pandemin, när vi behövde permittera, fanns det bara en person att ta in och det var jag. Det blev många timmars jobb.

Dessutom pekar hon på att skärpta regler kring mertid och övertid gör det svårare att täcka upp när någon saknas.

– Det är inte bara att ta in vem som helst. Då ska du ge den personen ledigt någon annan gång i stället, säger hon.

Små marginaler skapar risker

Förutom kraven på ett slopat karensavdrag kommer det nu också krav på en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Bland annat krävde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv i frågan tidigare i år. Det är ytterligare ett orosmoln för Anna Hultberg.

– Vi har redan idag en väldigt hög personalkostnad. Med de marginaler vi har i branschen kommer inte alla att klara det. Egentligen är det en ganska drastisk lönehöjning om man minskar arbetstiden, säger hon och syftar på att om arbetstiden till exempel sänks med fem timmar per vecka med bibehållen lön, som är ett vanligt förslag i debatten, så blir det i praktiken en lönehöjning med tolv procent.

Hon påtalar att restaurangnäringen under flera år har fått ta emot flera ekonomiska stötar. Krog & CO klarade förvisso pandemin, men den tömde företagets buffert. Detta samtidigt som inflation, högre råvarupriser och höjda hyror har fortsatt att pressa lönsamheten.

– Vår bransch har fått ganska många smällar de senaste åren, säger hon.

Anna Hultberg menar att restaurangbranschen inte har fått någon hjälp, utan har fått klara mycket på egen hand. Och i själva verket är det många som inte har klarat de senaste årens ekonomiska problem, utan tvingats stänga.

Nu vill hon se reformer för att stärka branschen, så att den kan få hjälp att fortsätta anställa och skapa jobb, inte minst för dem som är nya på arbetsmarknaden.

Vad är det för typ av hjälp du vill se?

– När vi har haft lägre arbetsgivaravgift så har det varit väldigt bra. Det har inneburit att vi har kunnat anställa en extra ungdom och ge den upplärning.

Skulle du alltså våga anställa fler om arbetsgivaravgiften var lägre?

– Ja. Det har vi vågat göra tidigare. Vi vet att vi behöver lägga mer tid på dem. Men med en lägre kostnad är det värt det.

Restaurangbranschen är ofta en första väg in på arbetsmarknaden för unga, något som Anna Hultberg tycker är viktigt att komma ihåg. Hon återkommer till karensavdraget och menar att det är ett sätt för inte minst unga att förstå hur arbetsmarknaden fungerar.

– Vi är till stor del ungdomsarbetsplatser. Det är många som får sitt första jobb hos oss. Därför är det också viktigt att man lär sig att ta ansvar. Är man sjuk ska man vara hemma, men är man bara trött efter att ha varit uppe sent så ska inte någon annan behöva betala för det, säger hon.