DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Så blev Lund landets förebild i alkoholtillstånd

I Lund kan en restaurangägare få sitt serveringstillstånd på en till fyra veckor – jämfört med alkohollagens fyra månader. Kommunens tillståndsenhet har valt dialog och service framför övertolkningar och regelkrångel. “Vi arbetar på sätt som utmanar den traditionella synen på myndighetsutövning”, säger Annika Landfors, tillståndschef i Lunds kommun.

Vändpunkten kom under pandemin. Restaurangbranschen drabbades hårt och snabbt av restriktioner, och Lunds tillståndsenhet gjorde aktiva, juridiskt hållbara tolkningar av alkohollagen som möjliggjorde fortsatt verksamhet där det gick.

– Hur skulle den här staden vara utan våra restauranger och nöjesställen? Det såg vi under pandemin – det blev otryggt och oattraktivt. Företagarna bidrar till att ändra på det och är viktiga medspelare, säger Annika Landfors.

Enligt Annika Landfors handlar arbetet om att se sin egen roll i ett större sammanhang.

– Vårt uppdrag som myndighet är att se till att lagen efterlevs. Men det handlar om en balans: korrekt myndighetsutövning och nöjda kunder. Vi har höjt blicken från vårt eget skrivbord – tillståndsenheten ska bidra till kommunens övergripande mål, att Lund är en stad som är trygg och attraktiv. Restaurangerna är en pusselbit för att nå dit, säger hon.

Två saker gör dialogen praktiskt möjlig. Det första är delegationen: handläggarna får själva fatta alla bifallsbeslut, utan att ärendet behöver upp i nämnd – ett medvetet politiskt vägval i en tid när flera andra kommuner gjort tvärtom och tagit tillbaka mandat efter missnöje med enskilda beslut.

Tillgängliga handläggare

Det andra är att hela kedjan är digital, med e-arkiv och digital signatur sedan sommaren 2025, vilket gör att ett ärende kan drivas i mål även hemifrån utanför ordinarie arbetstid.

Handläggarna presenteras dessutom med namn och direkta kontaktuppgifter på kommunens webbplats i stället för en anonym funktionsbrevlåda, och utredningen startar även innan ansökningsavgiften har betalats.

– Man ska uppleva att kommunen kan bidra när man söker ett tillstånd. Alla kan inte beviljas, men vi kan alltid guida på vägen, så att processen blir tydlig, säger Annika Landfors.

– Vi är lätta att få tag i och öppna för frågor och guidning, det ökar företagarnas förståelse för vårt uppdrag. Förstår man processen har man inget emot att skicka in de papper som krävs. Vi jobbar hårt med det pedagogiska, säger hon.

Kritik ledde till ändring

Ett konkret exempel på hur riktlinjerna omprövas är hanteringen av friliggande uteserveringar. Lund hade tidigare krävt att personal skulle bära ut alkoholen till gäster på andra sidan ett gångstråk – ett villkor som i media beskrevs som onödigt krångligt av krögarna.

I stället för att försvara sin egen linje granskade enheten sig själv kritiskt och mjukade upp kravet: där personalen kan se den friliggande delen kan villkoret tas bort. En krögare testade upplägget under Lundakarnevalen och rapporterade en påtaglig lättnad för personalen, varpå riktlinjerna ändrades permanent och publicerades öppet.

– Var inte rädd för att våga gå längre. Så länge vi är trygga i att vi följer lagstiftningen kan vi vara lite mer öppna, ge mer vägledning, ta ett samtal extra – vara trevliga och välkomnande. Det handlar om vanligt hyfs för hur vi ska bemöta människor, säger Annika Landfors.

Förberedda på slopat matkrav

När matkravet i alkohollagen slopades den 1 juni 2026 bedömer enheten att omkring 30 nya tillståndshavare kan tillkomma, en ökning på knappt 20 procent jämfört med dagens cirka 160 tillstånd – många av dem från en bransch som är helt ovan vid regelverket.

Men förändringarna har hittills varit hanterbara, enligt Annika Landfors.

– Än så länge har det gått bra eftersom vi varit så väl förberedda på den här lagändringen, säger hon.

Råden till andra kommuner som vill låta sig inspireras är tydliga och raka: koppla arbetet till kommunens övergripande mål, säkra delegation på bifall, digitalisera hela kedjan, gör handläggarna nåbara med namn och direktnummer – och rekrytera medvetet efter viljan att arbeta i dialog, inte bara efter juridisk kompetens.