VALET 2026

”Så galet korkat” – Företagare i uppror mot slopat karensavdrag

Nu rasar företagare över hela landet mot slopat karensavdrag och kortare arbetstid. Blir förslagen verklighet hotas livskraftiga företag i grunden, varnar Emma Unevik, vd för Stockholms Städsystem. ”Vansinnigt”, säger hon till TN.

– Vansinnigt för att tala klarspråk. På ett bräde stiger kostnaden för sjukfrånvaron som vi har redan i dag och ovanpå det så skulle sjukfrånvaron öka ytterligare. Jag befarar att den kommer att öka ganska mycket, säger Emma Unevik, vd på familjeföretaget Stockholms Städsystem med cirka 100 anställda, till TN.

Hon är bara en i raden som nu ryter ifrån mot förslaget att avskaffa karensavdraget. TN har under lång tid rapporterat om kritiska företagare från nästan alla branscher och från hela landet. Tryckerikoncernen Multiply Solutions med 450 anställda varnade nyligen för att förslaget kan kosta dem två miljoner kronor och Michael Prising, som driver Feskarn i Uppsala, sa att han skulle förlora 3 000 kronor varje gång en anställd är sjuk. Och exemplen bara fortsätter.

– Bägaren börjar rinna över nu, säger Håkan Nilsson, som driver Bröderna Nilssons Skogsentreprenad i småländska Traryd, till TN och fortsätter:

– När Norge tog bort karensavdraget så sköt sjukfrånvaron i höjden, så vi vet ju vad som kommer att hända. Det är klart att fler kommer att stanna hemma och ta en vilodag när det inte drabbar dem ekonomiskt.

”Risken är att vi återfår ett beteendemönster i samhället som jag tycker är otroligt fel att vi arbetsgivare ska stå för.”

När Emma Unevik nyligen räknade på de direkta kostnaderna av förslaget så landade notan på cirka 300 000 kronor för Stockholms Städsystem, vilket motsvarar omkring 30 procent av hela årsvinsten ett normalt år.

– Så det är inga små pengar vi pratar om, säger hon.

Men då har hon inte räknat med indirekta kostnader som till exempel beteendeförändringar när det gäller risken för fler sjukskrivningar. Historien kan ge en hint om i vilken riktning kostnaderna skulle röra sig, menar hon.

– När karensavdraget plockades bort 1987 ökade sjukfrånvaron till ohållbara nivåer. Man stannade hemma om det var hockey-VM, om man skulle fixa någonting eller låg efter med tvätten. Risken är att vi återfår ett beteendemönster i samhället som jag tycker är otroligt fel att vi arbetsgivare ska stå för, säger hon.

”Att ta bort karensavdraget känns som det värsta av alla förslag.”

Maud Spencer, vd på Svalson som tillverkar eldrivna skjutluckor och mekaniska konstruktioner, är också kritisk.

– Att ta bort karensavdraget känns som det värsta av alla förslag. Det kommer att slå väldigt hårt mot alla småföretag, säger hon.

Hon förstår inte argumentet om att det är en orättvisa att många i arbetaryrken inte kan arbeta hemma när de är lite småkrassliga, medan tjänstemän har den möjligheten i större utsträckning.

– Om den som kör buss är hemma sjuk är det ju någon annan som kör bussen. Och när de är tillbaka på jobbet är det ju inte så att de måste köra dubbelt så många bussar. För tjänstemän ligger alla arbetsuppgifterna kvar och väntar. Det är orättvist åt andra hållet, säger Maud Spencer.

Hon tycker att det är svårt att räkna ut exakt vad ett slopat karensavdrag skulle kosta företaget.

– För oss skulle vissa arbetsuppgifter inte bli gjorda helt enkelt. Vad kostar det att de inte görs? Eller att det blir mycket tyngre för dem som är kvar på jobbet? För det har ju visat sig tydligt i andra länder att sjukfrånvaron ökar, säger hon.

Behöver anställa fler arbetsledare

Sjuklönen är ju en form av försäkring om du blir sjuk, där karensdagen är självrisken, menar Emma Unevik.

– Väldigt få försäkringar saknar självrisk helt och hållet, men det är precis vad som föreslås nu och att vi företagare ska betala hela notan, säger hon.

Städbranschen är en lågmarginalbransch där företagen vänder på varenda krona för att få lönsamhet. Om sjukfrånvaron stiger ytterligare kommer det att påverka flera led som ligger utanför kostnadskalkylen, varnar Emma Unevik.

– Vi kan behöva anställa flera arbetsledare för att hantera konsekvenserna när någon som inte är direkt sjuk plötsligt ringer in sjuk och behöver ersättas. Redan där riskerar vi ett backresultat på sista raden, säger hon.

Hur stort är problemet med sjukfrånvaron i dag?

– På det stora hela fungerar det bra. Men det räcker med att en eller två personer är sjuka för att våra arbetsledare tvingas trolla. Vi börjar ofta städa klockan sex på morgonen och om arbetsledaren får in en sjukanmälning klockan fem så har de en timme på sig att fixa fram en vikarie som kan ta sig till jobbet, få nycklar och åka ut till kunden och göra ett bra jobb. Det kräver ganska mycket insatser för att lösa en sådan situation, säger hon.

”Då blir det dyrt på riktigt.”

Om karensavdraget slopas och sjukfrånvaron bara ökar litegrann så blir det snabbt ohållbart, menar Emma Unevik.

– Säg att fem eller tio personer ringer in sjuka på morgonen trots att de inte är direkt sjuka.Då kommer belastningen på arbetsledarna att öka markant och vi kan hamna i ett läge där vi inte klarar av att leverera till kunder, säger hon.

Börjar kunder bli missnöjda är verksamheten illa ute, och det är en verklig risk, menar Emma Unevik.

– Vi riskerar kostnader för kundförluster. Då blir det dyrt på riktigt, säger hon.

Upprorsstämning – ”Många skulle få lägga ned”

Det råder upprorsstämning bland företagen, konstaterar Emma Unevik. Ett avskaffat karensavdrag i kombination med kortare arbetstid, som också florerar i debatten, skulle bli nådastöten för väldigt många familjeföretag.

– Det skulle vara en dödlig cocktail för hela tjänstesektorn, och även för industrin. Under mina 30 år i branschen har jag aldrig stött på ett liknande hot mot vårt bolagens existens. Många skulle få lägga ned, säger hon.

Maud Spencer håller med om att dubbelsmällen skulle bli svår att hantera.

– Det är en kombination som vore väldigt jobbig. Verksamheten är ganska konkurrensutsatt och det är tufft på arbetsmarknaden. Vi jobbar väldigt hårt redan nu, och att kunna producera lika mycket på mindre tid känns inte realistiskt, säger hon.

Största orosmolnet när det gäller kortare arbetstid är att det blir svårt att planera, konstaterar hon.

– Då måste vi sluta producera ett antal av våra produkter. Det kommer inte att löna sig om lönerna ska öka med 20–25 procent för vi kan inte höja priserna med motsvarande.

Det kanske kan låta trevligt att jobba mindre med samma lön, men någon måste ju betala, påpekar Emma Unevik.

– Våra kunder kommer inte att betala för kalaset, utan vi får ju notan. Och de marginalerna och pengarna finns helt enkelt inte. Om mina kunder har köpt åtta timmar så förväntar de sig åtta timmar, inte sju. Jag skulle behöva skicka ut en till städare som jobbar klart hos kunden och betala för det också. Vi skulle gå back flera miljoner redan under det första året.

”Fruktansvärt sorgligt.”

Hon förstår inte hur de som föreslår slopat karensavdrag och kortare arbetstid har tänkt kring dessa idéer.

– Någonstans behöver de titta på siffrorna och inse att det är omöjligt.

Familjeföretaget Stockholms Städsystem har drivits i snart 60 år och anställda har stannat till sin pension för att de har trivts så bra.

– Det vore fruktansvärt sorgligt om det skulle raseras av såna här saker. Det är så galet korkat. Vi ska alltså jobba mindre när det är uppenbart att vi behöver jobba mer för att Sverige ska kunna göra alla de investeringar som krävs just nu. Jag tänker på krigets följdverkningar, behov av försvarssatsningar, demografin och så vidare. Det är så obegripligt att man har svårt att ta in det, säger Emma Unevik.

Vad vill du säga till nästa statsminister?

– Det är ju Sveriges välfärd som står på spel. Vi är ett litet bolag, men om alla företag drabbas av de här förslagen så blir det katastrof för Sverige.