KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Kärnkraftssamordnaren: Så snabbt närmar sig Sverige nya reaktorer – ”I princip allt är hanterat”

I debatten låter det ofta som att svensk kärnkraft fortfarande står på ruta ett. Helt fel, menar kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf som radar upp grönmarkerade punkter på checklistan för ny kärnkraft. ”Det har skett en rasande utveckling de senaste två–tre åren”, säger han till TN.

Att den svenska kärnkraftsutbyggnaden skulle stå och stampa tycker han inte stämmer överens med verkligheten.

– Det har hänt väldigt mycket på kort tid men i en kärnkraftsuppbyggnad är det många steg som kanske upplevs som tråkiga. Det är inte så att det står en massa bulldozrar på marken ännu, säger Carl Berglöf till Tidningen Näringslivet.

International Atomic Energy Agency, IAEA, har en checklista på 19 punkter som handlar om hur man på ett bra sätt får till ny kärnkraft.

– Det är den listan vi jobbar efter. Det handlar om finansiering, regelverk, styrning, kompetensförsörjning och så vidare, förklarar han.

Allt fler punkter grönmarkerade

För att kontrollera hur väl man utvecklats gjordes en självutvärdering tillsammans med Afry för ungefär ett år sedan.

– Då konstaterades att ungefär två tredjedelar av totalt 78 bedömningskriterier inom dessa 19 områden var gröna och ytterligare en fjärdedel var gula. 15 procent var röda och i princip allt som dök upp där är hanterat nu. Det är lite småsaker kvar i det röda området men det är inget akut som sticker ut.

– Det som behöver adresseras nu är mer handfasta saker om själva byggnationen så att den blir effektiv och hur vi proaktivt minskar risker snarare än att skapa grundförutsättningar. Det är vi redan klara med i princip.

Viktigaste instrumenten på plats

De två viktigaste instrumenten finns nu på plats, menar han. En av dem är en finansieringsmodell för ny kärnkraft.

– Staten behöver ta på sig vissa risker och att säkra en lägre kapitalkostnad med lån samt en intäktsgaranti. På grund av risken för politisk intervention i kärnkraftsfrågorna krävs statliga garantier för att marknaden ska våga investera. Det finns också en del tröskeleffekter eftersom vi har haft så lång tid med en avvecklingsstrategi i Sverige. Med en finansieringsmodell i ryggen kan aktörerna bättre hantera dessa trösklar.

Ramverken för stöd och finansiering för ny kärnkraft har utretts och finns nu på plats sedan augusti förra året, påpekar Carl Berglöf.

Även den andra kritiska delen, som handlar om tillståndsprocesser, har regeringen rott i hamn, menar han.

– Tidigare fanns det förbud mot att ha fler än tio reaktorer i drift och det var inte tillåtet för regeringen att godkänna reaktorer på nya platser. Detta har regeringen ändrat på och man har etablerat en ny tillståndsprocess där regeringen och kommunens yttranden kommer in så tidigt som möjligt.

”Det tydligaste beviset på att man lyckats är att det också kommit in ansökningar.”

Det som skett hittills är alltså att man möjliggjort en marknad och skapat förutsättningar för investeringar på denna marknad.

– Varför säger jag så då? Jo, det tydligaste beviset på att man lyckats är att det också kommit in ansökningar. Det har kommit in en ansökan från Videberg kraft som till 80 procent ägs av Vattenfall och 20 procent av Industrikraft. Det första projektet ligger i Ringhals och man vill nyttja den traditionella tillståndsprocessen.

Därutöver har Kärnfull Next och Studsvik ansökt om regeringens godkännande för den nya tillståndsprocessen för kärntekniska anläggningar. Man tänker sig en ny SMR-park utanför Valdemarsvik.

– De har ännu inte meddelat om man vill söka finansieringsstöd men det kan man göra i ett senare skede om man vill.

Under måndagen den 25 maj lämnade bolaget Studsvik in ytterligare en ansökan.

– Nu är det extra spännande för det handlar om vår egen verksamhet utanför Nyköping som tar nästa steg, säger vd:n Karl Thedéen om etableringen vid Studsviksområdet i Nyköpings kommun, till TT.

Fler aktörer är intresserade

Carl Berglöf har också dialog men andra aktörer som är intresserade, berättar han.

– Totalt räknar jag med att det kommer att ligga ansökningar motsvarande minst 4 000 megawatt på regeringens bord innan årets slut.

Det motsvarar ungefär fyra fullstora reaktorer men kan så klart fördelas mellan stora och små.

Enligt Carl Berglöf har väldigt mycket tid och tankekraft gått åt till att få alla instrument på plats.

– Bara det är en väldigt stor bedrift i sig. Men räcker det för att få ny kärnkraft till nätet? Nej, andra saker behöver komma på plats också.

Skrivit åtgärdslistor till regeringen

Sammanlagt har han nu skrivit 5 rapporter med rekommendationer till regeringen. Två stora saker som han anser att regeringen behöver jobba mer kring handlar om att säkra industriell och nationell kapacitet.

– Det ska finnas företag som har förmåga att bygga de här reaktorerna. Här kan man i högre eller lägre grad förlita sig på andra länders förmågor men risken finns att man blir beroende av andra också.

När reaktorerna är i drift kommer man att behöva vissa industriella förmågor för att drifta det hela på ett bra sätt. Sedan handlar det också om kompetensförsörjning.

– Vi har bra grundförutsättningar eftersom vi har kärnkraft redan i dag, men det kommer att krävas ett antal tusen personer så det är något man behöver ha en plan för.

För att kärnkraftsutbyggnaden ska flyta på så smidigt som möjligt handlar det också om att undvika onödigt byråkratiskt krångel.

– Det finns ett antal projekt i västvärlden som har dragit ut på tiden och blivit onödigt dyra. En orsak till det är att det funnits motstridiga myndighetskrav och att de skiljt sig ganska mycket.

Varnar för att göra samma misstag som Finland

Ett exempel är krav på utrymningsvägar som blev ett stort problem i Finland. Ett kärnkraftverk är inte som andra byggnader utan skiljer sig väldigt mycket. Till exempel ska nödutgångar normalt öppnas utåt, men för att förhindra spridning av radioaktivitet har kontrollerad zon undertryck. Det gör att dörrarna måste vara riktade inåt för att de ska kunna öppnas. Den typen av motstridiga krav behöver klaras ut.

I Finland var problemet att man inte planerat för detta från start utan att myndigheten kom in i bilden i ett väldigt sent skede.

– Man fick backa och lägga till ett stort antal nödutgångar till i designen vilket också gjorde att man fick göra om alla säkerhetsanalyser och det blev en massa stök och bök. Sådana överraskningar vill man undvika och därför är det viktigt att alla berörda myndigheter kommer in tidigt i processen med sina synpunkter.

”Det är bara ett exempel på saker som inte nödvändigtvis har med kärnkraft i sig att göra men som behöver fungera för att det ska flyta på.”

Detta är en boll som också är i rullning, menar Carl Berglöf.

– Det här är något som jag rekommenderat regeringen som i sin tur lagt i uppdrag på till Boverket och Arbetsmiljöverket att titta på. Det är bara ett exempel på saker som inte nödvändigtvis har med kärnkraft i sig att göra men som behöver fungera för att det ska flyta på. Arbetsmiljöverket är en sådan myndighet som traditionellt kommer in först när anläggningen är färdig. De behöver komma in mycket tidigare.

Det finns också lokala aspekter som behöver beaktas.

– Det kan vara vägar som behöver förstärkas, tillgång till färskvatten och avlopp samt bostäder och allmän infrastruktur med skolor, förskolor, sjukvård och så vidare med alla de som ska bo och verka i dessa områden.

Allt fler kommuner ser potentialen

Sedan en tid tillbaka har kommuner också kunnat söka medel för pilotstudier kring kärnkraft. Eftersom stora kärnkraftsanläggningar innebär tusentals välbetalda yrken är många kommuner, inte minst sådana som redan har kärnkraft i dag, intresserade.

Oskarshamn har exempelvis redan börjat skissa på en ny detaljplan för att addera ytterligare kärnkraft vid Oskarshamns kärnkraftverk vid Simpevarp trots att ägaren av kraftverket, Uniper, för närvarande inte har några planer på att bygga ny kärnkraft.

Det kan förstås noteras att Uniper i nuläget ägs av tyska staten som inte vill bygga kärnkraft av politiska skäl men att den tyska staten nu på grund av EU-krav planerar återsälja aktierna i Uniper till marknaden.

Men även kommuner som inte tidigare haft kärnkraft är intresserade.

– Kävlinge och Svalöv är andra kommuner som aktivt arbetar för att få kärnkraftsinvesteringar till sina kommuner. Därutöver finns kommuner, Gävle exempelvis, som börjat titta på kärnkraftsfrågorna eftersom det finns aktörer som vill bygga kärnkraft där.

– Blykalla har ju lämnat in en ansökan om regeringens godkännande för sex SMR:er exempelvis.

Trycker på internationella samarbeten

Ett viktigt område som Carl Berglöf gärna slår ett slag för är internationella samarbeten.

– Vi behöver hjälp från andra länder och det blir bättre och billigare om vi samarbetar internationellt. Direkt efter det första leverantörsvalet är gjort så behöver vi sätta oss ner tillsammans med de som ska bygga samma typ av anläggningar så att vi kan hjälpas åt med frågor som exempelvis kompetensförsörjning och licensiering.

Att bygga kärnkraft kostnadseffektivt handlar mycket om en så kallad programmodell där man bygger flera anläggningar av samma sort. Fördelen är att man då lär sig och blir bättre och mer inarbetad för varje reaktor som byggs, vilket också minskar kostnaden när man slår ut det.

Så kan kostnaderna hållas nere

Historien, inte minst den svenska men även internationellt, visar att kärnkraft kan byggas snabbt och till konkurrenskraftiga priser när man får till ett effektivt kärnkraftsprogram.

”Om alla bygger sin egen försörjningskedja kommer det bli dyrare.”

Det underlättar också för leverantörerna vilket också kan minska kostnaderna och effektivisera arbetet.

– Leverantören vill förmodligen inte bygga upp en hel komplett leverantörskedja per land utan man kanske vill ha några fabriker i Polen, Spanien, Sverige och så vidare. Om alla bygger sin egen försörjningskedja kommer det bli dyrare.

– Om man pratar med varandra så kan man lägga upp projekten lite bättre i tid vilket ger bättre flyt.