ARBETSKRAFTSINVANDRING

Tappar en medarbetare i månaden med regeringens krav – ”Till slut kommer vi inte att ha några kvar”

Regeringens lönegolv slår redan hårt mot besöksnäringen och den 1 juni ska det höjas ytterligare. ”Regeringen har inte förståelse för hur det faktiskt ser ut”, säger Michaela Larsson på RA Hospitality och varnar för att det nya regelverket drabbar hela branschen.

– Jag tycker att det är helgalet!

Så säger RA Hospitalitys vd Michaela Larsson om att lönegolvet vid arbetskraftsinvandring höjs den 1 juni från 80 till 90 procent av medianlönen. RA Hospitality arbetar med bemanning, rekrytering och entreprenader inom besöksnäringen – en av alla de branscher som har varnat för konsekvenserna av regeringens lönegolv i flera år.

– Vi hjälper till med personal i hela besöksnäringen, säger Michaela Larsson.

Nu beskriver hon situationen som akut. Det 90-procentiga lönegolvet kommer inledningsvis att landa på 33 390 kronor. Det är nivåer som ligger långt över ingångslönerna i besöksnäringen.

”Det känns som att regeringen inte är lyhörd, som att vi är förbisedda.”

– Vi har kollektivavtal. Varför ska det då finnas ett separat lönegolv? Det blir märkligt att personer från tredje land måste tjäna mer än alla andra, säger Michaela Larsson.

Och just att kollektivavtalade lönenivåer inte räcker är något som många företagare och branschorganisationer har ifrågasatt länge. Regeringen har genom åren fått hård kritik för att lägga sig i lönebildningen när den svenska modellen går ut på att det är arbetsmarknadens parter, alltså fack och arbetsgivare, som sätter lönerna i Sverige.

Hur viktigt är det för er att ha kollektivavtal?

– Jätteviktigt! Det är en självklarhet. Både för att vara en trygg arbetsgivare och för att möta kundernas krav. Vi hade inte haft avtal med stora hotellkedjor och restaurangkoncerner utan kollektivavtal, säger Michaela Larsson.

Lider av kompetensbrist

RA Hospitality har omkring 400 tillsvidareanställda och dessutom ett stort antal andra anställa, beroende på kunder och säsong. Sammantaget betalar företaget ut mellan 1 000 och 1 200 löner varje månad.

Besöksnäringen har under långt tid lidit av kompetensbrist. Kockar har länge varit och är fortfarande den yrkeskategori med det mest skriande behovet.

– Bra kockar får fast jobb direkt hos oss om de vill jobba här. Men det räcker ju inte. Det är för få som utbildas. Det är ett kvalificerat yrke och våra kunder har höga krav, så det är knepigt. Vi skulle absolut kunna sälja mer om vi hade kunnat rekrytera mer. Behovet av kompetenta kockar är omättligt, säger Michaela Larsson.

Men hon vittnar också om ett stort behov av medarbetare inom housekeeping, det vill säga hotellstädning. Och det är inom housekeeping som effekterna av lönegolvet märks tydligast, konstaterar hon.

– Hos oss är det i princip inga svenskfödda i de rollerna. Bara under våren har vi anställt 125 rumsstädare i Stockholm. Det här är ett tungt yrke med högt tempo och det krävs att man har en yrkesstolthet. Vi har försökt under många år att rekrytera arbetslösa i Sverige, men i praktiken fungerar det inte, säger hon.

Michaela Larsson berättar att företaget tar emot praktikanter och personer via Arbetsförmedlingen och kommunala insatser, men att många inte stannar.

– Vi lägger stora pengar på upplärning och utbildning. Problemet är att vi får börja om hela tiden. Det är inte där vi hittar den stabila arbetskraften.

– Den arbetskraftsinvandring vi har från länder utanför EU är den som fungerar bäst för de här yrkena, säger Michaela Larsson.

Problem direkt

När lönegolvet på 80 procent infördes för drygt två och ett halvt år sedan började problemen direkt.

– Successivt benas poolen ut. Vi tappar kompetent personal som har varit här länge, jobbar och gör rätt för sig. När deras tillstånd ska förnyas ser vi att vi inte kan möta lönegolvet.

Michaela Larsson uppskattar att företaget får besked om minst ett nytt avslag i månaden.

– Någon måste lämna hela tiden. Det är en lång process med överklaganden, men ungefär varje månad kommer ett nytt besked om någon person som inte får stanna, säger hon.

Och inte nog med det. När medarbetare väl får stanna kan det i stället bli problem med deras familjer. Michaela Larsson berättar om en medarbetare från Georgien som har arbetat sig upp till arbetsledare och fått höjd lön för att företaget skulle kunna behålla henne.

– Hon pratar svenska, är integrerad och har gjort helt rätt för sig. Hon sa själv: ”Jag har inte en bot, jag har inte gjort någonting.” Men nu fick hennes barn avslag och riskerar att behöva lämna Sverige trots att de vuxit upp här. Så nu börjar processen om, för hon måste kunna visa att hon kan försörja dem.

– Det är många sådana enskilda historier där man blir frustrerad.

Du beskriver hur ni redan har haft många medarbetare som har tvingats lämna. Hur blir det nu när lönegolvet höjs ytterligare?

– Det blir ännu svårare. Till slut kommer vi inte att ha några kvar. Då kommer vi stå med ännu större brist. Besöksnäringen bygger på volym. Om företagen inte får tag på personal kommer det påverka hela näringen. Man kanske måste stänga delar av verksamheten eller sälja färre rum. Det drabbar hela besöksnäringen.

Regeringen förstår inte arbetsmarknaden

Regeringen har motiverat det nya regelverket med att arbetskraftsinvandring ska gälla ”kvalificerad arbetskraft”. Michaela Larsson menar att det synsättet inte tar hänsyn till hur arbetsmarknaden faktiskt fungerar inom besöksnäringen.

– Regeringen har inte förståelse för hur det faktiskt ser ut. Visst, för vissa specialiserade yrken fungerar den här modellen. Men om man vill ha tillväxt måste man kunna göra branschanpassade lösningar, säger hon.

Företag i många branscher har varnat för konsekvenserna av lönegolvet i många år. Hur ser du på att regeringen fortsätter hålla fast vi det och dessutom nu inför en höjning?

– Det känns som att regeringen inte är lyhörd, som att vi är förbisedda.

”När regeringen samtidigt erkänner att undantag behövs för vissa bristyrken blir det svårt att förstå varför yrken inom vår bransch inte omfattas.”

Nyligen presenterade regeringen en lista med 27 yrken som ska undantas lönegolvet på 90 procent och i stället ha ett lönegolv på 75 procent av medianlönen. Trots det ständiga behovet av medarbetare finns inte ett enda yrke från besöksnäringen med på listan.

– Jag är besviken. När regeringen samtidigt erkänner att undantag behövs för vissa bristyrken blir det svårt att förstå varför yrken inom vår bransch inte omfattas, säger Michaela Larsson.

Besöksnäringen har ju larmat länge om behovet av arbetskraft från tredje land. Varför tror du att regeringen ändå väljer att inte ta med något av era yrken på listan?

– Jag tror att det finns en övertro på att arbetslöshet automatiskt betyder att rätt kompetens finns tillgänglig för de här jobben. Verkligheten i besöksnäringen är mer komplex än så.

Inte enkla jobb

Under presskonferensen där listan presenterades sa migrationsminister Johan Forssell (M) upprepade gånger att servitörer borde kunna rekryteras från alla de arbetslösa som finns i landet och om att det borde gå att utbilda dem.

Hur reagerar du på migrationsministerns kommentar?

– Att vara servitör är inte ett “enkelt jobb” som vem som helst kan gå in i från en dag till en annan. Det kräver yrkesskicklighet, stresstålighet, serviceförmåga och ofta arbete sena kvällar och helger. Det är ett professionellt yrke.

– Dessutom lär vi redan upp människor kontinuerligt. Frågan är inte om det går att utbilda. Det gör vi varje dag. Frågan är om tillgången på personer som både vill jobba, klarar jobbet och blir kvar motsvarar det faktiska behovet. Där visar verkligheten i vår bransch att arbetskraft från tredje land fortsatt behövs, säger Michaela Larsson.

”Det är väldigt tråkigt att ansvaret läggs över på oss arbetsgivare.”

Hon återkommer flera gånger till att företagen redan tar ett stort ansvar för kompetensförsörjningen och försöker får in de som redan finns i Sverige och är arbetslösa. RA Hospitality har bland annat auktoriserat sig som utbildningsföretag för att kunna bedriva arbetsmarknadsutbildningar och yrkesutbildningar mot branschen.

– Vi har örat nära besöksnäringen och ser behoven. Vi skulle kunna hjälpa till att utbilda fler människor till branschen om vi fick rätt stöd. Men dagens system gör att vi inte ens kommer in på marknaden för utbildningsupphandlingar, säger Michaela Larsson.

Hon understryker att RA Hospitality inte aktivt rekryterar från utlandet. Den största utmaningen handlar därför om att behålla medarbetare som redan finns i företaget.

– När arbetstillstånd ska förnyas kan vi inte möta lönekravet. Konsekvensen blir att vi förlorar redan upplärd och fungerande arbetskraft, samtidigt som vi måste bära kostnaderna för att ersätta och introducera nya medarbetare.

– I praktiken riskerar det här att slå mot företag som försöker göra rätt.

Hur orolig är du med anledning av lönegolvet?

– Det är väldigt tråkigt att ansvaret läggs över på oss arbetsgivare. På sikt kommer vi att ha väldigt stora problem i besöksnäringen, säger Michaela Larsson.