ARBETSMILJÖ

Ny forskning: Sjukfrånvaron sjunker när du byter till privat sektor

Personer som byter från offentlig till privat arbetsgivare får lägre sjukfrånvaro, visar en ny rapport från Uppsala universitet. ”Vi har studerat korttidsfrånvaron, vilket Försäkringskassan inte gör”, säger forskaren Pathric Hägglund till TN.

Det är sedan tidigare känt att sjukfrånvaron i Sverige är högre inom offentlig sektor än inom privat sektor. Men orsakerna är mindre analyserade. Försäkringskassans data hanterar enbart sjukskrivningar där sjukpenning betalas ut, det vill säga när individen är sjukskriven i minst 14 dagar. Men nu finns en ny rapport där forskare vid Uppsala universitet särskilt har analyserat kortare sjukskrivningar.

– Vi har studerat korttidsfrånvaron vilket Försäkringskassan inte gör. Syftet har främst varit att titta på skillnader mellan privat och offentlig sektor, säger Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi till TN.

Pathric Hägglund har tidigare bland annat utrett sjukfrånvaro för olika myndigheter. Han har tillsammans med Per Johansson, professor i statistik och en av Sveriges mest erfarna forskare om sjukförsäkringen, skrivit rapporten ”Kan driftsform och chef förklara skillnader i sjukfrånvaro?”.

I rapporten kommer forskarna fram till att sjukfrånvaron är lägre i privat sektor jämfört med den offentliga sektorn även efter justeringar för övriga relevanta faktorer. De konstaterar också att sjukfrånvaron kvartalet efter blir lägre vid ett byte från offentlig till privat arbetsgivare än vid ett byte i omvänd riktning samt att chefen har en betydande inverkan på sjukfrånvaron.

– Att även korttidssjukfrånvaron är lägre i privat sektor var inte var helt oväntat. Samma sak ser vi ju vid längre sjukfrånvaro. Däremot skiljer sig Försäkringskassans förklaringsmodell från vår och vi är skeptiska till Försäkringskassans förklaringar, säger Pathric Hägglund.

Enligt honom menar Försäkringskassan att förklaringen till att det offentliga har högre sjukfrånvaro i första hand beror på sämre arbetsmiljö. Det är vad arbetstagarna anger i enkätundersökningar.

– Vi tycker inte att man kan dra för långtgående slutsatser utifrån arbetsmiljöforskningen, även om vi inte utesluter att det kan vara en del av förklaringen. Arbetsmiljö är väldigt svårt att mäta rent objektivt. Det handlar om hur människor upplever saker och ting och det gör att resultaten blir osäkra, säger Pathric Hägglund.

Könet har avgörande betydelse

Forskarnas rapport pekar i stället på att könet har en avgörande betydelse för skillnaderna mellan sjukfrånvaron hos det offentliga jämfört med den privata sektorn.

– Svensk arbetsmarknad är väldigt segregerad eftersom kvinnor söker sig till en offentlig sektor i högre grad än män och att män i regel söker sig till privat sektor. En slutsats som vi drar är att huvudorsaken till den högre sjukfrånvaron i den offentliga sektorn beror på den höga andelen kvinnor. Det gäller både korttids- och långtidssjukfrånvaro. Kvinnor har högre sjukfrånvaro oavsett bransch, sektor och yrke och om driftsformen är offentlig eller privat, säger Pathric Hägglund.

Försäkringskassan anför också att orsaken till att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män beror på att kvinnor tar ett större ansvar av hemarbetet.

– Den förklaringen anser vi också har ett väldigt svagt stöd rent empiriskt. Fram till barnafödandet är skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor liten. Vid barnafödande och familjebildande ökar skillnaden tydligt i sjukfrånvaro. Kvinnor går ofta ner på deltid, sänker sina inkomster och får då en lägre tröskel till att vara sjukskrivna. Det kostar inte lika mycket ekonomiskt för kvinnor att vara sjukskrivna.

– Vi nationalekonomer menar att inte enbart hälsa och arbetsförmåga spelar roll för sjukskrivning utan också drivkrafter för arbete. En annan faktor är mäns och kvinnors olika hälsobeteenden, som Försäkringskassan inte heller beaktar. Kvinnor söker oftare vård och det beror inte på att de är sjukare än män utan på att de tar hand om sig bättre, kvinnor lever ju längre än män. Detta får också genomslag i sjukfrånvaron. Vi menar att förklaringar som arbetsmiljö och hemarbete till högre sjukfrånvaro har dåligt stöd i forskningen, säger Pathric Hägglund.

Att sjukfrånvaron blir lägre kvartalet efter ett byte från offentlig till privat arbetsgivare kommer inte heller som en överraskning, menar Pathric Hägglund.

– Det är ett förväntat resultat utifrån nationalekonomisk teori att privata arbetsgivare med tydligare budgetrestriktioner arbetar mer aktivt för att förhindra och förkorta sjukfrånvaro, säger han.

Pathric Hägglund berättar att det unika med den här studien är att forskarna har studerat samma individ över tid, hur mycket den varit sjukskriven, vad som händer vid byte mellan offentlig och privat arbetsgivare där bransch, yrke och lön ska vara likvärdiga.

– Därför väger den här analysen tyngre än att justera för olikheter. Vi försöker att komma närmare svaret än vad Försäkringskassan klarar i sina analyser, säger Pathric Hägglund.

Chefsbyten skapar sjukfrånvaro

Forskningsprojektet kommer också fram till att chefen har en stor betydelse för sjukfrånvaron på en arbetsplats. Analys av SCB:s lönestrukturstatistik för perioden 2005–2022 visar att arbetsplatser med fler chefsbyten har högre sjukfrånvaro, mätt i antalet dagar i sjukfall där sjukpenning betalas ut. Större arbetsplatser, ofta inom offentlig sektor och med en högre andel kvinnor, tenderar att ha fler chefsbyten och högre sjukfrånvaro.

– Vår slutsats är att chefen i sig har betydelse för sjukfrånvaron. Men vilka egenskaper hos chefen som verkligen spelar roll kommer vi inte längre med i den här studien, säger Pathric Hägglund.

Forskningsprojektet har finansierats av Svenskt Näringsliv. Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker vid organisationen, säger till TN att rapportens viktigaste bidrag är att forskarna försöker förklara varför skillnaderna i sjukfrånvaro mellan privat och offentlig sektor finns.

– Det mest slående resultatet är att hela 80 procent av skillnaden i korttidssjukfrånvaro kvarstår efter alla dessa justeringar. Även när man tar hänsyn till en lång rad relevanta faktorer, inklusive sådana kopplade till tidigare sjukdom, är sjukfrånvaron fortfarande högre per kvartal i offentlig sektor. Kön är visserligen den viktigaste enskilda förklaringsvariabeln men av marginell betydelse för den totala skillnaden. Min tolkning är att kön i sig är underordnad andra, än så länge okända förklaringsfaktorer, säger han.

Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, menar att arbetsmiljön inte saknar betydelse för sjukfrånvaron, även om forskarna är tveksamma till arbetsmiljön som förklaring.

– Vårdföretagarnas Arbetsmiljöindex 2024 visar att privata vård- och omsorgsgivare får högre betyg än offentliga på samtliga 32 uppmätta områden. Detta korrelerar med Pathric Hägglunds och Per Johanssons resultat som visar att privatanställda inom vård och omsorg har betydligt lägre sjukfrånvaro än offentliganställda. Det ska inte tolkas som att arbetsmiljösatsningar per automatik sänker sjukfrånvaron, däremot indikerar det att uppmätt arbetsmiljö fångar faktorer som är relevanta för sjukfrånvaron, säger Nikolay Angelov.

Han understryker särskilt att rapporten bekräftar att 80 procent av skillnaden inte kan förklaras av vem som arbetar var.

– Denna siffra är häpnadsväckande hög, särskilt med tanke på att författarna inkluderat variabler kopplade till tidigare sjukdomshistorik. Jag ser det som angeläget att studera vad som kan förklara de kvarstående 80 procenten av skillnaden i sjukfrånvaro mellan offentliga och privata arbetsgivare, säger Nikolay Angelov.