BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Kraftig ökning av falska läkemedel i Sverige – ”Kan innehålla giftiga substanser”

Falska bantningssprutor och piratkopierade läkemedel säljs på nätet och tillverkas i svenska källarlabb. Bakom handeln finns ofta kriminella aktörer – samtidigt som seriösa företag pressas. "Alla typer av läkemedel förfalskas och det finns en marknad för allt", säger Tomas Nilsson, senior tillsynsutredare på Läkemedelsverket, till TN.

Förutom Gucci-kepsar och Louis Vuitton-väskor har det under de senaste åren dykt upp piratkopior av det absolut mesta – alltifrån bildelar till leksaker och läkemedel. Problematiken med piratkopiering är stor globalt, men har förändrats i karaktär under de senaste åren, konstaterar Jolanda Girzl som har arbetat med konsumenträttsliga frågor i 27 år, nu som senior rådgivare, vice ordförande i Svenska Föreningen mot Piratkopiering (SACG) och ledamot i Allmänna reklamationsnämnden.

– E-handeln har exploderat som distributionskanal med tredjeparts-säljare på stora plattformar. Det vi ser nu är en mer sofistikerad brottslighet med kopplingar till tvångsarbete, organiserad kriminalitet och andra former av illegal handel som droger och vapen.

Enligt OECD-rapporten Mapping Global Trade in Fakes 2025 utgör förfalskade och piratkopierade varor nära 2,3 procent av den globala handeln och upp till 4,7 procent av EU:s import, baserat på data från 2021.

– Kina dominerar som ursprungsland. Problemet har vuxit med e-handelns framfart och småpaket via post och expressleveranser, vilket gör det svårare att kontrollera, säger Jolanda Girzl.

Kraftig ökning av viktminskande läkemedel – även på svarta marknaden

Sedan internets intåg har olagliga preparat i olika former sålts online. Men efter en stor dominans av droger och dopningsmedel så har det under de senaste åren blivit allt vanligare att även vanliga läkemedel säljs olagligt.

– Alla typer av läkemedel förfalskas och det finns en marknad för allt, säger Tomas Nilsson, senior tillsynsutredare på Läkemedelsverket.

– Det är svårt att uppskatta hur stor en svart marknad är, men det vi vet är att det finns en stor svart marknad för läkemedel, och nu kanske den blivit ännu större på grund av de nya viktminskande läkemedlen.

De senaste åren har viktminskande läkemedel som Ozempic och Wegovy, med den aktiva substansen semaglutid ökat markant i Sverige. Förra året hämtade 261 000 personer, vilket motsvarar 2,5 procent av den svenska befolkningen, ut läkemedel med semaglutid på apotek, enligt Socialstyrelsen.

Även Mounjaro, som innehåller den aktiva substansen tirzepatid har blivit alltmer vanligt på de svenska apoteken. Under 2025 hämtade 95 000 personer, vilket motsvarar 0,9 procent av svenskarna ut tirzepatid på apoteken.

Men ökningen sker inte bara på de svenska apoteken. Enligt Tomas Nilsson finns nu en stor svart marknad med piratkopior av olika märken av viktminskande läkemedel.

– Det handlar bland annat om rena förfalskningar där de försöker efterlikna exempelvis Mounjaro och få de att se ut som de riktiga sprutorna.

– Men det har också blivit vanligare att man säljer ampuller som bara betecknas med semaglutid eller liknande och så ska man blanda det själv. Det får många konsumenter att tro att de köper ett riktigt läkemedel.

”Det smugglas in läkemedel men en hel del tillverkas också i Sverige i olika typer av källarlabb”.

Ska man köpa läkemedel på internet bör man vara säker på att det faktiskt är ett riktigt apotek man handlar ifrån, betonar han.

– Det smugglas definitivt in läkemedel men en hel del tillverkas också i Sverige i olika typer av källarlabb. Då köper man in ingredienser och aktiva substanser från framför allt Kina och Indien för att sedan tillverka här.

– Men det förekommer också på vissa webbplatser att olagliga läkemedel skickas direkt från exempelvis Indien.

Varför konsumenter väljer att köpa olagliga läkemedel kan bland annat handla om att man inte får det utskrivet eller att man inte vill gå till vården. Det kan också vara en prisfråga, då en del läkemedel inte omfattas av högkostnadsskyddet. Men som konsument ska man vara uppmärksam på att det ofta är kriminella som ligger bakom och att man inte alls vet vad man får.

– Många av de här webbsidorna som ser ju väldigt professionella ut och man kan lätt få intrycket att det är seriösa företag som faktiskt ligger bakom. Men så är det ofta inte.

– Det förekommer självklart också mycket bedrägerier och liknande, då man inte alls får det man har beställt.

Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, menar att vi måste förstå att falska läkemedel och annan piratkopiering inte bara är ett problem för de företag vars produkter kopieras.

– Det här är ett samhällsproblem, med många dimensioner. Kontentan är att det är viktigt att agera mot dessa aktörer, säger hon.

– För att komma tillrätta med de här frågorna behöver de rättsvårdande myndigheterna agera utifrån att det här är en del av grov organiserad brottslighet. Det är också viktigt att straffsatserna motsvarar brottets allvarlighetsgrad.

Ett av tio läkemedel i låg- och medelinkomstländer är förfalskade

Jolanda Girzl menar att konsumenter bör akta sig för förfalskade produkter över lag, då exempelvis elektronik, kosmetika, läkemedel, bildelar eller leksaker kan vara farliga på grund av bristfällig säkerhet, giftiga ämnen, brandrisk eller ingen effekt vid falska mediciner.

– Du får inte den kvalitet som du betalar för. Pengarna går ofta till organiserad brottslighet, tvångsarbete och annan illegal verksamhet. Du underminerar jobb, innovation och välfärden då ditt agerande leder till lägre skatteintäkter.

Problemet med illegala läkemedel slår hårt globalt men är absolut värst i utvecklingsländerna och enligt WHO är ett av tio läkemedel i låg- och medelinkomstländer förfalskade. Illegala nätapotek och sociala medier annonser är vanliga kanaler.

– Det handlar alltså om mediciner som medvetet förfalskas för att se ut som äkta, men som kan innehålla fel dosering, fel eller inga verksamma ämnen, giftiga substanser eller vara kontaminerade.

”Den illegala handeln finansierar kriminalitet och undandrar skatteintäkter”.

Dessutom syns en trend med fler beslag av narkotikaklassade och förfalskade tabletter via post och expressleveranser, berättar hon.

– Svenska Tullverket har rapporterat rekordbeslag av narkotikaklassade tabletter under de senaste åren och EU har beslagtagit miljontals förfalskade piller, däribland 3,2 miljoner bara under 2025.

Hon menar att de seriösa företagen som följer lagstiftningen drabbas hårt av orättvis konkurrens, då piratkopierade varor säljs billigare.

– Oseriösa aktörer har inte samma utvecklingskostnader, skatt- eller kvalitetskostnader. De har även höga kostnader för skydd bland annat övervakning, juridik och teknik samt får minskade incitament för innovation och investeringar.

– För de seriösa företagen kan piratkopior leda till att varumärkets förtroende skadas om konsumenter får dåliga eller farliga produkter.

I Sverige drabbar det särskilt kläder och skor, elektronik, läkemedel och kreativa branscher, berättar hon.

– Företag förlorar intäkter samtidigt som de betalar skatt och följer regler, medan den illegala handeln finansierar kriminalitet och undandrar skatteintäkter. Det kan leda till sämre tillväxt, färre jobb och svagare konkurrenskraft för kunskapsbaserade ekonomier som Sveriges.