DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET
Här är branschen som kan förlora två miljarder på slopat karensavdrag – ”Enorm risk”
Svensk fordonsindustri pressas redan hårt av konkurrensen från Kina. Ett slopat karensavdrag skulle öka företagens kostnader i ett läge där marginalerna är små och behovet av varje arbetad timme stort. ”Vi har inte råd med den här reformen”, säger Peter Bryntesson, vd för branschorganisationen FKG, till TN.
Den europeiska fordonsindustrin står inför en av sina tuffaste perioder på länge. Konkurrensen från Kina ökar samtidigt som industrin ska ställa om till elektrifiering och hantera störningar i leveranskedjorna.
Nu varnar Peter Bryntesson, vd för FKG, branschorganisationen för fordonsindustrins underleverantörer, för att ett slopat karensavdrag skulle slå hårt mot företagen.
– Vi är under tryck. Vi har stor konkurrens från Asien och Kina. Leverantörer i EU ligger 15–25 procent över priserna därifrån, säger han till TN.
AI-sammanfattning
Svensk fordonsindustri varnar för att ett slopat karensavdrag skulle slå hårt mot en redan pressad bransch.
Enligt Peter Bryntesson, vd för branschorganisationen FKG, brottas leverantörsindustrin med hård konkurrens från Kina, små marginaler och stora omställningskrav.
Han menar att reformen riskerar att öka företagens kostnader, minska antalet arbetade timmar och förvärra produktionsstörningar i en sektor där varje led i kedjan är beroende av att fungera.
FKG uppskattar att ett slopat karensavdrag kan kosta fordonsbranschen 1–2 miljarder kronor per år, medan bredare beräkningar pekar på betydligt högre kostnader för industrin som helhet.
Bryntesson varnar också för ökad sjukfrånvaro och menar att politiken underskattar hur utsatt europeisk fordonsindustri är.
I det läget måste företagen snarare öka produktiviteten än minska antalet arbetade timmar, menar han.
– Vi måste jobba smartare och mer för att hantera den här situationen. Minskat antal arbetstimmar är av ondo.
”Vi har inte råd”
Enligt Peter Bryntesson ligger marginalerna i leverantörsindustrin på omkring fyra procent. Ett slopat karensavdrag skulle därför bli ytterligare en kostnad för företag som redan har små marginaler att röra sig med.
– Vi har testat karensfria system tidigare och ser också i Tyskland och Norge att det inte fungerar. Det blir en börda för bolagen.
FKG uppskattar att ett slopat karensavdrag skulle kosta fordonsbranschen omkring 1-2 miljarder kronor årligen.
”Jag tror inte att gemene man har förstått utmaningen som europeisk fordonsindustri står inför.”
Socialdemokraterna uppskattar att ett slopat karensavdrag skulle öka företagens kostnader med omkring fem miljarder kronor. Men en rapport från Socialdepartementet från 2023 räknar med att sjukdagarna skulle öka med 5–17 procent. Riksdagens utredningstjänst bedömer att det skulle innebära 12–21 miljarder kronor i ökade sjuklönekostnader. Svenskt Näringsliv har i sina beräkningar inkluderat alla kostnader som tillkommer om karensavdraget slopas, det vill säga även ökad sjukfrånvaro och ersättning av personal för att undvika att detta leder till produktionsbortfall, och då landat på ett spann på mellan 21 och 42 miljarder kronor.
– Kostnaderna försvinner inte, utan förflyttas bara till företagen. Politikerna tar en enorm risk med detta, säger Peter Bryntesson.
Han betonar samtidigt att han förstår tanken bakom reformen.
– Tanken är fin. Hade vi haft möjlighet och råd med det hade vi kunnat gå vidare. Men vi är i det läget att vi är under stark press och har en kraftigt ökad konkurrenssituation. Vi har inte råd med den här reformen.
Oro för ökad frånvaro
En annan risk är att sjukfrånvaron ökar om den ekonomiska tröskeln för att stanna hemma försvinner.
– Om vi drar lärdom av historien finns det en risk att det nyttjas och ger ökad frånvaro, säger Peter Bryntesson.
För fordonsindustrin kan frånvaro få konsekvenser långt utanför den egna arbetsplatsen. Produktionen är beroende av att underleverantörer, fabriker och transporter fungerar tillsammans.
Samtidigt råder redan stor brist på kompetens.
– Vi har redan i dag brist på lastbilschaufförer. De kommande fem åren behövs ett antal hundratusen chaufförer för att transportsystemet ska fungera.
Han tror dessutom att tillgången på utländska chaufförer kan minska framöver.
– Polen håller på att lyfta sin medelklass. Jag tror att vi kommer att se mindre av polska lastbilschaufförer här framöver.
”Gemene man har inte förstått”
Peter Bryntesson anser att den svenska debatten underskattar hur pressad den europeiska fordonsindustrin är.
– Jag tror inte att gemene man har förstått utmaningen som europeisk fordonsindustri står inför. I vissa fall finns det likheter med varvsindustrin och textilindustrin.
Sverige står relativt starkt, men är samtidigt beroende av utvecklingen i resten av Europa.
– Vi ligger bättre till i Sverige. Men utvecklingen i Tyskland, Europas motor, påverkar oss enormt också.
Suez, handelshot och Kina
Branschen har redan fått hantera flera störningar i leveranskedjorna.
– Det här är ett hack i den allmänna kurvan. Båtar står stilla i Suezkanalen och vi har Trumps ständiga handelshot.
Mot den bakgrunden tycker Peter Bryntesson att ett slopat karensavdrag är en felprioritering.
FKG har redan kontakt med politiska partier för att försöka stoppa ett slopat karensavdrag. Arbetet kommer att fortsätta även efter valet om förslaget blir verklighet, berättar Peter Bryntesson.
– Vi har dialog med alla partier och kommer att agera. Om en ny regering går fram med ett förslag om detta kommer vi att fortsätta agera även efter valet, säger han.