ARBETSKRAFTSINVANDRING

Visita: Färre jobb när regeringen stryper arbetskraftsinvandringen

”Det måste vara företagens behov som styr. Om det inte går att hitta kompetensen inom landet, så måste man hitta andra vägar, så att företagen kan fortsätta drivas och utvecklas”, säger Peter Thomelius. Bild: Peter Knutson

Det är bekymmersamt att ytterligare begränsa arbetskraftsinvandringen, tycker Peter Thomelius på Visita. ”En missad rekrytering av en kock på en restaurang innebär att fem-sex andra personer inte heller får jobb”, säger han till TN.

I en tid när nästan alla branscher i Sverige skriker efter medarbetare behövs mängder av lösningar för att stävja kompetensbristen både på kort och lång sikt.

− Vi hade problem redan innan pandemin, men nu har det blivit ännu värre, säger Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita.

För många branscher är en av de viktiga lösningarna arbetskraftsinvandring. När kompetensen inte finns i Sverige eller i EU, eller det helt enkelt inte finns tillräckligt många med rätt kompetens, vänder sig företagen till tredje land. Men nu kan det bli ännu svårare. Regeringen har bland annat föreslagit ett lönegolv för arbetskraftsinvandring på medianlönen, det vill säga cirka 33 200 kronor. Det är ett golv som är långt över de kollektivavtalade lönerna i nästan vartenda yrke inom besöksnäringen och långt över lönerna i många bristyrken.

”Det är arbetsmarknadens parter, inte politikerna, som ska komma överens om vilka löner som ska gälla.”

− Att försvåra arbetskraftsinvandring genom att höja inkomstgolvet är olyckligt. Det gör det problematiskt för våra företag där arbetskraftsinvandringen är ett sätt att lösa den utmanande kompetensbristen, säger Peter Thomelius och fortsätter:

− Det är arbetsmarknadens parter, inte politikerna, som ska komma överens om vilka löner som ska gälla. Det är den svenska modellen.

Och just att det inte är politikerna, utan parterna, som ska sätta lönerna är en fråga som har varit aktuell under lång tid i samband med debatten om EU:s minimilöner. Där har svenska politiker, från höger till vänster, varit tydliga: det är parterna – inte politikerna – som ska avgöra lönenivåerna.

Nu gör regeringen och regeringsunderlaget tvärtom. Vad tänker du om det?

− De signaler vi fått genom Tidöavtalet att försvåra för arbetskraftsinvandring är givetvis oroväckande. Det måste vara företagens behov som styr. Om det inte går att hitta kompetensen inom landet, så måste man hitta andra vägar, så att företagen kan fortsätta drivas och utvecklas. Men vi vet ännu inga detaljer kring eventuella försämringar så vi får avvakta och se säger Peter Thomelius.

Vad tänker du om att lönegolvet är långt över kollektivavtalet i många av besöksnäringens bristyrken?

− Frågan ska utredas och vi vet inte med säkerhet några lönenivåer ännu. Men ska det införas ett inkomstgolv bör det motsvara ingångslöner enligt kollektivavtal.

Slår hårt och brett

Peter Thomelius understryker hur hårt ett högt lönegolv kommer att slå mot besöksnäringen och mot specifika företag.

− Det påverkar företagets utbud och öppettider, för att företaget tvingas ha stängt. Kanske tvingas de tacka nej till större evenemang, säger han.

Men problemet är större än så. Han exemplifierar med vad som händer om en restaurang inte hittar en kock.

− Kock är ett typiskt bristyrke. Saknas det en kock, så kommer ett antal andra personer i till exempel servisen och disken inte att kunna anställas. En missad rekrytering av en kock på en restaurang innebär att fem-sex andra personer inte heller får jobb, säger Peter Thomelius.

”Blir det svårare att rekrytera så blir det svårare fortsätta att skapa jobb för nyanlända och unga.”

Arbetskraftsinvandringen är bara en del i att lösa kompetensbristen. Peter Thomelius poängterar att det finns många andra saker som också möte till, för att besöksnäringen ska kunna rekrytera.

− Vi måste öka aktiviteten i skolorna, så att fler söker utbildningarna. Sedan måste vi se till att det finns fler utbildningsplatser på yrkesvux. Och så måste Arbetsförmedlingen bli mycket bättre på att matcha som står inskrivna som står arbetssökande.

Visita pratar ofta om att besöksnäringen är inkörsporten för många som står långt ifrån arbete och att det är där många får sitt första jobb. Om ni inte kan rekrytera kockarna, hovmästarna eller andra bristyrken, innebär det att besöksnäringen blir en sämre integrationsmotor?

− Det är klart. Blir det svårare att rekrytera så blir det svårare fortsätta att skapa jobb för nyanlända och unga.