BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Rapport: Halverat kundflöde över en natt – så slår gängvåldet mot företagare i utsatta områden

Skjutningar, sprängningar och annan kriminalitet slår hårt mot företagare i utsatta områden, visar en ny rapport från Ratio. ”Det påverkar hur länge man vågar ha öppet, om anställda vågar arbeta, om kunder väljer bort området och om företag vågar investera eller stanna kvar”, säger Anna Thoursie, fil.dr i nationalekonomi, till TN.

Skjutningar och sprängningar kan halvera kundflödet över en natt. Det finns ”noll framtidstro på samhället och politiker” men samtidigt ”ingen annanstans har jag mött så mycket värme som här”. Det uppger företagare som verkar i utsatta områden i den nya rapporten Brottsrisk som affärsvillkor – Företagares röster om brottslighet, trygghet och vardag i utsatta områden, som skrivits av Anna Thoursie, fil. dr. i nationalekonomi för Ratio.

– Det finns väldigt mycket skrivet om utsatta områden, men ofta med ett fokus på unga män i adidasbyxor och droghandel. Men jag ville undersöka hur det är att driva företag i utsatta områden, säger hon till TN.

– Det jag läste innan var mest eländesbeskrivningar, men jag insåg senare att bilden är mycket mer komplicerad och att företagen är fundamentala för att de här områdena ska utvecklas positivt.

I Svenskt Näringslivs rapport Brottsbarometern som kom förra året uppgav fler än fyra av tio företag att de utsatts för brott under de senaste tolv månaderna.

– Brottslighet är ett stort problem för väldigt många företag i Sverige och numera kan det ses som ett affärsvillkor.

Det som skiljer förutsättningarna för de företag som verkar i utsatta områden och övriga Sverige är att själva platsen i sig också blir ett affärsvillkor, menar hon.

– Det handlar inte bara om att man har en bra affärsidé utan det handlar om kundernas trygghet, områdets rykte, polisens närvaro, fastighetsägarnas agerande och om man vågar tala öppet om problem.

”Några berättar att våldshändelser, som skjutningar och sprängningar, kan halvera kundflödet över en natt”.

I den nysläppta Ratio-rapporten uppger drygt hälften av företagen i utsatta områden att de tycker att förutsättningarna att driva företag är goda eller mycket goda. Det går att jämföra med cirka sju av tio företag i övriga Sverige.

– De som säger att det finns goda eller mycket goda förutsättningar betonar att ofta det lokala, de har lojala kunder, starka relationer, god lokalkännedom och en stark förankring i området.

– De känner sina kunder väl, har byggt upp ett förtroende över tid och de fyller en tydlig funktion i närområdet.

Men runt ett av fem företag i utsatta områden anser att förutsättningarna att driva företag är ganska eller mycket dåliga, jämfört med cirka ett av tio företag i övriga Sverige.

– Här är det flera saker som staplas på varandra. Köpkraft hos kunderna, stigande kostnader, höga lokalhyror, svag förhandlingsposition gentemot fastighetsägare och sen naturligtvis brottslighet och otrygghet. Det här gör de här företagarna mer sårbara mot varje ny störning. Några berättar att våldshändelser, som skjutningar och sprängningar, kan halvera kundflödet över en natt.

– Till det så kommer en misstro mot att fastighetsägare, myndigheter och politiker ska åstadkomma verkliga förbättringar.

I övriga Sverige behöver företagaren framför allt hantera bredare utmaningar som regelkrångel, marknadsförändringar och konjunktursvängningar. I utsatta områden finns samma utmaningar, men ovanpå det så kommer frågor om brottslighet i området och bristande tillit till rättsväsendet, berättar Anna Thoursie.

– Det påverkar hur länge man vågar ha öppet, om anställda vågar arbeta, om kunder väljer bort området och om företag vågar investera eller stanna kvar.

– I rapporten ser vi att händelser som skadegörelse, våld och hot påverkar kundflöden, öppettider och framtidsplaner negativt.

Hon menar att företagare i utsatta områden inte bara är näringsidkare, de är också bärare av lokalservice, arbetstillfällen och vardaglig trygghet.

– Om de försvinner så blir området fattigare. Inte bara ekonomiskt, utan också socialt. Företagen är alltså centrala för lokalområdets utveckling då de står för service, arbetstillfällen, skatteintäkter, vardagsliv och social närvaro.

– En öppen butik, restaurang eller frisörsalong betyder mer än bara omsättning. Det bidrar till rörelse på platsen, vuxennärvaro och en känsla av normalitet. Det är viktigt att betona hur centrala de här företagen är för lokalservice, sysselsättning och ekonomisk stabilitet.

”Om du bryter mot en norm så kan du få konsekvenser som du inte önskar.”.

Att företagare skapar jobb och service, skatteintäkter, lokalt vardagsliv och framtidstro gäller även i övriga Sverige. Skillnaden är att företagen i övriga Sverige beskriver oftare sina villkor i termer av efterfrågan, infrastruktur, kompetensförsörjning, kostnader och regler. Men företag i utsatta områden dessutom påverkas av otrygghet och områdets rykte, konstaterar Anna Thoursie.

– Det finns en gemensam nämnare för alla företag. När seriösa företag kan verka, investera och växa, då stärks hela lokalsamhället. Om och när de drar sig tillbaka då blir samhället fattigare, ekonomiskt, socialt och i vissa fall också trygghetsmässigt. Och i värsta fall så lämnar man utrymme för kriminell verksamhet. I utsatta områden så är man särskilt känslig för det.

Rapporten har dock en låg svarsfrekvens, då endast cirka var tionde av de som tillfrågats faktiskt har deltagit. Den låga svarsfrekvensen kan bland annat bero på språkproblem, bristande tillit till att undersökningen skulle spela någon roll eller en tystnadskultur. Hon menar att den låga svarsfrekvensen är också en del av bilden och ledde till att rapporten genomsyras av slutsatsen: Det är troligen inte bättre än så här.

– Även om resultaten ska tolkas med viss försiktighet så hoppas jag att den här rapporten ska kunna bidra till en lite mer nyanserad bild av hur det är att driva företag i de här områdena.

Men även om det inte är någon som direkt sagt att de inte vågar prata, framkommer inslag av social kontroll och en viss försiktighet när det gäller att tala öppet om problem, konstaterar hon.

– Det är svårt att säga att det definitivt är så men man kan tolka att det finns en del social kontroll, alltså att du är sedd och hörd när du kanske inte vill det. Och om du bryter mot en norm så kan du få konsekvenser som du inte önskar.

En av de mer uppmärksammade slutsatserna i rapporten är att företagare i utsatta områden upplever en positiv trygghetsutveckling. Nästan en av fem av företagen i utsatta områden upplever att området blivit mycket tryggare de senaste två åren, jämfört med endast cirka tre procent av respondenterna i övriga Sverige.

– Det var riktigt roligt att få se det. Men man ska komma ihåg att det finns en låg svarsfrekvens och att de som är mest drabbade av brottslighet antagligen inte har svarat, plus att tryggheten troligen förbättrats från en lägre nivå än i övriga Sverige.

– Förbättringen i trygghet har lett till att de efterfrågar mer av det som de ser faktiskt fungerar i form av direkta fysiska trygghetsskapande åtgärder, ökad polis- och väktarnärvaro, kamerabevakning och bättre belysning.

”Offentlig upphandling inte bara en teknisk inköpsfråga – utan också en brottsförebyggande och marknadsvårdande fråga”.

I rapporten listas även en rad policyåtgärder inom det brottsförebyggande arbete. Högst upp på listan är att stärka förtroendet för rättsväsendet.

– Då måste det till en effektivare hantering av polisanmälningar, högre uppklaring av brott och en synligare lokal polis.

– Men för att det ska ge effekt krävs en helhet. Du kan inte bara ha en synligare lokal polis som inte kan ta hand om polisanmälningar eller inte klara upp brott.

Dessutom är det viktigt att trygghetsarbetet utgår från företagarnas erfarenheter och lokala behov.

– Företagare vet ofta konkret var problemen finns, vilka platser som är otrygga och när de är det. De vet när kundflöden minskar och var det saknas belysning.

Det är även förslag om inte låta ”lägst pris” alltid vara den avgörande faktorn i offentliga upphandlingar.

– För seriösa företag handlar konkurrenskraft inte enbart om pris och kvalitet utan också om att spelreglerna på arbetsmarknaden upprätthålls. Och det blir särskilt tydligt i offentliga upphandlingar.

– Om lägsta pris i praktiken alltid blir avgörande utan tillräcklig kontroll av hur det priset kan vara möjligt då riskerar seriösa företag att slås ut av aktörer som inte bär sina verkliga kostnader. Därför är offentlig upphandling inte bara en teknisk inköpsfråga – utan också en brottsförebyggande och marknadsvårdande fråga.

Hon menar att trygghet och brottsbekämpning bör ses som en viktig del av företagsklimatet.

– Att utsättas för brott är inte bara en kostnad som uppstår efter att något har hänt. Att brottsligheten har blivit ett affärsvillkor gäller samtliga företag i Sverige men i ännu högre grad företag i utsatta områden.

– Brottsligheten påverkar inte bara företagens ekonomi utan också viljan att investera, anställa och stanna kvar i området.