HOTEN MOT SKOGSBRUKET

EU-regler sätter miljarder på spel – tusentals jobb hotas: ”Påverkar hela samhällen”

Skogsindustrin sträcker sig långt bortom sågverk och massabruk, konstaterar vd:n Viveka Beckeman. Hon varnar för att flera nya EU-regelverk just nu hotar miljardbelopp och tusentals jobb. ”Effekterna stannar inte vid fabriksgrindarna”, säger hon till TN.

Viveka Beckeman konstaterar att olika EU-regelverk och politiska förslag successivt kan begränsa tillgången till skogsråvara i Sverige.

Hon pekar särskilt på EU:s naturrestaureringslag, klimatregelverket LULUCF och andra initiativ kopplade till biologisk mångfald och markanvändning.

– Det är många processer samtidigt som påverkar hur mycket skog som ska kunna brukas och avverkas framöver.

Enligt Viveka Beckeman har debatten i allt högre grad kommit att handla om hur mycket skog som ska lämnas orörd, vilka produkter skogen ska användas till och hur stora avverkningsnivåer som ska vara tillåtna.

I rapporten Skogsindustrierna sätter värde på skogen, lyfts å andra sidan skogsindustrins värde och betydelse för svensk ekonomi, sysselsättning och andra näringar fram.

– Det är viktigt att förstå vilka ekonomiska värden som faktiskt skapas kring skogen och vilka konsekvenser minskad råvarutillgång får.

”Det är ett helt ekonomiskt system”

Viveka Beckeman beskriver svensk skogsindustri som ett viktigt nav i det totala ekonomiska systemet där olika delar av näringslivet är tätt beroende av varandra.

Förutom sågverk, massa- och pappersbruk handlar det om transportföretag, entreprenörer, energibolag, verkstäder och lokala tjänsteföretag.

– Skogsindustrin är inte bara själva fabrikerna. Det är ett helt system av verksamheter som hänger ihop och är beroende av varandra.

Hon pekar på att skogsnäringen skapar omkring 150 miljarder kronor i årligt förädlingsvärde i Sverige. En stor del av värdet uppstår dessutom utanför själva industrin – hos underleverantörer, i transporter och andra kringverksamheter.

– Det finns ett stort antal företag som är beroende av att skogsindustrin fungerar och investerar. Stora värden skapas där. Vi är till exempel Sveriges största transportköpare.

En av Sveriges viktigaste exportnäringar

Viveka Beckeman framhåller samtidigt att skogsindustrin inte bara är viktig för olika svenska näringar – utan för svensk ekonomi i stort.

Enligt rapporten har Sverige, tack vare stora skogsresurser, byggt upp en av världens största exportindustrier för massa, papper och sågade trävaror – exportnäringar med intäkter på omkring 185 miljarder kronor per år.

Viveka Beckeman menar att detta också påverkar var framtida investeringar görs. Skogsindustrin har under de senaste fem åren investerat omkring 68 miljarder kronor i produktion och i framtidens produkter, samtidigt som miljardbelopp årligen satsas på forskning och innovation.

– Men för att göra de investeringarna måste företagen vara lönsamma.

Hon påpekar att efterfrågan på skogsprodukter är själva grunden för värdet i skogen.

– Det är efterfrågan från industrin som skapar värdet i skogen och lönsamheten för skogsägaren. Hela kedjan bygger på att det finns en fungerande industri som efterfrågar olika typer av virke.

Bär upp jobb på mindre orter

Enligt Viveka Beckeman är industrins betydelse särskilt tydlig utanför storstadsregionerna.

Enligt rapporten sysselsätter skogsnäringen omkring 140 000 personer direkt och indirekt i Sverige.

– Effekterna stannar inte vid fabriksgrindarna. De påverkar hela lokalsamhällen.

Många av de stora anläggningarna ligger på mindre orter där alternativen på arbetsmarknaden är begränsade.

– Våra industrier är ofta avgörande arbetsgivare på mindre orter. På många ställen finns det inte särskilt många andra stora arbetsgivare.

Rapporten pekar särskilt ut län som Västernorrland, Värmland, Dalarna, Kalmar och Gävleborg som starkt beroende av skogsnäringen.

Samtidigt handlar det enligt Viveka Beckeman inte bara om de direkta industrijobben.

– När en industriinvestering kopplad till skogsnäringen görs påverkar det hela det lokala näringslivet – allt från entreprenörer och åkerier till restauranger och serviceföretag.

Tillgången på skog avgör investeringarna

I det sammanhanget är tillgången till råvara avgörande för att investeringar ska fortsätta hamna i Sverige.

Hon beskriver hur industrins struktur vuxit fram kring skogsrika platser och att transportkostnader gör det naturligt att förädlingen sker nära råvaran.

– Tillverkningen hamnar där råvaran finns. Våra fabriker är byggda för dagens produktionsnivåer och dagens råvaruflöden. Transporterna är en avgörande del av ekonomin i systemet.

– Om vi inte har råvaran finns det ingen anledning för företagen att ha tillverkningen nära skogen, fortsätter hon.

”Hela trädet används”

Ett centralt resonemang är att svensk skogsindustri bygger på att hela trädet används.

Sågtimmer blir byggmaterial medan restströmmar som flis och bark används inom massaindustrin och energisektorn. Hon beskriver systemet som ett industriellt kretslopp där olika delar av industrin är beroende av varandra.

– Sågverk, massaindustri och skogsägare är tätt sammankopplade. Om en del påverkas så påverkas hela systemet. Hela modellen bygger på att alla delar av trädet används och får ett ekonomiskt värde.

Enligt rapporten är denna höga resurseffektivitet en av svensk skogsindustris stora konkurrensfördelar.

– Om man minskar råvarutillgången i en del av kedjan får det effekter genom hela industrin. Lägre volymer innebär lägre lönsamhet och mindre utrymme för nya investeringar, fortsätter hon.

Enligt rapporten skulle en minskning av avverkningen med fem miljoner kubikmeter kunna minska förädlingsvärdet med omkring åtta miljarder kronor och påverka cirka 7 200 arbetstillfällen.

Varnar för minskad avverkning

Viveka Beckeman riktar samtidigt kritik mot det hon beskriver som en förenklad syn på vad minskad avverkning skulle innebära för svensk ekonomi.

I debatten framförs ofta att Sverige kan minska råvaruuttaget och kompensera detta genom att flytta produktionen längre fram i värdekedjan – exempelvis genom att tillverka färdiga kartonger i stället för massa och papper.

Men enligt Viveka Beckeman innebär det en underskattning det hur dagens industri är uppbyggd – det vill säga att den är lokaliserad där skogen finns.

– Man kan inte kraftigt minska avverkningen och samtidigt tro att dagens investeringar och industriella struktur består.

Då finns det risk för att företagen flyttar.

– Det får ekonomiska konsekvenser. Och det påverkar arbetstillfällen.

Naturvård och produktion måste fungera tillsammans

Samtidigt betonar hon att skogsindustrin inte motsätter sig biologisk mångfald eller naturvård.

Hon menar dock att debatten ibland utgår från en föråldrad bild av svenskt skogsbruk.

– Skogsbruket under 50-, 60- och 70-talet hade ett tydligare produktionsfokus än idag.

Enligt henne planeras dagens skogar med betydligt större hänsyn till naturvärden redan från början.

– Idag finns ett helt annat fokus på biologisk mångfald redan när skogen planeras. Vi menar att man kan skapa biologisk mångfald i brukad skog, inte att ställa naturvärden och brukande mot varandra.

Svensk skog viktig för Europas cirkulära ekonomi

Viveka Beckeman lyfter också fram den svenska skogens roll i Europas återvinningssystem.

Sverige producerar stora mängder fiber som sedan används och återvinns i andra delar av Europa.

– Sverige producerar mycket fastfiber, medan övriga Europa står för stora delar av återvinningen.

Svensk fastfiber är en till exempel en viktig del av Europas återvinningssystem för papper och kartong.

– Det gör att materialet kan användas och återvinnas flera gånger, fortsätter Viveka Beckeman.

”Det handlar om hela Sveriges ekonomi”

I slutändan återkommer Viveka Beckeman till samma huvudbudskap: skogsindustrin är inte en isolerad sektor – utan en grundläggande del av svensk ekonomi.

– Diskussionen handlar ofta om skogen i sig. Men man måste också förstå vad skogsindustrin betyder för jobb, investeringar och hela samhällen.