DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Industrin: Därför förlorar arbetarna på kortare arbetstid – ”Bolagen kan inte betala dubbelt”

Kortare arbetstid med bibehållen lön låter som en dröm – men i industrin varnas det för mardrömseffekter. Nu kan de förmåner som finns i kollektivavtalen ryka, menar Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten och är mycket kritisk till LO:s krav. ”Det är oansvarigt och uppseendeväckande”, säger han till TN.

– Det är lögn att säga att vi är emot arbetstidsförkortning. Vi har det redan i våra kollektivavtal. Men det har skett genom förhandlingar och har anpassats till verksamheten, säger Marcus Dahlsten.

Det säger Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten. I en tid när debatten om kortare arbetstid är intensiv konstaterar han att arbetstidsförkortning redan är en realitet i stora delar av industrin. Men den har inte varit gratis och är inte generell.

”För oss är lösningen att vi förhandlar nära branscherna, att vi gemensamt anpassar avtalen efter den bransch och de individer som verkar på det området.”

Även om det i många kollektivavtal fortfarande är standard med 40-timmarsveckor, så finns det andra typer av arbetstidsförkortningar. I huvudsak handlar det om tidbanker, som bland annat innebär att medarbetarna kan få klämdagar i samband med helger, eller avsättningar till deltidspension.

– Du tjänar in ett visst antal minuter per vecka. Det är lite olika beroende på vilken arbetstidsanordning du har. Du tjänar till exempel in mer om du jobbar skift, säger Marcus Dahlsten.

I flera av de avtal som Teknikföretagen tecknar med sina motparter ligger den totala arbetstidsförkortningen på 72 timmar per år, motsvarande ungefär nio arbetsdagar.

Marcus Dahlstens bild delas av flera tjänstemannaförbund, bland andra Sveriges Ingenjörer. I en intervju med TN nyligen konstaterade Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand att förbundet har nått framgång i frågan tack vare branschvisa förhandlingar.

– För oss är lösningen att vi förhandlar nära branscherna, att vi gemensamt anpassar avtalen efter den bransch och de individer som verkar på det området. Det är så vi har gjort i snart 30 år och det har varit en framgångssaga, sa hon.

Arbetstidsförkortning inget nytt

Både Marcus Dahlsten och Ulrika Lindstrand menar alltså att arbetstidsförkortning inte är något nytt, men att den alltid har varit en del av en förhandling där något har bytts mot något annat.

– För att få arbetstidsförkortning har vi avstått löneutrymme. Det är inte gratis att gå ner i arbetstid, sa Ulrika Lindstrand.

”Man kan inte utgå från att det finns horder av välutbildade yrkesarbetare och tjänstemän till hands, för det gör det inte.”

Tidigare i år krävde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv för att genomföra en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Exakt hur mycket LO vill att arbetstiden ska sänkas är oklart, men en indikation är att organisationen har presenterat en utredning om en 35-timmarsvecka. Svenskt Näringsliv säger dock blankt nej till förhandlingarna.

– Det är svårt att överblicka vilka dramatiskt negativa effekter det skulle få för Sverige i form av försämrad service, försämrad köpkraft, kostnadsökningar och så vidare. Det går inte att överskatta effekterna av en generell arbetstidsförkortning, sa Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till TN då.

Marcus Dahlsten håller med.

– Det handlar om minskad produktion, lägre skatteintäkter och stora utmaningar att bemanna verksamheter, säger han.

Vad tänker du om att LO begär arbetstidsförkortning med bibehållen lön?

– Det kan inte beskrivas på något annat sätt än att det är oansvarigt och uppseendeväckande. Jag kan drista mig till att säga att det inte är verklighetsförankrat, säger Marcus Dahlsten.

– Men till och med LO har ju erkänt i sina rapporter att det blir ett visst produktionsbortfall, även om de gör en betydligt mer modest bedömning än Konjunkturinstitutet.

Svårt att få ihop scheman

Marcus Dahlsten poängterar att det särskilt inom industrin, där produktionen ofta pågår dygnet runt, riskerar det att bli svårt att få ihop scheman. Han konstaterar att det då kommer att bli nödvändigt att gå upp i antalet skift, vilket innebär att fler människor behöver anställas – i en tid när bristen på arbetskraft är svår nog. Enligt en rapport från Industrirådet som presenterades i slutet av förra året anser nästan två av tre industriföretag att det har blivit svårare att rekrytera de senaste åren – samtidigt som ungefär lika många skulle vilja utöka sin personalstyrka.

Att i det läget genomföra förändringar som skulle kräva ännu fler medarbetare är helt enkelt inte möjligt, menar Marcus Dahlsten.

– Man kan inte utgå från att det finns horder av välutbildade yrkesarbetare och tjänstemän till hands, för det gör det inte, säger han.

Han är tydlig med att både LO och politiska partier går över gränsen när de kräver arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Arbetstidsförkortning måste räknas av mot det som redan finns i avtalen, förklarar han.

– Bolagen kan inte betala dubbelt, säger Marcus Dahlsten.

I praktiken handlar det om att förmåner som tid i tidbank eller avsättningar till deltidspension kan behöva minskas eller tas bort.

– Blir det en sänkning av tillgänglig arbetstid så ryker motsvarande sänkning i kollektivavtalet.

Där har Teknikföretagen redan en överenskommelse med Sveriges Ingenjörer, Unionen och IF Metall.

– Då sätter vi oss ner och ser hur det här ska hanteras. Det är vi överens om.