FLYGBRANSCHENS FRAMTID
Nya trenden: Här räddar entreprenörerna flygtrafiken – ”Annars blir vi isolerade”
På flera håll i landet går näringslivet nu in med egna pengar för att säkra flygtrafiken. Det gäller bland annat i Växjö, Karlstad, Trollhättan och Gotland. ”Framåtandan försvann och la sig som en tyngd över näringslivets utveckling. Vi var helt enkelt tvungna att reagera”, säger Patrik Rees, en av initiativtagarna till det nya flygbolaget till och från Gotland.
När flygen slutade gå och biljettpriserna sköt i höjden fick företagen nog. På flera håll i landet – från Gotland till Karlstad och Trollhättan – går näringslivet nu in med egna pengar för att säkra flygtrafiken till Stockholm. Det är en dyr och riskfylld satsning, men för många handlar det om regionens överlevnad.
– Om inte vi företagare gått in och garanterat flygningarna hade Växjö fortfarande stått utan flygtrafik till Stockholm. Det är jag helt övertygad om.
Det säger Santhe Dahl, ordförande i Vida-koncernen, en av de entreprenörer som satsat ekonomiskt på att få igång daglig flygtrafik till Stockholm efter att linjen lades ner den 1 januari i år. Och sedan företagen agerat, är det sedan den 2 juni åter möjligt att flyga mellan de två städerna.
”En insats som inte bara gagnar näringslivet utan hela regionen.”
Satsningen i Växjö är en i raden av liknande engagemang i landet, där näringslivet tar ett aktivt och ekonomiskt ansvar för tillgängligheten och möjligheterna att i första hand resa till Stockholm över dagen.
– Annars blir vi isolerade och riskerar att mista nya företagsetableringar. Så det här är en insats som inte bara gagnar näringslivet utan hela regionen, fortsätter Santhe Dahl.
Företag satsar nu egna pengar för att säkra flygtrafik mellan regionala städer och Stockholm.
Brist på konkurrens och höga biljettpriser har fått näringslivet att agera, särskilt på Gotland och i mindre städer.
Exempel från Växjö, Karlstad och Trollhättan visar hur lokala företagare tar ansvar för flygförbindelserna.
Investeringarna är stora och ibland förlustbringande men ses som nödvändiga för regionernas utveckling.
Offentliga aktörer ändrar sina resepolicys och köper biljetter för att stötta trafiken ekonomiskt.
Modellen väcker intresse på fler orter och kan bli vägen framåt för inrikesflyget i Sverige.
Inrikestrafiken i Sverige var hårt ansatt redan innan pandemin slog till och i princip sattes all flygtrafik på marken. Sedan dess har utrikesresandet i det närmaste nått upp till de nivåer som rådde innan Covid medan flygandet inom Sverige fortfarande inte återhämtat sig. Till del beror det på att pandemin skapade nya arbetsformer tillsammans med en bitvis hätsk debatt om ”flygskam”, allt kryddad med en lågkonjunktur.
”I det läget var det lika bra att företagen tog tag i det.”
Den första januari i år förändrades också hela strukturen för inrikestrafiken i och med att BRA blev en underleverantör till SAS och därmed upphörde att vara en prispressande konkurrent. Den uteblivna konkurrensen är den avgörande orsaken till att näringslivet på Gotland nu satsar på att bygga upp ett eget flygbolag, Brommaflyg.
– När SAS blev ensamma på Gotland hände två saker, färre avgångar och högre biljettpriser. Det är rena rånet. Idag kan det kosta upp till 7 000 kronor att flyga tur och retur till Stockholm.
Det säger Patrik Rees, vd för Eastcoast Capital i Visby och en av initiativtagarna till det nya flygbolaget. Han pekar också på den absolut viktigaste effekten av den försämrade tillgängligheten i början av året.
– Framåtandan försvann. Det la sig som en tyngd över näringslivets utveckling här på ön. Vi måste ha möjlighet att resa och mötas så vi var helt enkelt tvungna att reagera. Och i det läget var det lika bra att företagen tog tag i det, fortsätter han.
I Karlstad är argumenten liknande: Goda kommunikationer är en förutsättning för att näringslivet ska fungera och utvecklas i Värmland. Det blev extra tydligt när pandemin klingade av och flyget återvände till andra städer runt om i landet, men inte till Karlstad. Flygplatsen där hade ingen linjetrafik under närmare fem år, från 2020 fram till den 28 april 2025 då Sola Air startade en daglig linje till Köpenhamn. Den 2 september i år utökades trafiken med ytterligare en linje, till Arlanda.
– Lars Wingefors AB står för hela satsningen och äger 100 procent av Sola Air. Bolaget och dess ägare har länge engagerat sig i tillgängligheten och möjligheten att näringslivsmiljön som finns här i regionen ska kunna utvecklas, säger Henrik Lindh, Group CFO på Lars Wingefors AB som är ansvariga för Sola Air.
Växande trend runt om i landet
Västflyg i Trollhättan är föregångaren i den nu växande trenden där näringslivet tar ekonomiskt ansvar för tillgängligheten till den egna regionen. Redan 2020 gick tre entreprenörer samman och bildade flygbolaget som sedan startade trafik till Bromma 2022.
– Utan dem hade det inte blivit något flyg till Stockholm, säger Anna Petre, vd på Västflyg.
Sedan starten har ägargruppen utökats med ytterligare två delägare, allt för att garantera en långsiktighet i satsningen. Siffrorna pekar också i rätt riktning med ökande beläggning på de två dagliga turerna till Bromma.
– Debatten om resande och flyg är mer sansad idag och i termerna av produktivitet och effektivitet går det inte att sitta på tåg i flera timmar och kanske behöva bo över på hotell.
Ägargruppen bakom Västflyg, där även företagarna i Växjö ingår, har satsat på att minska flygets klimatpåverkan. Alla flygningar, från både Trollhättan och Växjö sker med en inblandning av 40 procent hållbart bränsle.
– Vi har faktiskt världens mest hållbara flyglinjer, inget annat flygbolag har kontinuerligt en så hög grad av hållbart flygbränsle. Det var en viktig förutsättning för satsningen, säger Anna Petre.
”Långsiktighet och att vi har en pålitlig verksamhet är en förutsättning.”
Att starta och driva flygverksamhet är ett ekonomiskt påfrestande engagemang. Inte för inte myntade Richard Branson, ägare av bland annat flygbolaget Virgin Atlantic sanningen att ”det enklaste sättet att bli miljonär är att börja som miljardär och sedan starta ett flygbolag”. Regionalt flyg i Sverige i den mindre skalan är inget undantag.
– Själva startkostnaden låg på 10 miljoner för att bygga organisationen och hyra in flygplan och det innan vi ens kommit upp i luften. Sedan tillkommer driften. Vi går fortsatt back, senaste året cirka 8 miljoner men räknar med att nå break-even nästa år, säger Anna Petre.
Samtliga de aktörer som Tidningen Näringslivet talat med är väl insatta i kostnaderna och konstaterar att det rör sig om ”åtskilliga miljoner” och ”mer än tjugo miljoner” men pekar samtidigt på det viktiga i att i första hand vara uthålliga och inte räkna med några vinster de första åren.
– Långsiktighet och att vi har en pålitlig verksamhet är en förutsättning för att människor ska välja att flyga med Sola Air. Historiskt har vi haft flygbolag här i Karlstad där det ibland klickat med regulariteten, inställda flyg och liknande. Det fungerar inte, då vågar människor inte lita på oss. Därför har vi bland annat valt att själva äga våra flygplan och inte leasa dem, säger Henrik Lindh.
Resepolicys har hindrat
En förutsättning för att klara trafiken är att affärsresandet kommer igång igen men minst lika viktigt är att även det offentliga, kommuner, regioner och förvaltningar får tillåtelse att resa med flyg i tjänsten. På många håll sätter resepolicys stopp för det av miljöhänsyn vilket krymper marknaden för flygtrafik. Men en förändring är på gång: Inför möjligheten att återstarta flygtrafiken i Växjö ändrade både kommunen och Region Kronoberg sina resepolicys: Nu är det åter tillåtet att flyga till Stockholm i tjänsten. Samtidigt förköpte de 2 500 flygbiljetter som ett ekonomiskt stöd.
Näringslivet å sin sida har matchat det antalet biljetter med råge och ger en betydande ekonomisk garanti för flyglinjen. Sammantaget är den privata och offentliga investeringen 22 miljoner kronor, med ett upplägg på tre år och under den tiden ska antalet avgångar till Bromma successivt öka.
Samma tankegångar finns i Karlstad.
– Vi för kontinuerliga dialoger med både företag och offentliga organisationer här i Värmland om att de ska använda flyg för sina tjänsteresor. Flyget är en del i hela transportsystemet och infrastrukturen. Att det är viktigt för näringslivet är tydligt och därtill finns ett samhällsperspektiv som vi inte får glömma bort där flyget för infrastrukturen är en viktig del för att få samhället att fungera, säger Henrik Lindh.
Mötts av hurrarop
Patrik Rees i Visby håller med och konstaterar att satsningen på Brommaflyg mötts av hurrarop från såväl näringsliv som förvaltning och allmänhet.
– Frågan om god tillgänglighet berör oss alla här på Gotland och vi måste ju ha möjlighet att träffas, knyta kontakter med fastlandet. I och med att BRA slutade flyga hit försvårades det och då var vi tvungna att agera. Nu blir vi ett komplement och en konkurrent till SAS och det är bra, säger han.
Nu är ni den fjärde flygverksamheten som startat på initiativ av och med ekonomiska garantier från företagen. Blir det fler orter och regioner som följer efter?
– Absolut. Nu finns en modell som visar hur det går att bygga upp en kostnadseffektiv flygverksamhet. Vi har blivit kontaktade av flera städer runt om i landet som är intresserade, även de som liksom vi bara har SAS och därmed höga priser. Det här är framtiden, säger Patrik Rees.
Här investerar näringslivet i flygtrafiken
Trollhättan: Fem företag driver Västflyg som trafikerar sträckan Trollhättan – Bromma.
Karlstad: Entreprenören Lars Wingefors AB äger Sola Air med trafik från Karlstad till Köpenhamn och Arlanda.
Växjö: Tre företag är delägare i ett dotterbolag inom Västflyg som även flyger mellan Växjö och Bromma.
Visby: Sju företagare har gått samman bakom Brommaflyg som den 26 oktober startar trafik mellan Visby och Bromma.