ARBETSKRAFTSINVANDRING
Chockbeskedet: Nu höjs lönegolvet igen – ”En nådastöt”
Nu blir det ännu dyrare att rekrytera arbetskraftsinvandrare när medianlönen höjs och drar med sig regeringens kritiserade lönegolv. Företagen varnar för kompetenskris och hot om neddragningar efter nya beskedet. ”Det här är en orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering”, säger Amelie Berg på Svenskt Näringsliv.
Nu blir det ännu dyrare att anställa arbetskraftsinvandrare. Under tisdagen kom beskedet att den svenska medianlönen under 2024 steg till 37 100 kronor i månaden. Det innebär också att regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring ökar. I dagsläget handlar det om en ökning från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor, men så snart regeringens förslag att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av svensk medianlön blir verklighet landar den siffran alltså på 37 100 kronor.
– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Det nya lönegolvet ligger, precis som det gamla, långt över kollektivavtalade löner i många branscher med höga efterfrågan på kompetens. Skulle lönegolvet höjas till 37 100 kronor landar det på en nivå över lägstalönerna i samtliga kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Amelie Berg konstaterar också att höjningen dessutom är högre än lönenormeringen för 2025, alltså industrins så kallade märke.
”Företagen måste kunna rekrytera kompetens utifrån sina behov, inte utifrån godtyckliga politiska bedömningar.”
− Parterna inom industrin har kommit överens om ett märke på 3,4 procent, där alla kostnadsökningar ska ingå. Men nu höjs lönegolvet med drygt 4,2 procent – och då är det bara för lönen.
− Vi ser nu att arbetskraftsinvandringen har minskat kraftigt, efter det att lönegolvet infördes 2023. Det är oroväckande för flera yrken och branscher och det lär inte bli bättre efter dagens besked, säger Amelie Berg.
Ett av regeringens viktigaste skäl för att införa det kritiserade lönegolvet är att stävja ett påstått omfattande fusk kopplat till arbetskraftsinvandring. Men TN har inte kunnat hitta några studier som bekräftar fusket. De studier som försöker kartlägga missbruk omfattar all utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad, som EU-medborgare, asylsökande, utländska studenter och illegal arbetskraft.
− Det är upprörande att regeringen fortsätter att använda den argumentationen, säger Amelie Berg.
Ett tufft besked
En av alla branscher som drabbas hårt av lönegolvet vid arbetskraftsinvandring är besöksnäringen. Höjningen av medianlönen mot många av företagen med verksamheter inom hotell och restaurang.
− Det här är ett tufft besked för många av våra medlemmar. Lönegolvet är redan högt och att det blir högre innebär att det blir ännu svårare att anställa avgörande kompetens. Skulle det dessutom höjas till 100 procent av medianlönen får vi betydande problem. 37 100 kronor är en mycket hög siffra, säger Visitas förhandlingschef Torbjörn Granevärn.
Många arbetskraftsinvandrare inom besöksnäringen är till exempel kockar och städpersonal på hotell, så kallad housekeeping.
− Om restaurangerna inte har kockar, så måste de stänga. Samma gäller för hotellen om det saknas housekeepingpersonal. Då försvinner jobben för övriga medarbetare också, säger Torbjörn Granevärn.
Även inom de gröna näringarna är arbetskraftsinvandringen viktig för att kunna hålla företagen flytande. Den stora kompetensbristen gör att företag inom lantbruk och skogsbruk tvingas söka medarbetare utanför EU, trots att det är både dyrt och krångligt.
− Våra medlemmar arbetar redan med låga marginaler och för företag som helt enkelt inte hittar personal i Sverige kan detta innebära en nådastöt, säger Emma Terander, chef för arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare.
En prioriterad fråga
I en intervju med Tidningen Näringsliven tidigare i år sa migrationsminister Johan Forssell (M) att han pratar med företag och branschorganisationer nästan varje vecka och menar att frågan om höjningen av lönegolvet kommer långt ner på företagens prioriteringslista. Det är ett påstående som har fått många företagare att reagera kraftigt.
− Vem har han pratat med? Jag känner de flesta branscher. Många branscher har superstora problem med att hitta kompetenser. Men det kan ju vara en retorisk sak som han bara säger, bara för att de som läser det ska tro att det inte är ett stort problem, sa till exempel krögaren Kent Ly till TN.
− Frågan om lönegolvet är prioriterad för besöksnäringen. Vi har kollektivavtal som garanterar goda arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad och det enda rimliga vore att de gällde även vid arbetskraftsinvandring, säger Torbjörn Granevärn.
”Om restaurangerna inte har kockar, så måste de stänga. Samma gäller för hotellen om det saknas housekeepingpersonal. Då försvinner jobben för övriga medarbetare också.”
Han får medhåll från Emma Terander.
− Det är obegripligt att regeringen väljer att lägga sig i lönebildningen. Vi har ett fungerande system med kollektivavtalade löner som beslutas av arbetsmarknadens parter. Det borde gälla för alla på svensk arbetsmarknad.
Men nu höjs alltså lönegolvet ännu mer.
Amelie Berg konstaterar att situationen för företagen i och med det blir ännu allvarligare.
– Vi vet att många företag redan nu drar sig för att anställa på grund av det höga lönegolvet och hur oförutsägbart det tillämpas. Det innebär att företagen tackar nej till affärer eller får dra ner på sin verksamhet på annat sätt. Det är allvarligt och det skadar tillväxten. De problemen blir så klart värre när medianlönen går upp, säger hon och fortsätter:
– Företagen måste kunna rekrytera kompetens utifrån sina behov, inte utifrån godtyckliga politiska bedömningar, som sätter kollektivavtalens lönereglering ur spel. Den svenska lönebildningsmodellen måste respekteras av politiken.
