KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Svenska succén: Ensamt om minusutsläpp i Europa – ”Speciellt”

Sverige är det enda EU-landet med minusutsläpp. Trots det är klimatdebatten ofta enkelspårig, enligt Kunskapsverkets vd Johanna Jeansson. En ny rapport visar att skog och mark tar upp mer koldioxid än vad hela den svenska ekonomin släpper ut. ”Sverige ligger bra till om man jämför med resten av världen”, säger hon till TN.

Debatten om Sveriges klimatavtryck präglas ofta av konflikter där olika aktörer pekar finger åt varandra. Fakta hamnar inte sällan i skymundan, menar Johanna Jeansson, vd för Kunskapsverket – en politiskt och ideologiskt oberoende stiftelse som sammanställer och analyserar tillgänglig forskning och statistik i aktuella samhällsfrågor.

”Sverige ligger bra till om man jämför med resten av världen.”

I en färsk rapport har stiftelsen granskat just Sveriges klimatavtryck.

Hur ser det då ut? Hur går det för Sverige på området?

– Det vi ville göra var egentligen att ta ett steg tillbaka och se hur det faktiskt ser ut med utsläppen, oavsett vilka mål som finns. Titta på vad det är som faktiskt har hänt, säger hon och fortsätter:

– Vi kan konstatera att Sverige ligger bra till om man jämför med resten av världen.

”Det här är siffror från Naturvårdsverket, så det är ingenting som vi har räknat ut.”

Johanna Jeansson pekar på att Sverige har ett nettoupptag av växthusgaser, framför allt tack vare skogen. Inlagringen av koldioxid i skog och mark är nu så stor att den överstiger samtliga utsläpp från industri, transporter och andra sektorer.

– Alltså vi tar faktiskt upp mer koldioxid än vi släpper ut. Så det är ju speciellt, säger hon.

I siffror innebär det att Sveriges utsläpp 2024 uppgick till 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter, medan upptaget samma år var 54 miljoner ton. Nettoutsläppet blev därmed minus 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Det här är siffror från Naturvårdsverket, så det är ingenting som vi har räknat ut, säger hon.

Är det först nu som man har börjat se minussiffror för utsläppen?

– Det har sett ut så här tidigare faktiskt. Redan under förra året började effekten synas. Och under åren runt 2011 och cirka fem år framåt så hade vi också ett nettoupptag. Det som sticker ut i Sverige är framför allt skogens bidrag, säger hon.

Enda landet i Europa med negativa nettoutstläpp

Det som också sticker ut är att Sverige är det enda landet inom EU som uppvisar en negativ nettosiffra för utsläppen, påpekar Johanna Jeansson.

– I praktiken är Sverige ensamt bland EU-länderna om att klara mål om nettonoll, säger hon.

Sveriges stora fördel är upptaget.

– Sverige har ett bra utgångsläge. Sen ska man vara lite försiktig med att jämföra de här nettoupptagssiffrorna med andra EU-länder rakt av. Vi har två medskick här. Sverige har mycket skog och när den växer snabbare så ökar upptaget. Och nummer två, vi är bra på att mäta upptaget i Sverige, alla gör inte riktigt på samma sätt, säger hon.

”Viktigt att se de här parametrarna ihop.”

Eftersom de flesta andra länder inte har lika mycket skog blir det också relevant att studera utsläppen separat, menar hon.

– Det är viktigt att se de här parametrarna ihop och inte bara säga vad kul, vi har ett aktivt skogsbruk så vi behöver inte bry oss om utsläppen, säger hon.

När det gäller utsläppen har den långsiktiga trenden varit att de minskar, men 2024 innebar en uppgång, påpekar Johanna Jeansson.

– Vi har ändå små utsläpp jämfört med andra liknande länder, säger hon.

Sammantaget hoppas Johanna Jeansson att Kunskapsverket kan bidra till att göra den svenska klimatdebatten mindre enkelspårig. Fokus ligger oftast på utsläppen, men rapporten visar att upptaget också är avgörande för Sveriges nettoklimatavtryck.

– Sen är det synd när fokus mest hamnar på vad som har hänt det senaste året, och man missar den långsiktiga trenden, säger hon.

Skogens upptag stora förklaringen

Att Sverige i dag har minusutsläpp när även upptaget räknas in är framför allt tack vare skogen, inte de senaste årens politik, enligt Johanna Jeansson.

– Vi ser att utsläppen för inrikestransporter ökat efter att man ändrade reduktionsplikten. Samtidigt ser vi en långsiktigt nedåtgående trend för industrin, och även för transporter, som började någonstans runt 2006–2008. Det var i samband med att man införde nya regler för utsläppshandeln. Så det är klart att politik spelar roll för utsläppen, men det är viktigt att se helhetsbilden för att förstå vilken politik som är rätt, säger hon.

– Ibland kan det framställas som att Sverige är dåliga när det gäller klimatet. Sammantaget ligger Sverige bra till, jämfört med andra länder, säger hon.

Några rekommendationer om vad som bör göras framåt vill Johanna Jeansson däremot inte ge. Hon vill inte recensera politiska förslag eller ge sig in i den debatten. Kunskapsverkets bidrag är att lägga fakta på bordet.

– Vi lämnar med varm hand över åtgärdsförslag till andra. Men jag skickar med två saker. Den första är att den långsiktiga trenden faktiskt är lovande. Vi släpper ut mindre och mindre och netto så är vi nere på minus. Den andra är att skogens upptag spelar roll, vilket såklart innebär att skogen måste få rätt villkor för att fortsätta ta upp koldioxid, säger hon.

”Måste finnas en balans i avverkningen.”

Klimatpolitiken måste kunna hantera två saker samtidigt, menar hon.

– För att säkra ett stabilt upptag visar forskning att skogen inte bara kan stå, för då kommer skogen inte bidra till det här upptaget. Gammal skog har mycket totala kollager i stammarna, men tar inte upp kol på samma sätt som träd i ”tonåren” (20 till 40 år). Det innebär att det måste finnas en balans i avverkningen, säger hon.

Samtidigt har TN vid flera tillfällen rapporterat om att den svenska skogsnäringen upplever reglerna kring avverkning som tuffa och att det finns intressen som vill och lyckas stoppa verksamheter. Dessutom befarar skogsindustrin att fler regler är på väg som kan försvåra skogsbruket, inte minst från EU-håll.

Är inte detta oroande, givet skogens bidrag till våra minussiffror?

– Skogen är en viktig spelare, så det gäller att hitta rätt balans mellan lönsamhet och hållbarhet. Men som sagt, jag uttalar mig inte om vad som är rätt eller fel, rådande regler eller vilka förslag som bör stoppas eller införas, säger hon.

– Men det jag kan säga är att man ibland missar den långsiktigt positiva trenden som Sverige har haft. Både upptag och utsläpp är viktiga delar i att vi har minskat vårt klimatavtryck de senaste decennierna, säger hon.

– Vi har gått igenom statistik från SCB, Naturvårdsverket, SLU, Eurostat, Skogsstyrelsen och redovisar hur läget ser ut. Det är vårt bidrag i debatten, säger hon.