ARBETSKRAFTSINVANDRING

Mångmiljardförluster när lönegolvet snart höjs – ”Drabbar hela Sverige”

Trots företagens varningar höjer regeringen lönegolvet vid arbetskraftsinvandring den 1 juni. Unga ingenjörer, IT-specialister och annan viktig kompetens stängs nu ute från Sverige. ”Man drar undan mattan för jobbskapandet”, säger Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita, till TN.

– Svenska företags kompetensförsörjning kommer att försämras. I förlängningen kommer det att ge samhällsekonomiska konsekvenser.

Det säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, om vad som händer när regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring höjs den 1 juni. Det statliga lönegolvet, som infördes hösten 2023, kommer därefter att ligga på 90 procent av svensk medianlön. I dagsläget motsvarar det 33 390 kronor i månaden, men redan i midsommarveckan ökar den summan, när Medlingsinstitutet går ut med den svenska lönestatistiken.

– Då kan man förvänta sig att det blir ytterligare någon tusenlapp i månaden, säger Amelie Berg.

”En person med rätt kompetens skapar fler sysselsättningar på svenska arbetsplatser. Tar man bort den möjligheten drar man undan mattan för jobbskapandet.”

Kritiken från näringslivet är massiv.

– Man flyttar besluten kring vem som ska anställas från företagen till staten. Det är principiellt fel, säger Amelie Berg.

Hon betonar att det är företagen själva som bäst kan avgöra vilken kompetens de behöver – inte politiken.

– Företagen söker kompetens utifrån sina behov, oavsett utbildningsnivå eller om yrken anses vara hög-, mellan- eller lågkvalificerat.

Halverats redan

Sedan det tidigare lönegolvet på 80 procent infördes har arbetskraftsinvandringen redan minskat kraftigt. Antalet beviljade arbetstillstånd har enligt Svenskt Näringsliv halverats. Och det är inte bara lågkvalificerade som har hindrats från att komma till Sverige. Runt 30 procent av de drabbade är högkvalificerade och tillhör med andra ord den grupp som regeringen säger ska vara välkommen till Sverige.

Nu riskerar utvecklingen att förvärras ytterligare.

– Det här kommer att slå hårt mot enskilda företag och vissa branscher, säger hon.

Under 2023 bidrog arbetskraftsinvandringen (AKI) till BNP med 51,5 miljarder men beräknas nu minska med 30 miljarder och 10 miljarder lägre till skatteintäkterna jämfört med 2023, visar siffror som Strategirådet tagit fram.

– Det är mycket pengar, säger Amelie Berg.

Inom tjänstesektorn är många företagare oroliga för konsekvenserna. Nu blir det ännu större risk att grupper som regeringen säger sig vilja värna blir hindrade från att komma till Sverige, menar Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

– Unga ingenjörer och it-specialister kan få svårare att komma till Sverige eftersom ingångslöner ofta ligger under gränsen. Regeringen har stirrat sig blind på genomsnittslönerna i yrkena och inte tänkt på spannet, inte förstått hur lönestrukturen ser ut, säger han.

Vad säger det om regeringens kompetens?

– Det säger nog framför allt att regeringen är ideologiskt bunden till det här projektet att införa ett lönegolv för att få ner arbetskraftsinvandringen. Det är ju ändå det som är syftet, säger Patrick Joyce.

”Det införs många olika skärpningar samtidigt. Det riskerar att påverka Sveriges attraktionskraft negativt.”

Men inom tjänstesektorn handlar kompetensbristen inte sällan om yrken med betydligt lägre löner än ingenjörer. Många städföretagare har under lång tid vittnat om hur svårt det är att rekrytera i Sverige. Patrick Joyce bekräftar att problemet kvarstår och att det inte kommer att bli enklare nu.

Det finns en halv miljon arbetslösa i Sverige. Kan man inte anställa städerskor bland dem?

– Det är naturligtvis förstahandsvalet. Det är alltid där som företagen börjar. Men trots att det finns många inskrivna på Arbetsförmedlingen, så söker de inte de här jobben. De vill inte ha dem, säger Patrick Joyce.

Långt över kollektivavtalade löner

Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita, instämmer i oron. Han konstaterar att hotell och restauranger är särskilt drabbade av lönegolvet, som ligger långt över de kollektivavtalade lönerna i besöksnäringen, samtidigt som många företagare upplever stor kompetensbrist.

– Det här är en betydande utmaning. Vi behöver rätt kompetens för att kunna skapa jobb och bidra till integrationen, säger Torbjörn Granevärn.

”Regeringen har stirrat sig blind på genomsnittslönerna i yrkena och inte tänkt på spannet, inte förstått hur lönestrukturen ser ut.”

Han understryker att arbetskraftsinvandring inte tränger undan jobb – utan tvärtom kan skapa fler. Ett konkret exempel är kockar, där en enda kock skapar jobb för ungefär fem ytterligare personer. Finns inte kocken på en restaurang, så har inte heller servitören, diskaren och hovmästaren jobb.

– En person med rätt kompetens skapar fler sysselsättningar på svenska arbetsplatser. Tar man bort den möjligheten drar man undan mattan för jobbskapandet.

Kritiken mot lönegolvet handlar inte bara om den höga nivån – utan om principen att politiken lägger sig i lönebildningen och dessutom på nivåer långt över kollektivavtalade lägstalöner i många branscher med bristyrken.

Lön ska sättas av parterna

Alla de som TN har intervjuat pekar på att löner i Sverige ska sättas av arbetsmarknadens parter, inte av politiken.

– När staten går in och sätter lönegolv riskerar det att störa lönebildningen och skapa lönedrivande effekter, säger Torbjörn Granevärn.

– Det blir väldigt politiskt, fortsätter han.

Tror du att regeringen blandar ihop arbetskraftsinvandring med asylinvandring?

– Ja, det är helt uppenbart. Om inte för egen del, så åtminstone för väljarnas skull. Och det är väldigt tråkigt, säger Torbjörn Granevärn.

– De här medarbetarna och den kompetens de bidrar med är en del av lösningen på de utmaningar vi har i samhället, inte en del av problemet, fortsätter han.

Regeringen har utlovat att vissa yrken ska undantas lönegolvet. Men vilka yrken det gäller är fortfarande, bara en månad innan reglerna träder i kraft, oklart. Det skapar ytterligare osäkerhet. Att listan dessutom ska förändras varje år gör inte saken bättre.

– Det gör det väldigt svårt för företagen att planera, säger Patrick Joyce.

Amelie Berg håller med.

– Det är i grunden mycket svårt att göra träffsäkra bedömningar av vad som är bristyrken. Det saknas helt enkelt fungerande metoder, säger hon och fortsätter:

– I en marknadsekonomi kan man inte förvänta sig att en myndighet kan bedöma vilka behov företag har. Det är upp till företagen.

”De här medarbetarna och den kompetens de bidrar med är en del av lösningen på de utmaningar vi har i samhället, inte en del av problemet.”

Hon poängterar också att osäkerheten kostar företagen pengar och påverkar vilja att anställa.

– All typ av rekrytering när det kommer till anställda som omfattas av en eventuell bristyrkeslista kommer att betyda att företagen tar stora risker. Du kan ju inte vara säker på att yrket finns kvar på listan nästa år. Och risken gör att du kanske hellre undviker att rekrytera. Då kan du inte utöka din verksamhet eller ta på dig nya uppdrag, fortsätter hon.

Kan liknas vid gammalt system

Amelie Berg påtalar att systemet med lönegolvet i kombination med bristyrkeslistan ökar det statliga inflytandet över rekryteringar och kan liknas med de myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningar som fanns i Sverige fram till 2008. Ett dåligt system som nu har återuppstått i en ny form, menar hon.

– Det fångar inte på något sätt de behov eller förändringar som råder på svensk arbetsmarknad, säger hon.

Hon varnar för att de samlade förändringarna riskerar att göra Sverige mindre attraktivt.

– Det införs många olika skärpningar samtidigt. Det riskerar att påverka Sveriges attraktionskraft negativt.

Hur hårt lönegolvet kommer att slå är dock svårt att säga redan nu. Konsekvenserna kommer att bli tydligare framöver, poängterar Patrick Joyce.

– Det kommer att märkas mer om ett år, när tillstånd börjar löpa ut och konjunkturen vänder upp, säger han.

För företagen handlar det ytterst om möjligheten att växa.

– Om man inte kan rekrytera den kompetens man behöver, då kan man inte heller expandera eller ta nya uppdrag. Det drabbar hela Sveriges tillväxt och i slutändan allas vår gemensamma välfärd, säger Amelie Berg.