HAMNKONFLIKTEN

Då lämnar globala rederier svenska hamnar – ”Hamnarbetarna utnyttjar sin maktposition”

Hamnarbetarförbundets strejk riskerar den svenska modellen, kan slå ut svenska hamnar och leda till enorma kostnader, varnar Sveriges Skeppsmäklare. "Det finns ingen självklarhet i att rederierna fortsätter anlöpa svenska hamnar", säger vd Berit Blomqvist till TN.

– Vi behöver stabilitet på arbetsmarknaden, inte det kaos som blir följden om Hamnarbetarförbundet tillåts fortsätta strejka för eget avtal.

Det säger Berit Blomqvist, vd för branschorganisationen Sveriges Skeppsmäklare, som bland annat organiserar alla containerrederier som transporterar konsumtionsvaror till Sverige och exportvaror från Sverige.

”De utnyttjar sin maktposition.”

Med andra ord innebär den konflikt som utbrytarfacket Hamnarbetarförbundet just nu genomför i de svenska hamnarna en stor påverkan på företagen som är medlemmar i Sveriges Skeppsmäklare.

– Våra medlemmar får ta kostnaden när fartygen tvingas stå stilla. Eller om de omdirigeras, så att de inte ens kommer till Sverige. Om fartygen riskerar att bli liggande på grund av konflikterna kan rederiet i stället lasta om i till exempel Hamburg och köra med lastbil till Sverige. Då slipper de svenska hamnarbetarna, säger Berit Blomqvist och påtalar samtidigt att en sådan omlastning blir en belastning för klimatet, eftersom det är mycket mer klimatsmart att frakta varor på vatten än det är att köra dem på vägar.

Nästan 300 miljoner per dag

Hon berättar att ett enda rederi som för ett par veckor sedan blev liggande i Helsingborgs hamn några timmar på grund av hamnarbetarnas strejk fick ökade kostnader med 160 000 kronor. Givet att det är många rederier som nu drabbas i många svenska hamnar blir förlusterna med andra ord enorma. Enligt en undersökning som Sveriges Hamnar nyligen presenterade blir de totala förlusterna per dag vid en totalstrejk i de svenska hamnarna 291 miljoner kronor.

– Så det är ju inte bra. Det är stora pengar vi pratar om.

”Jag är riktigt orolig för konsekvenserna om de nu har hittat ett kryphål och har rätt att fortsätta strejka. Det finns ju ingenting som tyder på att de kommer att ge sig.”

Berit Blomqvist är starkt kritisk till att Hamnarbetarförbundet återigen har valt att gå ut i en stor konflikt. Men hon tror sig veta varför.

– De vet att de har makten att stoppa svensk industri och att det blir dyrt. Det är därför de kan hålla på så här. De hoppas förstås att någon ska tycka att man ska ge hamnarbetarna vad de vill ha, säger hon.

Fram tills nyligen hade Hamnarbetarförbundet ett andrahandsavtal i de svenska hamnarna. Förstahandsavtalet har Transport, som har haft sitt avtal sedan långt innan Hamnarbetarförbundet bildades. Ett andrahandsavtal innebär, kortfattat, i praktiken att förbundet som har det har rätt att ha egna skyddsombud i verksamheten, men i övrigt är det förstahandsavtalet som gäller på arbetsplatsen.

Konflikträtten ändrades

Efter att Hamnarbetarförbundet hade genomfört en stor mängd konflikter i framför allt Göteborgs hamn ändrades konflikträtten 2019. Då var LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv överens om att lägga fram ett förslag som innebar att ett fackförbund inte får ta till stridsåtgärder mot en arbetsgivare som har ett kollektivavtal bara för att få ett parallellt avtal, alltså ett andrahandsavtal. Stridsåtgärder får bara ske i syfte att teckna ett förstahandsavtal.

”De utnyttjar systemet. Det är lite Donald Trump över dem.”

När Hamnarbetarförbundet nu återigen valde att gå i konflikt med krav som inte stämmer överens med Transports förstahandsavtal gjorde arbetsgivarna en fredspliktsinvändning. Men trots den nya lagen valde en oenig arbetsdomstol i ett interimistiskt beslut att låta Hamnarbetarförbundet få fortsätta med sina strejker. Om Sveriges Hamnar skulle välja att trots den interimistiska domen gå vidare i frågan kan en slutlig dom dröja månader.

Förödande, menar Berit Blomqvist.

– Ja, det är rent hemskt. Det riskerar den svenska modellen, säger hon.

Hur orolig är du för vad det kan leda till?

– Jag är riktigt orolig för konsekvenserna om de nu har hittat ett kryphål och har rätt att fortsätta strejka. Det finns ju ingenting som tyder på att de kommer att ge sig, säger Berit Blomqvist.

– Det här kan få stora ringar på vattnet. Vad är det som säger att Hamnarbetarförbundet inte utökar detta?

”Haft för vana att få som de vill”

Berit Blomqvist betonar att de konflikter som Hamnarbetarförbundet genomförde runt 2017 – och som alltså ledde till att lagen ändrades – var mycket allvarliga för svenska företag, svensk ekonomi och inte minst hennes medlemmar. Hon är orolig för att den konflikt som nu pågår kan bli lika stor. Inte minst grundar sig oron i Hamnarbetarförbundets långa historia av just konflikter.

– De vet ju att de i princip kan stoppa hela Sverige och har haft för vana att få som de vill i slutändan. De utnyttjar systemet. Det är lite Donald Trump över dem, säger hon.

– De utnyttjar sin maktposition. Hamnarbetarna har ju det mycket bättre än till exempel vårdbiträden som jobbar på ålderdomshem. Hamnarbetarna har det jättebra och ändå vill de ha mer.

Hon poängterar att Hamnarbetarförbundet, tillsammans med Syndikalisterna, är det fackförbund som de senaste decennierna har genomfört flest konflikter i Sverige.

– Så blir det när man har en världssyn där man tror att man inte behöver ta hänsyn till ekonomiska realiteter. Men folk med mycket makt behöver ta hänsyn till andra också, säger Berit Blomqvist.

Hon varnar för vad som kan hända om konflikterna blir långvariga.

– Det finns ingen självklarhet i att linjerederierna ska fortsätta gå på Sverige. Om verksamheten inte fungerar och det inte går att lita på de svenska hamnarna, då är det är det inte säkert de globala linjerederierna fortsätter anlöpa svenska hamnar. När beslut ska fattas på huvudkontor i Asien, då är Göteborg en mycket liten hamn som ligger väldigt långt bort, säger Berit Blomqvist.