KOMPETENSKRISEN

”Den bästa åtgärd vi gjort för näringslivet”

Goda kunskaper. Louise Widlundh på ICA Nära Löttorpshallen berättar för eleverna om var olika livsmedel produceras och hur de transporteras till Sverige.

Samarbetet mellan skolan och företagen i Borgholm börjar ta skruv. Eleverna hittar utbildningsvägar och det lokala näringslivet säkrar kompetensförsörjningen.

Borgholm på norra Öland har inte rosats i rankingen av det lokala företagsklimatet i landet. De flesta år under 2010-talet var det kräftgång långt ner bland landets kommuner. Men med start 2020 hände något. Två år senare, vid den senaste rankingen 2022 var de låga noteringarna borta och kommunen parkerade på plats 131.

– Det är glädjande men vi tänker inte stanna där utan har ett politiskt beslut på att vara bland de 50 bästa kommunerna i landet.

Det säger Ilko Corkovic, kommunstyrelsen ordförande (S) i Borgholm och pekar på ett annat politiskt beslut som kan komma att stärka möjligheten att klättra vidare i rankingen.

– Vi insåg att vi måste förbättra samverkan och relationerna mellan skolan och näringslivet. Efter lite omvärldsspaning hittade vi inspiration i Varberg och Gislaved och drog i gång.

Påverka gymnasievalet

Svaret blev SKAL, som uttyds Samverkan skola arbetsliv och arbetet startade årsskiftet 2021-2022. Målet är att knyta ett samarbete mellan klasser, i första hand årskurs 2, 5 och 7 och företag där eleverna ska få pröva på praktiska aktiviteter som de inte kan erbjudas inom skolans väggar. På så sätt ska nyfikenheten väckas om att tänka i nya banor kring vilka jobb som finns, om de kan passa och i så fall påverka gymnasievalet efter grundskolan.

– Det är tydligt att det betyder mycket för eleverna att komma utanför klassrummet och få upptäcka nya sidor hos sig själva, säger Anna Sköld, projektledare för SKAL och den person som haft det övergripande ansvaret för att hitta vägar mellan skolan och företagen.

Borgholm är en utpräglad småföretagarbygd, i dagsläget finns cirka 1 700 företag i kommunen med fokus på besöksnäring, hantverksbranscher och lantbruk. Här liksom på andra håll i landet ser företagen ett snabbt växande behov av att kunna rekrytera rätt kompetens.

– I vårt fall är det ett problem i två delar, att hitta den rätta kompetensen för oss i företaget men också att få unga människor att stanna kvar, för hela Ölands bästa, säger Jonas Andersson som driver Jonas Andersson Bygg i Borgholm.

I slutet av april arrangerade företaget en ”work-walk” där skoleleverna under en dag på företaget provade på sex olika hantverksyrken inom byggbranschen. Det var en fortsättning på framgångarna av en första ”work-walk” som en annat byggföretag skapat, Folke Nilsson Bygg i Löttorp.

– Vi behöver nya medarbetare i hela hantverkskåren så det gav oss en möjlighet att fånga upp de som kan vara intresserade. Dessutom kunde vi slå hål på myten att det är ont om jobb på Öland.

Besöksnäringen viktig

Besöksnäringen är en viktig del av näringslivet på Öland med åtföljande behov av att kunna rekrytera under framför allt de intensiva sommarmånaderna. Det är en typ av sommarjobb som lockar inte bara de som bor i Borgholm och på Öland, utan ansökningarna brukar komma in från stora delar av landet.

Till det är det ett angenämt problem att så många vill jobba och vistats i Borgholm och andra delar av den långsträckta ön. Men det sätter också fokus på det som Jonas Andersson tog upp, viljan att knyta ”stanna kvar-band” till de unga.

Anneli Nilsson är butikschef för ICA Nära Löttorpshallen.

– Att vi kan ta in de lokala ungdomarna skapar en samhörighet på orten som är viktig för framtiden. Det är också anledningen till att vi engagerat oss i samarbetet med skolan, säger hon.

Det senaste året har elever från klass fem därför gjort upprepade besök i ICA-butiken. Där har de dels fått använda sina mattekunskaper för att räkna fram priser och kostnaderna för olika livsmedel, dels lärt mer om varifrån i världen frukt och grönsaker faktiskt kommer. Avslutningsvis har alla samlats och lagat en trerätters middag, med smakjury och slutligen ställt ut sina arbeten vid en vernissage i Icahallens entré.

– Det är vårt sätt att bygga relationer tidigt i åldrarna och har fallit väl ut så vi fortsätter med det här kommande år också, säger Anneli Nilsson.

Liknande tankar ligger bakom engagemanget från Thomas Pettersson, som driver Strand Hotell i Borgholm. Nyligen fick en grupp elever handgripligen lära mer om hur det är att driva hotell, från frukostservering till receptionsarbete och att städa hotellrummen. Allt för att ge en inblick i hur livet utanför skolans väggar ser ut.

– Det är första gången vi är med och jag ser redan nu hur viktigt det är inför framtiden. Vi måste förbereda oss på att kunna locka unga människor till besöksnäringen om vi ska klara vårt framtida personalbehov. Dialogen med skolan har fungerat bra genom årens lopp och det här SKAL-projektet stärker den samverkan än mer.

Visa lokala arbetsmarknaden

Liknande betyg ger en rad av de företag som deltar i projektet, från Ölands Bank till lantbruksföretag som visar hur ett modernt lantbruk fungerar. De pekar alla på det viktiga i att kunna visa upp den mångfald av yrken som finns på den lokala arbetsmarknaden på Öland. Även de kommuner som inledningsvis stod som inspiratörer, Varberg och Gislaved, har kommit med uppmuntrande tillrop.

– Vi fick höra att vad vi gjort på tre månader tog andra tre år att få fart på, säger Anna Sköld.

Responsen från företagen i Borgholm gör att det som inledningsvis var ett tvåårigt projekt nu permanentas, blir ett konkret arbetssätt och flyttar in i kommunens enhet för näringslivsutveckling. I dagsläget pågår en dokumentation av arbetet som ska skapa en manual för den fortsatta verksamheten.

– Det är fantastiskt att se hur näringslivet ställer upp för eleverna. Inget av de tillfrågade företagen har tackat nej till att medverka. Tvärtom har de berättat att mötena med barnen och ungdomarna lyft också den egna verksamheten. I nästa work-walk ska vi fokusera på entreprenörskap, visa mer på vad det innebär och att det kanske skulle passa några av eleverna, säger Anna Sköld.

Ilko Corkovic tvekar inte att utnämna SKAL till ”den bästa åtgärd som vi gjort” för näringslivet i kommunen.

– Det är en win-win-win för alla. Vi hjälper ungdomarna att hitta rätt väg framåt mot gymnasievalet. Företagen får chans att säkra sin framtida kompetensförsörjning. Borgholms kommun stärker det samlade näringslivsklimatet och stöttar våra företag.

– Jag blir glad i hjärtat när jag ser hur bra det här har blivit.