ARBETSKRAFTSINVANDRING
Näringslivet: Så dålig är migrationspolitiken för Stockholm
Regeringens migrationspolitik innebär att Stockholmsföretag riskerar att tappa kompetens. ”Det slår hårt mot vissa branscher i näringslivet”, säger Amelie Berg på Svenskt Näringsliv till DN. Hon får medhåll från Stockholms Handelskammare.
Sedan regeringen införde lönegolvet vid arbetskraftsinvandring hösten 2023 har antalet beviljade lönegolv minskat med nästan hälften. Det här skapar ett stort missnöje bland företagarna i Stockholm, skriver DN.
– Vi har försökt motverka lönekravet i många år. Vi såg konsekvenser redan när regeringen krävde 80 procent av medianlönen. Rent principiellt är vi emot de politiska ingreppen i lönebildningsmodellen, vi tycker att svenska kollektivavtals löner ska gälla, säger Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, till tidningen.
Hon får medhåll från Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
– Det är komplicerade regler, årslånga handläggningstider och inte prioriterat hos Migrationsverket. Sammantaget är det här ett jätteproblem för näringslivet, säger han till DN.
Enligt honom är det framför allt techsektorn som drabbas.
– Vi är oroade, säger han.
Svenskt Näringsliv menar att regeringen inte lyssnar tillräckligt, skriver DN.
– Vi försöker visa de samhällsekonomiska konsekvenserna, hur detta påverkar BNP och skatteintäkter. Men det är svårt att nå fram. Från regeringens sida har man förstått att det är viktigt att kunna rekrytera kompetens från andra länder, men vi har inte samma uppfattning om hur det ska gå till. Och det slår hårt mot vissa branscher inom näringslivet. Det är faktiskt beklagligt, säger Amelie Berg.
