ARBETSKRAFTSINVANDRING

Efter kritiken − regeringen backar om lönekravet: ”Ändå en höjning”

Regeringen och SD sänker kravet: lönegolvet för arbetskraftsinvandrare blir 90 procent av medianlönen – inte 100. En välkommen mildring, enligt näringslivet, som samtidigt menar att beskedet är en fortsatt försämring för företagen. ”Det är negativt för svensk tillväxt”, säger Karin Johansson på Svenskt Näringsliv.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer inte att höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 100 procent av medianlönen. I stället har de fyra Tidöpartierna enats om att lönegolvet ska stanna vid 90 procent. Beskedet innebär också att listan med 152 undantagna yrken nu inte längre är aktuella.

− Det är bra att regeringen har lyssnat på företagen och sänker lönekravet från det som den tidigare har aviserat.

Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson. Hon välkomnar att politikerna alltså inte höjer till hela 100 procent av medianlönen, men är fortsatt bekymrad. Det mest rimliga vore att kollektivavtalade löner fick gälla i respektive bransch, menar Karin Johansson.

Blir svårare att komma till Sverige

Hon får medhåll av Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega. Han anser att Tidöpartiernas besked är en nödvändig justering av ett dåligt förslag. Samtidigt är han inte helt nöjd.

– Ett lönegolv på 90 procent av medianlönen är bättre än de 100 procent som Tidöpartierna planerat, men det är ändå en höjning. Det kommer bli svårare att komma till Sverige och arbeta även i yrken där det är brist på arbetskraft, säger han i en kommentar.

Sedan lönegolvet på 80 procent infördes för ungefär två år sedan har arbetskraftsinvandringen minskad med drygt 30 procent. Det har försämrat kompetensförsörjningen i många branscher.

− Faktum kvarstår att det kommer att försvåra för många branscher att hitta nödvändig kompetens och för många företag att fortsätta driva sina verksamheter eller expandera dem så som de skulle vilja. Det är negativt för svensk tillväxt, säger Karin Johansson.

Hon är också bekymrad över att regeringen får mandat att bestämma vilka yrken som ska undantas.

− De få undantag som regeringen kan besluta om riskerar att bestämmas på ett väldigt godtyckligt underlag. Det bästa hade varit om företagen själva hade fått avgöra sina kompetensbehov, säger Karin Johansson.

– Det är bra att vi slipper en byråkratisk bristyrkesprövning som troligen ändå inte hade fungerat. Men det är viktigt att undantag kommer att beviljas för alla yrken där det verkligen råder stor brist på arbetskraft, säger Fredrik Östbom.

Almega har sedan start motsatt sig ett lönegolv och han är fortsatt kritisk till att det politikerna lägger sig i lönebildningen.

– Löner ska bestämmas av arbetsmarknadens parter och så länge löner och andra villkor motsvarar svenska avtal borde arbetskraftsinvandring tillåtas i alla yrken. Sedan gör själva förekomsten av ett lönegolv Sverige till ett mindre attraktivt land att komma och jobba i, säger Fredrik Östbom.

Chock för de gröna näringarna

På Gröna arbetsgivare är Emma Terander, chef för arbetsmarknad, betydligt mer kritisk.

– Regeringens besked är något av en chock för de gröna näringarna. Ett lönegolv på 90 procent och slopade undantag är till och med sämre än det tidigare förslaget, säger hon i en kommentar.

Hon poängterar att i den undantagslista som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade föreslaget fanns i stort sett alla yrken inom de gröna näringarna med.

– Detta skrotar nu regeringen och ska istället själva ta beslut om enskilda yrken som ska undantas. För företagen innebär det att en byråkrati ersätts av en annan, säger hon.

Hon håller med Fredrik Östbom om att det är parterna på arbetsmarknaden som ska sätta löner och menar att den svenska lönebildningsmodellen är välfungerande utan att politikerna blandar sig i.

– Att regeringen vill politisera detta är minst sagt bekymmersamt, säger Emma Terander.

Stora konsekvenser för svensk besöksnäring

Och att beskedet är bekymmersamt menar även besöksnäringens branschorganisation Visita.

– Visita beklagar höjningen av lönekravet från 80 till 90 procent, med ännu större konsekvenser för svensk besöksnäring. Nu behöver branschen undantag för att säkra sin kompetensförsörjning inom ett flertal viktiga yrkesgrupper som kockar, kallskänkor och städare, säger Visitas näringspolitiska chef Anna Wallén och fortsätter:

– Den svenska modellen där fack och arbetsgivare gemensamt förhandlar fram villkoren på arbetsmarknaden har tjänat Sverige väl och regeringens förslag hotar den modellen i grunden. Det grundläggande kravet på den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare bör vara minst den kollektivavtalade minimilönen för en heltidsanställd.

Per Hidesten, är vd för Industriarbetsgivarna. Han är inne på samma spår och menar att regeringen nu förvärrar ingreppen i den svenska lönebildningsmodellen.

– Ett lönegolv på 90 procent är fortfarande politisk styrning av löner – något som hotar både industrins konkurrenskraft och partsmodellen, säger han och understryker att industrins kompetensbrist nu riskerar att förvärras.

– Sverige behöver fler vägar in – inte högre staket. Arbetskraftsinvandringen har varit ett viktigt komplement när vi inte hittar rätt kompetens i Sverige, säger Per Hidesten.

Även från fackligt håll är reaktionerna både positiva och kritiska.

– Bra att regeringen åtminstone delvis lyssnat på parterna. Men bättre hade förstås varit att helt avstå från en lönetröskel och låta kollektivavtalen avgöra lönen också för invandrad arbetskraft, säger Sacos ordförande Göran Arrius.