ARBETSKRAFTSINVANDRING

M-kommunalrådet rasar över lönegolvet – skriver öppet brev till regeringen

Lönegolvet för arbetskraftsinvandrare slår hårt mot det lokala näringslivet i Värnamo. Flera ledande företrädare, däribland det moderata kommunalrådet Tobias Pettersson, riktar nu skarp kritik mot regeringens politik i ett öppet brev. ”Lönegolvet gör att företagen både går miste om kompetensen och möjligheten att växa”, säger han till TN.

Värnamos näringsliv och kommunledning har fått nog av regeringens höjningar av lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Det slår hårt mot företagen och gör det ”mycket svårt och i många fall omöjligt att anställa, även när rätt kompetens finns tillgänglig”, konstaterade de innan sommaren i ett öppet brev till bland andra näringsminister Ebba Busch (KD) och migrationsminister Johan Forssell (M).

De uppmanar regeringen att anpassa lönekravet till en rimlig nivå eller i nivå med kollektivavtal.

I dagsläget ligger lönegolvet på 29 680 kronor, det vill säga 80 procent av medianlönen i Sverige. Regeringens förslag är att höja lönegolvet till 100 procent vilket skulle innebära 37 100 kronor.

Brevet undertecknades av Tobias Pettersson (M), vice ordförande i Värnamo Näringsliv och kommunstyrelsens ordförande i Värnamo kommun, Anki Hansson, vd för Värnamo Näringsliv, samt Thorbjörn Sagerström, ordförande i Värnamo Näringsliv och VD för DS Smith i Norden.

– Vi vill att regeringen ser över lönekravet och den modell som har införts, då den slår fel. Jag är ute och besöker företag varje vecka som säger att de är i stort behov av arbetskraft, men att lönekravet är ett hinder för dem att anställa, säger Tobias Pettersson till TN.

Orsakar tumult

På företag som har anställt personer från länder utanför EU orsakar lönegolvet ofta tumult, framför allt på grund av orättvisan kring att öka lönen för den som omfattas av kravet mot den som har jobbat länge i företaget och vars lön inte når upp till dessa nivåer, konstaterar han.

– Företagen har ingen möjlighet att höja lönen för alla medarbetare till samma nivå. Det skulle slå hårt mot verksamheten, men alternativet är att inte kunna växa.

”Politiken ska inte vara inne och peta i detta.”

Tobias Pettersson instämmer i regeringens ambition att få fler att gå från bidrag till arbete, men för dem som anställs från tredje land anser han att lönen ska följa de avtal som redan finns.

– Utgångspunkten borde vara nivåerna som arbetsmarknadens parter har kommit överens om, även för arbetskraftsinvandrare. Det hade det varit rimligare. Politiken ska inte vara inne och peta i detta, säger han.

Slår hårt mot Värnamo

Som det är nu ligger lönegolvet långt över de flesta lägstalönerna i kollektivavtalen för exempelvis tillverkningsindustrin. För kommuner som Värnamo, med många små tillverkande företag, riskerar det att slå väldigt hårt, menar han.

– Det kanske fungerar i Stockholm där betydligt fler är tjänstemän, men det fungerar inte här. Målet om att få fler bidragsberoende i arbete måste kombineras med att näringslivet får rätt förutsättningar. Lönegolvet gör att företagen både går miste om kompetensen och möjligheten att växa.

”Näringslivets möjlighet att anställa och växa är det som säkerställer kvaliteten i välfärden.”

Som kommunstyrelsens ordförande är det hans uppgift att på uppdrag av kommuninvånarna värna tillväxten i kommunen.

– Näringslivets möjlighet att anställa och växa är det som säkerställer kvaliteten i välfärden – något som är oerhört viktigt med tanke på demografin. Befolkningen minskar i nästan 200 av landets kommuner, och allt färre ska försörja allt fler äldre. Vi måste göra allt vi kan för tillväxt, för att tillvarata kompetens och för att få fler i arbete.

Arbetskraftsinvandringen har stor betydelse för näringslivet i Värnamo, betonar Tobias Pettersson.

– Vi är många kommuner i Sverige som konkurrerar om arbetskraften och måste därför ta vara på den kompetens vi har här. Men när företag inte har kunnat leva upp till de lönenivåer som regeringen har satt upp, har medarbetare som hade försörjning i stället tvingats lämna Sverige.

Vad tänker du som moderat politiker om att din egen regering agerar så här?

– Jag förstår grunden för förslaget, att få fler människor att gå från bidrag till arbete. Men när lönegolvet för arbetskraftsinvandrare sätts efter den svenska medianlönen slår det väldigt fel, säger Tobias Pettersson.

”Tufft hitta rätt kompetens”

Hans Palmgren är vd för Palmgrengruppen som driver flera restauranger. Liksom många företag i branschen hittar Palmgrengruppen inte kompetens i den utsträckning som skulle behövas.

– Det är fortfarande tufft att hitta rätt kompetens. Vi hittar händer att anställa men inte personer med utbildning och erfarenhet, vilket gör det svårare att driva kvalitet. Därför har vi behövt ställa om och jobba annorlunda, säger han.

Palmgrengruppen letar medarbetare inom Sverige och EU, men också från länder utanför EU. Här har lönegolvet för arbetskraftsinvandrare ställt till problem i den personalintensiva restaurangbranschen där arbetskraft står för 40 procent av kostnaderna.

– Om två medarbetare gör samma jobb, och den som kommer från tredje land plötsligt ska ha en mycket högre lön – det går inte. Vi har inte kunnat anställa de här personerna, för då skulle jag tvingas dra ner på ambitionerna, säger Hans Palmgren.

”Det finns bara förlorare med en sådan här reform. Politikerna har misslyckats totalt.”

Kan företag inte anställa personer med utbildning och erfarenhet bromsas utvecklingen.

– Med mindre jobb och mindre omsättning måste vi tacka nej till kunder i stället för att anställa fler. Det finns bara förlorare med en sådan här reform. Politikerna har misslyckats totalt.

Hans Palmgren konstaterar att arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring är två olika saker som behöver hanteras på olika sätt, men att politikerna inte har haft förmågan att se det.

– Införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare slår ju helt galet tokigt – det är inte sunt förnuft. I modern tid har vi alltid haft arbetskraftsinvandrare för att få Sverige att utvecklas – annars stannar allt.

”Gör om – gör rätt”

Den hyllade svenska modellen där arbetsgivarorganisationer och fackförbund sköter lönesättningen, har regeringen nu slagit sönder, menar Hans Palmgren.

– Politiken har lagt sig i och bestämt vad lönenivån ska vara – utan att tänka färdigt och utan att lyssna. Alla politiker som jag har träffat skruvar på sig och säger att det kanske inte blev så bra. Jag ser inte problemet med att backa ur det här, göra om och göra rätt, säger han.

”Slår sönder lönestrukturen”

Anton Svensson, vd på industriföretaget Ewes Group i Värnamo, förklarar att lönegolvet gör det omöjligt för anställda i företagets verksamhet i Bosnien och Serbien att kunna flytta till Sverige och jobba i huvudfabriken.

Konflikter i länderna, både historiskt och mer närliggande i tid, gör att det har funnits tillfällen då Ewes har erbjudit medarbetare där att komma till Sverige och jobba.

– Vi vill ju ta hand om värdefulla kompetenser inom koncernen. Men skulle jag erbjuda det idag slår jag sönder min lönestruktur här i Sverige och driva upp ett redan högt löneläge, så det funkar inte. Det är omöjligt, säger Anton Svensson.

”Staten ska inte ska sätta lön – det ska arbetsmarknadens parter göra.”

Då skulle de behöva ha en lön i Sverige som är högre än vad de har i sina hemländer och som är högre än för motsvarande tjänst här hemma, förklarar Anton Svensson.

– Så det blir skevt, och det visar på den viktiga grunden, att staten inte ska sätta lön. Det ska arbetsmarknadens parter göra.

Det mest aktuella exemplet var en anställd i Serbien som ville flytta från Serbien och som Ewes gärna ville behålla inom koncernen. Men lönegolvet gjorde att det inte var möjligt att erbjuda henne anställning i Sverige.

– Tyvärr tappade jag henne. Hon valde att söka jobb i Tyskland i stället.

”Inte de som vill jobba som är problemet”

Ewes strategi för att tackla kompetensbristen har varit att lägga mycket resurser på kompetensutveckling internt, och sedan jobba hårt med att försöka hålla kvar medarbetarna så länge som möjligt.

Lönekravet för arbetskraftsinvandrare gör mer skada än nytta, och oseriösa arbetsgivare utan lönestruktur kommer alltid att finnas, konstaterar Anton Svensson.

– Reformen är till för att hålla alla invandrare från länder utanför EU ute. Men det är ju inte de som vill jobba och som får en anställning som är problemet. Och det är inte bara specialister som fattas – det saknas överhuvudtaget folk som kan och som vill jobba, säger han.