DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Varningen: Då kan du inte längre välja skola till ditt barn

Föräldrar, rektorer och experter varnar alla för samma sak. Snart kan möjligheten att välja skola vara borta. Hämmande förslag har radats upp och i dagarna avgörs ödet för en hel bransch. ”Förr eller senare kommer hundra procent av företagen att vara borta”, säger Stefan Koskinen på Almega till TN.

Det är inte första gången som Socialdemokraterna har valt friskolorna som slagpåse i debatten, men frågan är om skolformen någonsin har varit så ifrågasatt som den är nu. Ett antal hämmande förslag har lanserats på kort tid och statsminister Magdalena Andersson och skolminister Lina Axelsson Kihlblom återkommer gång på gång med kritik mot vad de betecknar som ”marknadsskolan”.

Det handlar om flera förslag, men det som kommer att få störst effekt på svenskars förmån att välja skola är en minskad skolpeng med åtta-tio procent för friskolor. I dagarna ska beslut fattas i riksdagen och de nya reglerna är tänkta att tillämpas första gången år 2024.

Samtidigt har Socialdemokraterna väckt liv i den gamla vinstfrågan, precis som när partiet lät utredaren Ilmar Reepalu räkna fram ett vinsttak på sju procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan.

Då var Liberalerna ett av de mest kritiska partierna.

– Det här är det mest långtgående förslaget i socialistisk riktning som en svensk regering har lagt fram sedan löntagarfondsdebatten på 1970-talet, sade Liberalernas dåvarande partiledare Jan Björklund (L) till Dagens Nyheter.

Idag menar samma parti att begränsningar av vinstuttaget ska bli en valfråga.

– Jag har inte mött någon i mitt parti som blev förtvivlad över att man vill omreglera villkoren för friskolorna, sade partiledaren Johan Pehrson till TT nyligen.

Även fack som Lärarförbundet stämmer in i kritiken och välkomnar förslag som ska minska övervinster.

Förutom begränsningar av vinstuttag och minskad skolpeng finns andra förslag som delvis har udden riktad mot friskolor. I till exempel utredningen ”Ett mer likvärdigt skolval” vill statsmakten styra elevsammansättningen i klasser. Det är ett helt paket med förslag, men störst medial uppmärksamhet har önskan att slopa köerna till friskolorna fått.

Det här är förslag som tillsammans är tuffa att bära för samtliga friskolor. Det är svårt att bilda sig en exakt uppfattning om de långsiktiga konsekvenserna, men när det gäller den reducerade skolpengen har Almega gjort en beräkning. Organisationen har tittat på vad som händer med rörelsemarginalen för friskolor om skolpengen sänks med åtta-tio procent.

”Förr eller senare kommer hundra procent av företagen att vara borta med ett sådant förslag.”

I snitt får en friskola 100 000 kronor i skolpeng även om det skiljer sig mycket från kommun till kommun. Kostnaden för varje barn är i snitt 95 000 kronor. Det betyder ett överskott på 5 000 kronor per barn med dagens skolpeng.

Om skolpengen skulle sänkas med tio procent så har överskottet förvandlats till ett underskott på 5 000 kronor. Det betyder att verksamheten måste ta pengar från det egna kapitalet, det vill säga ett tillskott från aktieägarna, eller det upparbetade kapitalet, för att överleva.

Det håller inte i längden menar Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega.

– Det finns ingen bransch som klarar det. Förr eller senare kommer hundra procent av företagen att vara borta med ett sådant förslag, säger han.

Socialdemokraterna har i sin kritik mot marknadsskolan gång på gång pekat på att det är de mindre skolorna, gärna idéburna, som ska ta vid när de stora koncernerna ska bort.

– Men det är där som den första smällen kommer. De mindre skolorna kommer att utraderas om skolpengen sänks. De klarar inte en sänkning av skolpengen på åtta-tio procent. Det är rätt obegripligt eftersom skolministern säger sig vilja värna just de mindre skolorna, säger Stefan Koskinen och lägger till att även de större verksamheterna på sikt inte klarar ett så drastiskt förslag. Det är en myt att friskolor överlag gör stora vinster (Läs mer).

– Att balansera en verksamhet på en marginal på noll-fem procent är jättesvårt. Du har oförutsedda utgifter som kommer och det händer saker hela tiden som du måste ta höjd för. Du måste ha ”felräkningspengar”, säger han.

Stefan Koskinen menar att förslaget kommer att få stora konsekvenser för elevers och föräldrars valfrihet. Det som blir kvar, i långa loppet, är den kommunala skolan och då riskerar det valfrihetssystem som en gång i tiden var tänkt att öka demokratin, det vill säga minska byråkraternas makt till förmånen för den enskilda individen, att begravas.

Norrköpings friskolor sticker ut

Vi beger oss till Norrköping och den stad som under en lång period har präglats av en stark socialdemokrati, lite grann som sydliga Malmö. Här finns sedan 2017 en av Nordic International Schools skolor som tar emot elever i årskurs 4-9. Verksamheten växer; till hösten 2022 ska lokalerna i närheten av stadens gamla fängelse ha cirka 650 elever.

Nordic International School har snabbt seglat upp som ett populärt val bland barn och föräldrar, inte minst för att skolan satsar hårt på att rekrytera lärare, ofta utländska, som är dokumenterat skickliga inom sina ämnen, och bedriver 50 procent av undervisningen på engelska.

Rektor Mattias Liedholm understryker att samarbetet mellan skola och kommun går bra, men kan också konstatera att resultaten i skolan som han ansvarar för sticker ut.

– Tyvärr så har Norrköpings kommun inte haft så höga resultat i sina skolor, andelen elever med godkända betyg, och behörigheten till gymnasiet, är låg, säger han.

– Våra avgångsklasser har legat topp tre i kommunen de senaste tre åren. De två andra skolorna i toppen är också fristående skolor, lägger han till.

Inte så stora skillnader

Mattias Liedholm är bedrövad över debatten om friskolor och befarar även han att konsekvenserna av en reducerad skolpeng blir vittgående. Han bedömer att hans egen skola överlever, men att kvaliteten blir lidande med större klasser och sämre möjligheter att stötta elever med särskilda behov.

Men det han särskilt ställer sig frågande till är det argument som ständigt förs fram i debatten, och det är att kommunala skolor har kostnader som inte friskolor har.

Han har själv jobbat både inom det kommunala och som nu i näringslivet, vilket ger honom en inblick i båda världarna. Hur man agerar som huvudman är påfallande likt, är hans slutsats.

– Först och främst måste man titta på hur en budget ser ut, oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. Idag är det oerhört svårt att nå Skolverkets och skollagens krav på att varje elev ska nå så långt så möjligt utifrån hennes egna förutsättningar. Till det ska läggas att både kommunala skolor och friskolor har elever med särskilda behov och får nästan aldrig några tilläggsbelopp för det, säger han.

"Jag har aldrig sett en kommunal verksamhet som sitter med tomma klassrum och bara väntar på att elever ska komma.”

Skolministern, och flera debattörer, menar att friskolorna dränerar skolan på resurser. Argumentet är att vid en friskoleetablering lockas eleverna över till den nya verksamheten som därmed får den lukrativa skolpengen. Kommunerna står där med tomma lokaler och skenande kostnader.

Men det förutsätter att kommunen inte anpassar sin kostym efter de nya förutsättningarna. Och det finns ingen kommun som inte gör det, är Mattias Liedholms erfarenhet från skolans värld.

– Jag har aldrig sett en kommunal verksamhet som sitter med tomma klassrum och bara väntar på att elever ska komma, säger han.

Den kommunala skolan misskrediteras

Man är ekonomiskt rationell i kommunen, precis som i en friskola. Det betyder att tjänstemän och politiker har prognoser för elevantalet, de öppnar och stänger skolor för att anpassa verksamheten. De minskar och bygger ut efter efterfrågan.

– För det första misskrediterar debatten den kommunala skolan, man tycks tro att den är så dålig att alla vill flytta sina barn till friskolor. Varför skulle det vara så? För det andra; om man får färre elever än beräknat så innebär det bara en ökad kostnad det första året. Sedan anpassar man sig, säger han.

Även en kommunal skola gör en marknadsanalys med syftet att locka över elever från kringkommunerna. Det är inget som är förbehållet en fristående skola.

– Jag kan inte se den stora skillnaden mellan fristående och kommunala skolor, jag kan inte se var den ”åttaprocentiga kostnaden” uppstår, säger Mattias Liedholm.

Sonen mådde dåligt

Malin Steen bor i Norrköping och har två barn, Gabriel, 13 år, och Vincent, 9 år. Gabriel gick förut på friskolan Erlaskolan där han inte mådde bra, inte minst för att det var oroligt i klassrummet.

Men i höstas, i årskurs 7, fick han chansen att byta till Nordic International School.

Malin Steen hade under en lång tid ägnat sig åt valfrihet i praktiken tills hon hittade rätt:

– Jag hörde först mycket bra om Jensen, också en friskola. Sedan googlade jag runt och läste på. Jag hade en kollega som berättade om Nordic International School, och jag fick se deras plattform. Den intresserade mig mycket. Jag kollade upp skolan ännu mer och insåg att det är självklart att här ska Gabriel gå, säger hon.

Idag är Gabriel mycket nöjd.

– Han sade en gång att det bästa är att jag har fått tillbaka min studiero och ämnena känns mer på riktigt, säger Malin Steen.

Hon är idag tacksam för att Gabriel har hamnat på rätt plats. På Nordic International School är det tydligt vad som krävs av varje enskild elev och vårdnadshavare för att uppnå ett resultat – betygskriterierna är kristallklara.

– I många skolor hänger det mer på att föräldrarna måste stötta sitt barn i hemmet för att uppnå önskad kvalitet av undervisningen, det blir tröttsamt för ett barn då de behöver sin fritid också. Men här levererar skolan det den säger att den ska leverera och det som en skola bör leverera för barnets bästa. Därför är jag tacksam över valet, säger Malin Steen som också har målet att flytta över Vincent till Nordic International School.

Skolan präglas också av en akademisk undervisning, menar Malin Steen som är imponerad av lärarna och innehållet i var enskilt ämne. Hon nämner även den så kallade konsekvenstrappan som aktiveras om en elevs beteende går över gränsen på skolan. Det betyder att föräldrar tidigt blir informerade om eventuella missförhållanden.

När Malin Steen ger sin syn på de förslag som regeringen har presenterat, inte minst den minskade skolpengen, blir hon mycket orolig.

– Om det är en skola som inte funkar då ska jag kunna få välja att sätta mitt barn i en annan skola. Skolan måste funka och det gör inte många kommunala skolor. De kommunala skolorna kan dessutom behöva få sig en utmaning och inspiration av skolor som Nordic som vågar ha tillit till eleverna och anamma forskning samt god pedagogik, säger hon.

Vinst visar på sund verksamhet

Åter till det förslag som luftas om och om igen inom vänstern, idén att minska vinstuttag, där retoriken hårdnat betänkligt under valrörelsens upptakt.

För en person med bakgrund i näringslivet är det oerhört svårt att förstå att vinst är något fult. Det är precis tvärtom, ett bevis på att verksamheten är sund. Det blir dubbelt märkligt att höra en del borgerliga debattörer, som normalt omhuldar marknadsekonomins förtjänster, kritisera ett av dess fundament. Kritikerna menar att det är skillnad eftersom det handlar om skattepengar, men det är långt ifrån bara friskolor som är beroende av skattemedel. Och då anses vinst oftast vara helt okej.

När skolminister Kihlblom nyligen blandade ihop rörelsemarginal med vinst var det många som reagerade starkt. ”Bara det senaste året har 1,3 miljarder skattekronor plockats ut i vinst i stället för att gå till elever och lärare. Det motsvarar omkring 2 200 heltidsanställda lärare”, skrev hon i en debattartikel i Expressen.

I verkligheten var utdelningen för de fem största friskolorna 2020/21 185 miljoner kronor. (De var bara AcadeMedia som gjorde en utdelning. Vare sig Thorengruppen, IES, Atvexa eller Kunskapsskolan gjorde det.)

TN-krönikören Janerik Larsson menar att det är allvarligt att skolministern är ovarsam med fakta. Finns kunskapsluckor inte bara inom skolan, utan rentav på regeringsnivå?

Argumenten för och mot vinstuttag har dryftats i decennier, men något som sällan lyfts är hur viktigt ett vinstuttag är för en nystartad liten friskola, det vill säga den av vänstern tolererade formen av fristående skola.

”Det är ett otroligt ohederligt”

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, pekar på att det ofta tar år innan en friskola går med vinst. Ägarna tvingas pantsätta hus och att hålla hårt i kostnader. Då kan det var lämpligt att välja att inte anställa sig själv, för att slippa betala ut högbeskattad lön och istället göra en skattemässigt mer gynnsam utdelning. Därmed blir det mer pengar över i verksamheten.

– Alla dessa företagsekonomiska aspekter förstår inte gemene man, att man måste ha överskott, och att gå med vinst inte innebär att du tar ut pengar ur verksamheten, säger hon.

– Det är anmärkningsvärt att ha en skolminister som istället för att tala om hur de olika förslagen slår rider på okunskapen och påstår att friskolor tar ut miljarder ur verksamheterna och stoppar ned det i egen ficka. Det är ett otroligt ohederligt.

Precis som Stefan Koskinen oroas Ulla Hamilton för att valfriheten kommer att urholkas. Att föräldrar får allt färre friskolor att välja bland, och i värsta fall bara kommunala skolor, är inte valfrihet.

– Det är inte grundtanken med valfrihetsreformen, att du bara kan välja mellan kommunala verksamheter. Grundtanken är att med fristående skolor så kan du få en mångfald med olika inriktningar. Det finns inte i de kommunala skolorna, säger hon.

Hon påminner om att det i grunden var en demokratiseringsidé som drev fram valfrihetssystem. I en krönika i Smedjan skriver en av arkitekterna bakom reformen, Odd Eiken, så här: ”Om möjligheten att påverka inte bara består av ”voice” utan också ”exit” så förändras maktförhållandet till användarens fördel.” Odd Eiken var statssekreterare på Utbildningsdepartementet 1991-94 under åren då valfrihetssystemet infördes.

Man kan alltså välja en annan skola om man inte är nöjd. Precis som Malin Steen gjorde.

Mattias Liedholm oroas för att det förflutna blir framtiden om valfriheten stryps:

– Vi kommer tillbaka till hur det var på 80-talet och 90-talet. Man var tvungen att gå i den skola som var den närmaste. Det fanns inget annat. Man kunde inte välja den utbildning som passade bäst, säger han.

När det gäller förslaget om att minska skolpengen så räknar Ulla Hamilton med att det blir nedröstat i riksdagen. Idag finns inte en majoritet för åtgärden. Men det lär inte bli sista bataljen om för branschen skadliga förslag.

Något som framgår med all tydlighet är att Socialdemokraterna har gjort ett strategiskt val inför valrörelsen:

– Jag tror att det här en kraftvärmekälla som Socialdemokraterna vill ha i valrörelsen, något som de känner väldigt starkt för att prata om. Men det går 400 000 barn i friskolor och det ökar varje år och jag tror inte att S i realiteten tänker sig att de ska hantera det kaos som det innebär att flytta över så många elever till den kommunala skolan. Det skulle göra så många väljargrupper upprörda, och de är tillräckligt många för att avgöra vem som ska styra Sverige, säger Stefan Koskinen.

Fotnot: Tidningen Näringslivet har sökt skolminister Lina Axelsson Kihlblom för en kommentar, men hon avböjer medverkan.