DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Studie om friskolor och lön ifrågasätts: ”Bygger på inaktuell statistik”

En ny studie menar att elever i vinstdrivande friskolor tjänar sämre som vuxna. Men experter menar att verkligheten sprungit ifrån avhandlingen redan innan den ens lagts fram. ”Det största problemet med studien är att den inte säger något om dagens skola", säger Stefan Stern, tidigare S-politiker, till TN.

Elever i vinstdrivande friskolor tjänar 200 000 kronor mindre i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor, enligt avhandlingen ”On education and choice” som läggs fram vid Handelshögskolan i Stockholm i juni. Men experter hävdar att innehållet i avhandlingen redan är utdaterat.

Stefan Stern, före detta socialdemokratisk statssekreterare och idag rådgivare till näringslivet, menar att avhandlingen förvisso är metodologiskt gedigen men är skeptisk till slutsatserna.

– Det största problemet med studien är att den inte säger något om dagens skola eftersom den bygger på statistik som inte längre är aktuell, säger han.

”Många av de fristående gymnasieskolorna som startades under den perioden ser idag väldigt annorlunda ut.”

Avhandlingen har studerat hur livsinkomsten förväntas bli för elever som gick på gymnasiet i Stockholms län åren 1995–2008 och 2013–2015. Stefan Stern menar att friskolesektorns utveckling visar att studiens förklaringsmodell haltar betänkligt.

– Under 1990-talet och stora delar av 2000-talet befann sig friskolesektorn i en uppbyggnadsfas. Många nya skolor startades, särskilt i Stockholmsområdet. Dessutom förändrades regelverken i omgångar för att skapa likvärdiga förutsättningar för olika huvudmän. Jag var själv politiker under delar av den här perioden och följde därför frågan. På den tiden fanns det en stark drivkraft att skapa bra skolor men branschen präglades av en viss omognad, som brukligt är under en uppbyggnadsfas, säger han.

Stefan Stern påtalar att friskolorna under åren 1995–2008 hade en lägre andel behöriga lärare jämfört med Stockholms kommunala gymnasieskolor som hade funnits i decennier och därmed hade ett långt försprång.

– Många av de fristående gymnasieskolorna som startades under den perioden ser idag väldigt annorlunda ut. De har nu vuxit till några av Stockholms största skolor med stora campus, kök och bemannade bibliotek. Friskolorna samlar också elever från mycket olika bakgrunder. Det visar att utveckling och kvalitet är en funktion av stabila ekonomiska förutsättningar över tid och inte av skolornas huvudmannaskap, säger han.

Kritiker: Statistiken i studien är inaktuell

Stefan Stern får medhåll av Gabriel Heller Sahlgren, skolforskare vid IFN, som understryker att dagens skolmarknad är helt annorlunda och att statistiken som studien bygger på därför är inaktuell.

– Studien är välgjord men har svagheter. För att dra vettiga slutsatser av livslönen på dagens arbetsmarknad behöver man studera hur det ser ut på nationell nivå och för senare årskullar. Annan forskning – som studerar senare årskullar nationellt – finner helt andra effekter än den här studien vad gäller utbildningsutfall i gymnasiet och högskola, vilket tyder på att detta är helt avgörande, säger Gabriel Heller Sahlgren till TN.

Avhandlingen uppskattar skillnaden av den förväntade livslönen till 200 000 kronor genom att studera löneläget vid 23 och 30 års ålder. Tidigare vetenskapliga studier visar att friskolorna är bättre på att få elever att gå vidare till högskola. Kritiker påtalar att den individuella spridningen i lön kan vara stor beroende på en mängd faktorer som inte behöver ha med skolan att göra. Även om uppskattningen av skillnaden i livslönen skulle vara något så när korrekt så handlar det ändå bara om ett par hundralappar i månadslön efter skatt.

Karin Edmark, universitetslektor vid Stockholms universitet, har tillsammans med Lovisa Persson i en SNS-rapport granskat betygssättningen i fristående gymnasieskolor.

– Då såg vi att det går bättre för elever som går i friskolor. De får högre betyg, har högre sannolikhet att gå klart gymnasiet och påbörja eftergymnasiala studier. Men vi såg också tecken på att de fick mer generösa betyg. En sak som skiljer våra studier åt är att när vi jämför friskolorna och de kommunala skolorna hade vi tillgång till en delvis annan tidsperiod. Med våra data kunde vi inte titta på inkomster när eleverna blivit vuxna. Vi undersökte också ett annat datamaterial, eftersom vi använde elever i hela landet. Den här studiens slutsatser kan därför gå hand i hand med våra resultat och studiens metod är gedigen. Den använder i stort samma typ av metod som vi gjorde, men lägger till en valideringsanalys, säger Karin Edmark till TN.

”Verkligheten har helt enkelt sprungit förbi den här studien.”

Stefan Stern uppger att tillgången till behöriga lärare är en viktig faktor för skolors kvalitet, oavsett driftsform. Lärarbehörigheten mellan fristående gymnasieskolor och kommunala skolor är idag nästan helt utraderad, det är också en högre andel friskoleelever som tar examen med godkända betyg inom tre år och i grundskolan presterar friskoleelever bättre i internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS.

– Det är i den här kontexten vi behöver tolka studiens resultat och slutsatserna om olika livslön. Verkligheten har helt enkelt sprungit förbi den här studien. Om man ska studera livsinkomster behöver man i och för sig gå långt tillbaka i tiden men slutsatserna kan inte användas för att utvärdera dagens skolsystem. Studier som bygger på mer aktuell data visar att Sveriges bästa och mest sökta skolor är fristående, säger Stefan Stern till TN.