DEN AKUTA ELKRISEN

Han startar ett energiuppror: Svensk energipolitik är destruktiv

Bild: Mostphotos, Fredrik Sandberg/TT, Pressbild

När 100 000 namnunderskrifter är på plats ska de överlämnas till regeringen. Det är tanken bakom det nystartade Energiupproret. ”Dagens energikris är självförvållad”, säger initiativtagaren och entreprenören Henrik Jönsson som vill att debatten förs utifrån fakta.

Räkneverket rullar på.

I skrivande stund stannar det på 21 287.

Så många är det som hittills, hemsidan lanserades i lördags, gått med i ”Energiupproret” för att protestera mot en energipolitik som alltmer spårat ur. Det menar upphovsmannen och entreprenören Henrik Jönsson.

– Det är uppenbart att svensk energipolitik inte fungerar, den har förvandlats till en symbolpolitik där diskrepansen mellan vad som sägs på regeringsnivå och verkligheten ute i landet blir allt större. Men istället för att gnälla är det bättre att samla och kanalisera missnöjet, säger han.

Om räkneverket som registrerar det folkliga missnöjet fortsätter upp till 100 000 namn, ska dessa sedan lämnas över till regeringen.

– Utskrivna på papper, det blir en diger pappersbunt, fortsätter Henrik Jönsson.

Lågt förtroende för energipolitiken

Mycket talar för att den målsättningen ligger inom räckhåll. I en undersökning som Svenskt Näringsliv genomfört och som nyligen presenterades säger sig sju av tio företag i Sverige ha lågt eller inget förtroende alls för att den nuvarande energipolitiken kommer att kunna möta den framtida efterfrågan på el. Dessutom har vart tionde företag redan idag så stora problem med elleveranserna att det hämmat eller omöjliggjort investeringar.

– Den bristande tilltron till elleveranserna innebär en stor risk att fler företag kommer bromsa viktiga investeringar vilket är en enorm förlust för Sverige, säger Lina Håkansdotter, avdelningschef hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, på organisationens hemsida.

Vid sidan av namninsamlingen vill Henrik Jönsson att Energiupproret också ska bli en faktabas för hur energipolitiken påverkar Sverige.

– Efterfrågan på en seriös diskussion om energipolitiken är enorm. För att den ska fungera krävs att vi har fakta på bordet så att vi kan formulera ifrågasättande argument.

Som exempel tar han det faktum att Sverige vid vissa tider faktiskt exporterar el till utlandet. Ett argument som regeringen ofta använder för att hävda att det inte finns någon energikris i landet.

– Men att vi har ett överskott betyder ju inte att det inte är fel på den förda politiken. Den som påstår det är intellektuellt ohederlig. Varför betalar i så fall företagen i södra Sverige 15 gånger mer för elkraften än de som verkar i Norrland?

”Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att få ihop det, de ska inte ställas mot varandra”

De stora skillnaderna i energikostnader beroende på var i landet företag och människor verkar, har diskuterats flitigt den senaste tiden. Exempelvis har Pågen, med verksamhet på flera platser i Skåne, flaggat för att investeringar i nya bagerier skjutits på framtiden på grund av att tillförlitliga elleveranser inte kunnat garanteras. Den geografiska ojämlikheten kommer av allt att döma att växa i takt med de stora miljöinvesteringar som görs i de traditionella näringarna i norra Sverige. Det gäller bland annat de satsningar som LKAB och SSAB gör på en fossilfri produktion, en utveckling som även SCA är del i.

– Den återindustrialisering som vi ser nu i Norrland är enormt energikrävande. Det handlar om investeringar på över tusen miljarder kronor. Om det inte finns fossilfri el kommer investeringar inte att bli av, säger Ulf Larsson, vd på SCA och fortsätter:

– Vi måste satsa på flera håll, vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att få ihop det, de ska inte ställas mot varandra, säger han.

Kan hota klimatomställningen

Det svenska industriföretaget Höganäs är också bekymrat. Hela elförsörjningsfrågan är ett orosmoln, påtalar vd:n Fredrik Emilsson i en tidigare TN-intervju. Företagens klimatomställning hänger på elförsörjningen, men risken är att svenska företag halkar efter andra länder, menar han.

– Situationen är oroande. Omställningen kräver förutsägbarhet och med en bristande tillgång till el och att elsystemet levererar så blir det också svårt att fatta långsiktiga beslut om vilken riktning vi ska ta i klimatomställningen.

Energi är en produktionskritisk resurs, menar Fredrik Emilsson och är rädd för att företag inte kan planera sin produktion, eller var de ska expandera och investera, om läget förvärras. Han vill att politiken agerar.

– Investeringar måste göras i både produktions- och överföringskapacitet. Vi ser gärna att det tas fram en nulägesanalys för samsyn och för att snabbt skapa ett leveranssäkert och klimatneutralt elsystem.

”Det är viktigare att vi får till en energipolitik som fungerar istället för en som låter bra”

Enligt Henrik Jönsson är problemet för de stora elkonsumenterna att fokus i den nuvarande energipolitiken ligger på vindkraft medan kärnkraften ska fasas ut. Det kommer direkt att skapa en konflikt mellan vällovliga klimatambitioner och möjligheterna att verkligen genomföra dem, menar Henrik Jönsson, som också pekar på den omställning av inte bara näringslivet i stort som pågår, där hållbart producerad el ska bli det dominerande energislaget.

– Hur kan man i det läget, när vi står inför en historisk omställning av vår energikonsumtion, bestämma sig för att stoppa kärnkraften? Vindkraften är inte planerbar på samma sätt och kommer helt enkelt inte att räcka till. Det är det jag menar med att vi måste ställa upp siffrorna och visa på vilka effekter de politiska utspelen verkligen får, säger Henrik Jönsson.

Men har det inte hävdats att kärnkraften helt enkelt inte är konkurrenskraftig nog och att det är ett argument för att avveckla den?

– Och vad beror det på? Jo, vid sidan av att den totala beskattningen av el har tredubblats sedan 1990 har kärnkraften dessutom en särskild punktskatt. Den infördes under 1990-talet med ett skattebelopp som steg för varje producerad kilowattimme. Kort sagt blev el från kärnkraften mindre lönsam ju mer som producerades. Så sent som 2014 höjdes den skatten med 17 procent samtidigt som slutförvaringsavgifterna höjdes och nya, fördyrande säkerhetskrav infördes.

– Efter alla dess lönsamhetshämmande åtgärder är det inte svårt att konstatera att kärnkraften är ”olönsam”. I sin tur banade det vägen för en avveckling eftersom ”marknaden ville det”.

De prisökningar på el som redan genomförts och som alltså kan komma att bli än högre, hur påverkar det vanliga människor?

– Enligt Pågen är elpriserna nu så höga att de måste tas ut på konsumenterna och kan komma att göra brödet upp till två kronor dyrare. Andra företag, bland andra pappersbruket Klippan, har tvingats varsla personal. Hur kommer vi att reagera när den varma duschen på morgonen kanske kostar 30 kronor? Det går att räkna upp hur många orsaker som helst eftersom det bottnar i den enkla sanningen att om energin blir dyrare blir i slutänden också allt som tillverkas dyrare.

– Dagens energikris är en självförvållad och politisk framreglerad situation medan Energiupproret är en partipolitiskt obunden opinion för en modern, fungerande och energirik framtid. Det är viktigare att vi får till en energipolitik som fungerar istället för en som låter bra. Får vi inte det blir konsekvenserna för samhället katastrofala, för att inte säga destruktiva.

Under den tid det tagit att skriva den här artikeln har ytterligare 356 personer sällat sig till Energiupproret. Och räkneverket rullar på.