DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Strid om miljözoner i Göteborg: ”Svepskäl för att förbjuda transporter”

Karin Pleijel (MP) och Henrik Ekelund, näringspolitisk chef på Svensk Handel, är inte överens om miljözon 3:s påverkan på det lokala näringslivet. Bild: Ebba Billström, Hendrik Zeitler

Miljöpartiets planer på att införa miljözon 3 i Göteborg får hård kritik från Svensk Handel, som pekar på bristen av konsekvensanalys för näringslivet. Karin Pleijel (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och klimat i Göteborg, slår tillbaka mot kritiken. ”Vi tittar på hur verkligheten ser ut för olika företagare och deras behov”, säger hon till TN.

När Stockholm stads styre i juli presenterade ett förslag om att förbjuda bensin-och dieselbilar, genom miljözon 3, i delar av city och Gamla Stan väcktes starka reaktioner.

Katarina Malmgren, ordförande för Gamla Stans företagarförening, menade att det skulle innebära en ”konkurrensbegränsning” för de lokala företagen. Anna Grönlund på Sveriges Bussföretag menade att det skulle innebära döden för stadens turistbussar och dess 200 000 årliga resor, eftersom även bussar som går på biodrivmedel förbjuds enligt miljöklassningen.

Miljöpartiet ändrade förslaget så att Gamla Stan slapp reglerna, och sköt fram införandet till januari 2024. Men turistbussarna drabbas fortfarande, eftersom det inte finns några elbussar att köpa på marknaden, enligt Anna Grönlund.

Nu blir frågan relevant även för göteborgarna, när stadens styre med Miljöpartiet i spetsen påbörjat arbetet med att införa miljözon 3 innanför vallgraven i Göteborg. Henrik Ekelund, näringspolitisk chef på Svensk Handel, är kritisk till beslutet.

– Vi är oroliga för att man inte tagit lärdom från situationen i Stockholm. Här har man återigen inte tagit kontakt med det lokala näringslivet innan man beslutar sig för att införa miljözon 3, säger han.

Henrik Ekelund, näringspolitisk expert på Svensk Handel, tycker inte argumenten för att införa miljözon 3 håller. ”Som det framstår nu används miljözon 3 för att förbjuda transporter med luftkvaliteten som svepskäl”, säger han. Bild: Hendrik Zeitler

– I den konsekvensanalys som Trafikkontoret Stockholm sent omsider presenterat saknas stora delar av näringslivets utmaningar. Det är olyckligt givet det snabba införandet. I Stockholm tog också det samlade näringslivet initiativ till att göra en egen konsekvensanalys vilken visar på påtagliga risker för godstransporter och därigenom butiker, hotell, restauranger och kontor.

”Viktigt att ha dialog med näringslivet”

Karin Pleijel, kommunalråd med ansvar för miljö och klimat i Göteborg, delar inte Henrik Ekelunds bild. Hon menar att det inte finns några fastslagna datum för införandet just eftersom de vill utvärdera potentiella konsekvenser samt hinna föra dialog med alla berörda parter.

– Vi har sagt att vi ska göra detta stegvis. Vi lyssnar naturligtvis på hur det går i Stockholm. För oss är det viktigt med en dialog med näringsliv, med medborgare och andra aktörer som ska ha det här i sin närhet, säger hon.

Karin Pleijel tar upp kontakter med Citysamverkan i Göteborg, Avenyföreningen och med besöksnäringen som exempel.

– Jag tycker nog att vi har en hel del information. Men man kan alltid tänka mer hur man ska skapa dialog. Det är en väldigt viktig fråga i hela omställningen i samhället, säger hon.

Näringslivet vill vara med på resan

Den huvudsakliga orsaken till införandet är att förbättra luftkvalitén i staden samt minska buller, säger Karin Pleijel och hänvisar till att 300 människor dör i förtid varje år i Göteborg till följd av dålig luft. Men det är också en del i att staden har som mål att vara klimatneutrala till 2030.

Henrik Ekelund menar att näringslivet gärna är med på resan i klimatomställningen, men efterfrågar snarare satsningar som underlättar för näringslivet än krav som hindrar.

Tidsplanen i Stockholm är rent orealistisk

– Exempelvis skulle man kunna arbeta tydligare med elförsörjning, eller jobba mer med att säkerställa en laddinfrastruktur i staden, särskilt gällande transportfordon, säger han.

– Vi ser också att det är enorma investeringskostnader för företag att byta ut en hel fordonsflotta. Det finns mycket annat man kan arbeta med politisk som skulle snabba på omställning än att införa ett datum när man inte längre får framföra en viss typ av fordon. Tidsplanen i Stockholm är rent orealistisk.

Karin Pleijel, kommunalråd med ansvar för miljö och klimat i Göteborg, tror att bilfria miljöer gynnar handeln snarare än stjälper den. Bild: Ebba Billström

Karin Pleijel menar att styret i Göteborg jobbar aktivt med frågan om laddinfrastruktur, men betonar att det inte är lösningen på allt.

– Det är stora investeringar och teknikutvecklingen går fort, så man får vara lite försiktig, säger hon.

– Vi vill bygga mobilitetshubbar, eller parkeringshus, där det finns både laddmöjligheter, bilpoolsbilar och lånecyklar som är tillgängliga för människor. Vi får inte bara bygga laddinfrastruktur längs alla vägar, utan att skapa människovänliga miljöer.

Karin Pleijel menar att det kommer att göras undantag från miljözonen, men kan inte säga vilka detta kommer gälla nu.

– Vi tittar på hur verkligheten ser ut för olika företagare och deras behov, till exempel med varutransport. Och jag tar till mig att turistbussbranschen kanske ligger lite efter med elektrifieringen, säger hon.

– Undantag behöver alltid finnas. Det är många delar som ska fungera, men syftet att minska göteborgarnas utsatthet för föroreningar och buller håller vi fast vid.

”Bilfria miljöer gynnar handeln”

Styret i Göteborg (S, V och MP) jobbar över lag med att begränsa biltrafiken i Göteborg på olika sätt. Till exempel har Grönsakstorget gjorts om till ett bilfritt sommartorg, och Andra Långgatan har gjorts om till sommargågata.

Karin Pleijel säger att de ser över vilka gator och platser som permanent kan bli bilfria. Hon menar att en sådan politik gynnar handeln snarare än stjälper den, och hänvisar till en rapport från stadsmiljöförvaltningen (dåvarande trafikkontoret) gjorde 2021 där drygt åtta av tio näringsidkare var positiva till förändringen på Andra Långgatan.

– Idag har handlarna en hård konkurrens från internet och externhandeln. Då måste stadskärnan erbjuda något som sticker ut och som lockar människor att komma till stan, där man inte slåss med bilar om utrymmet, säger hon.

– En bilfri miljö är attraktiv både för besökare och för näringsidkare. Sen finns det många praktiska saker som behöver lösas, men att det över lag är gynnsamt för handeln, det är utgångspunkten.

Henrik Ekelund är dock kritisk till hur miljözon 3 används som verktyg.

– Som det framstår nu används miljözon 3 för att förbjuda transporter med luftkvaliteten som svepskäl. Det kan mycket väl vara så att bilfria gator är attraktiva men varulösa butiker, matfria restauranger och godslösa kontor är det inte. Näringslivet driver omställningen men takten måste vara realistisk, säger han.