KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Bill Gates nya investering: svenska utsläpp

Bygget av anläggningen i Örnsköldsvik har inletts. Bill Gates företag har gått in med över en miljard. Arkivbild. Bild: Leif Wikberg/Ørsted, Justin Tallis/AP

Ekonomi (TT)

Kan utsläpp vara en resurs? I Örnsköldsvik ska kraftvärmeverkets koldioxid sugas ut ur skorstenen – och förvandlas till metanol som ska driva fartyg.

Bland dem som tror på projektet är Bill Gates och EU, som tillsammans investerat i anläggningen.

I Örnsköldsvik bygger danska energijätten Ørsted anläggningen Flagship One, Europas största anläggning för e-metanol, tänkt att producera 50 000 ton fossilfritt bränsle till sjöfarten med start 2025. En av råvarorna är koldioxid, som släpps ut ur Övik Energis biobränsleeldade kraftvärmeverk Hörneborgsverkets skorsten i dag.

Bolaget Liquid Wind grundades 2017, och Flagship One är det första projektet där spaden satts i marken.

– Skiftet att gå från före investeringsbeslut till efter var fascinerande. Från en dag till en annan var vi "på riktigt", medan alla andra är power point, säger vd:n och grundaren Claes Fredriksson.

Bolagets affärsidé är att utveckla e-metanolprojekt genom att hitta platser där det finns tillgång till mark, fossilfri koldioxid och grön el, söka tillstånd och designa anläggningen.

– Vi gör hela paketet färdigt, och tar det till en investerare som vill bygga och äga anläggningen.

"Världens bästa förutsättningar"

Långtgående planer finns på anläggningar i Sundsvall och Umeå, med planerade investeringsbeslut nästa år. Det första utländska projektet har också inletts i Finland.

– Framför allt i norra Sverige så har vi världens bästa förutsättningar för elektrobränsle. Vi har tillgång till biogen koldioxid, grön el som är relativt prisvärd, och god logistik och hamnar, säger han.

Elektrometanol är ett fossilfritt bränsle som skapas genom att slå ihop vätgas och koldioxid. Bild: Anders Humlebo

SAS, Vattenfall och Shell ser över möjligheterna till en liknande anläggning vid Forsmark, med el från kärnkraftverket och koldioxid från värmekraftverket i Uppsala. Målet är att från 2030 producera 80 000 ton hållbart flygbränsle om året.

Sjöfarten och flygtrafiken stod för ungefär 2 procent vardera av de globala utsläppen förra året, enligt samarbetsorganet IEA. Nya EU-regler, som tvingar fartyg att minska sina klimatavtryck, och flygplan att öka andelen hållbara bränslen, gör att suget efter förnybara bränslen väntas öka.

– Vi vet att efterfrågan kommer att öka rent regulatoriskt, men det kommer också att finnas en frivillig efterfrågan för transportörer som vill vara miljövänliga, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på branschorganisationen Energiföretagen.

Han ser också att Sverige har goda förutsättningar för syntetiska bränslen.

– Om vi lyckas med det här kan vi bli en exportnation och tjäna en massa pengar, säger han.

Men det finns problem. Tillverkningen slukar stora mängder el, och e-metanolen är dubbelt så dyr som fossilt bränsle. Förhoppningen är att stora bolag med en grön profil är beredda att betala ett dyrare fraktpris, liksom rederierna.

Flagship One, Europas största anläggning för e-metanol, byggs i Örnsköldsvik. Så här är den tänkt att se ut när den är färdig. Pressbild. Bild: Ørstedt

– De senaste tre åren har man beställt ungefär 300 fartyg* som kan gå på metanol. Och det fanns inte för tre år sedan. Det handlar om flera miljoner ton bränsle som de behöver, säger Fredriksson.

I somras togs första spadtagen i Örnsköldsvik för den nya anläggningen. Pressbild. Bild: Ørsted

Gates går in

I början av december hamnade Örnsköldsviksanläggningen i strålkastarljuset, när Microsoft-grundaren Bill Gates meddelade att hans Breakthrough Energy, i samarbete med EU och Europeiska investeringsbanken, gick in med mer än 1,3 miljarder kronor. Det bidrar till att intresset ökat för Liquid Wind, enligt Fredriksson.

– I och med att Bills namn dykt upp blir det mer i var mans mun, och han har en sådan oerhörd förtroendefaktor som vi kan rida på.

Kanske kan synen på hur koldioxid ska hanteras i Sverige ändras. Hittills har det mesta fokuset hamnat på att pumpa ned klimatgasen i underjorden.

– Det tycker vi är lite tokigt när vi har det här råmaterialet som behövs här och nu, säger han och fortsätter:

– Det är lite mer komplicerat att bygga fabriker, men det är också mer värdefullt på lång sikt.

*Fotnot: Enligt norska DNV, som följer branschen, är 205 metanolfartyg beställda, varav 29 i bruk.

Gustav Sjöholm/TT

Fakta

Vatten spjälkas med hjälp av el, för att bilda vätgas (och syre), så kallad elektrolys.

Koldioxid sugs ut från skorstenen på kraftvärmeverket och koncentreras.

Koldioxid och vätgas körs därefter in i en metanolreaktor där metanol och vatten bildas. Därefter destilleras vattnet bort.

För att producera 100 000 ton metanol går det åt ungefär 1 terrawattimme el, vilket motsvarar elen för 200 000 hushåll.

Flagship One i Örnsköldsvik beräknas producera 50 000 ton e-metanol om året, vilket kan minska utsläppen med 100 000 ton per år.

Källor: Ørstedt, Liquid Wind, Siemens.