KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Ny rapport: Tillverkningsindustrins största utsläpp sker utanför de egna fabrikerna
Den största klimatpåverkan från tillverkningsindustrin uppstår inte i den egna fabriken, visar rapporten Manufacturing Outlook 2026. ”Det här utmanar hur många ser på industrins växthusgasutsläpp”, säger Klas Cullbrand, innovationsstrateg på Net Zero Industry.
Växthusgasutsläppen i tillverkningsindustrins värdekedja, från material, energi, transporter och leverantörsled, är cirka 20 gånger större än de direkta utsläppen från den egna verksamheten. Mer än 80 procent av dessa utsläpp uppstår utanför Sveriges gränser, visar rapporten från Net Zero Industry, ett innovationsprogram som leds av Teknikföretagen och RISE.
– Det här utmanar hur många ser på industrins växthusgasutsläpp. Fokuserar vi bara på den egna produktionen riskerar vi att missa den största delen av klimatpåverkan, säger Klas Cullbrand, innovationsstrateg på Net Zero Industry.
Samtidigt visar rapporten att svensk tillverkningsindustri kan kombinera konkurrenskraft med minskade utsläpp. På fjorton år (2008–2022) har industrin mer än halverat sina utsläpp per genererad krona. Nettoomsättningen har fördubblats sedan 2009 och industrin svarar idag för cirka 30 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster.
Trots det är omställningstakten för låg för att nå nettonoll 2040, menar Sofia Wieselfors, programchef för Net Zero Industry.
– Tempot i omställningen behöver öka och vi måste i högre grad fokusera på värdekedjan och användningsfasen utanför fabriken, där finns den största klimatpåverkan, säger hon.
Industrin kan påverka utsläpp
Trots att majoriteten av utsläppen sker långt från den egna verksamheten är de ett resultat av vad som tillverkas och köps in. Därför har företagen fortsatt stor möjlighet att påverka utsläpp.
Det kan ske på flera sätt. Genom smartare produktdesign och materialval kan utsläppen minska redan i råvaruleden. Skärpta krav på leverantörer kan driva förändring genom hela kedjan. Mindre materialåtgång i produktionen minskar också relaterade utsläpp. Och när produkter elektrifieras eller designas för återtillverkning minskar beroendet av fossil energi och nyproduktion.
– Att ligga i framkant med omställningen är inte bara en klimatfråga, det är en fråga om konkurrenskraft och långsiktig resiliens. De företag som ställer om snabbast kommer att stärka sin position, säger Sofia Wieselfors.
Om rapporten
Manufacturing Outlook 2026 är den första i en planerad årlig rapportserie från Net Zero Industry. Den bygger på statistik från SCB och analyserar den svenska diskreta tillverkningsindustrins ekonomiska utveckling, struktur och växthusgasutsläpp över tid.
Sedan 2009 har tillverkningsindustrins nettoomsättning och rörelsemarginal fördubblats. Förädlingsvärdet motsvarar drygt 8 procent av BNP och industrin står för cirka 30 procent av Sveriges export.
Utsläppen per genererad krona har mer än halverats sedan 2008, industrin växer alltså utan att utsläppen ökar i samma takt.
Ändå är omställningstakten för låg för att nå nettonoll 2040. Av de analyserade utsläppen kommer majoriteten från generering av den energi som köps in och från värdekedjorna (Scope 2 och Scope 3 uppströms), där utsläppen är cirka 20 gånger större än från den egna verksamheten (Scope 1). Till det tillkommer utsläpp från den ofta utsläppsintensiva användningsfasen (Scope 3 nedströms) men dessa täcks inte av SCB:s data och därmed inte av rapporten. 80 procent av utsläppen uppstår utanför Sverige.
Den diskreta tillverkningsindustrin hade cirka 411 000 anställda år 2023. Stora företag dominerar i omsättning (81%) och antal anställda (63%), medan 99 procent av företagen är små eller medelstora.
