DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Slopat karensavdrag ökar hans kostnad med 60 procent per dag – ”Galenskap”

För fiskhandlaren Michael Prising i Uppsala innebär ett slopat karensavdrag över 3 000 kronor i kostnad redan första sjukdagen. Det är en ökning på nära 60 procent. ”Det är företagens pengar rakt av”, säger han till TN.

3 000 kronor för varje första sjukdag. Så mycket skulle Michael Prising, som är delägare Feskarn i Uppsala, förlora varje gång en anställd är sjuk om förslaget om slopat karensavdrag blir verklighet. Och för små enskilda firmor eller handelsbolag drabbar det företagaren direkt.

– Det är företagarens pengar rakt av, säger han till TN.

Michael Prising driver tre delikatessbutiker, två med inriktning på fisk och en på kött, i Uppsala. Förutom själva butiksverksamheten har han också cateringverksamhet och vissa tider även servering. Totalt har verksamheten 14 heltidsanställda, plus extra personal vid behov. Dessutom driver han en sommarrestaurang på västkusten.

För Feskarn riskerar ett slopat karensavdrag att vara förödande och Michael Prising är starkt kritisk till att det nu ställs sådana krav.

– Jag tycker att det är galenskap. Och det är ogenomtänkt.

”Marginalerna blir mindre för varje månad och varje år som går. Vi kan inte ta igen allting på kunderna heller.”

Han säger att han kan förstå grundproblematiken, men menar att om karensavdraget helt försvinner så drabbar det arbetsgivarna hårt. Däremot kan han tänka sig att det kan finnas andra lösningar, inom vissa typer av verksamheter.

– Jag kan förstå problematiken när det gäller offentlig sektor och de som arbetar inom barnomsorg och sjukvård, där det finns en större risk för att bli smittad, exemplifierar han.

Michael Prising har räknat på vad en första sjukdag faktiskt kostar hans företag och använde sig av ett konkret exempel från januari i år.

– Om en anställd är borta en dag med karensavdrag förlorar jag arbetskraft för cirka 1 300 kronor. Utan karensavdrag är vi uppe i nästan 2 200 kronor, inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar. Den tiden måste ersättas av någon annan. Den här gången blev det, liksom så ofta, av en person som redan arbetar heltid. Då ska hon ha 50 procents övertidsersättning, säger Michael Prising.

140 000 per år

Vid det aktuella tillfället kostade med andra ord den medarbetare som fick hoppa in drygt 3 000 kronor – för en dag.

Slopas karensavdraget helt samtidigt som sjukskrivningarna ligger kvar på samma nivåer som idag, uppskattar Michael Prising att det skulle kosta verksamheten omkring 140 000 kronor per år.

”Det låter bra att säga att ingen ska förlora pengar när de är sjuka. Men någonstans måste man få in pengarna.”

Han är tydlig med att han har stort förtroende för sina anställda och inte upplever några omfattande problem med sjukfrånvaro i dag. Men han befarar ändå att ett slopat karensavdrag riskerar att förändra dynamiken på arbetsplatsen.

– På nästan alla arbetsplatser finns det de som aldrig är sjuka, alltid sliter och alltid jobbar. Och så finns det ett litet gäng som känner efter lite mer än vad andra gör. Tar du bort karensen kommer slitningarna mellan de här grupperna att öka.

Alternativet att stänga verksamheten när någon är sjuk finns inte. Feskarn har kontrakt med hyresvärdar om att ha öppet.

– Vi måste ha öppet. Annars riskerar vi vite. Det betyder att vi måste hitta någon som jobbar. Och då blir det ofta de mest lojala som hoppar in och jobbar övertid när vi måste göra snabba schemaändringar. Då blir det en betydligt dyrare peng att betala, säger Michael Prising.

Hårt pressad bransch

Han påtalar att livsmedelsbranschen redan nu är hårt pressad. Stigande råvarupriser och kunder som är känsliga för prishöjningar gör att det blir allt mindre pengar över på nedersta raden.

– Marginalerna blir mindre för varje månad och varje år som går. Vi kan inte ta igen allting på kunderna heller. Alla hör ju hur det skriks om priserna på livsmedel.

Han vänder sig också mot att politiken, enligt honom, talar om slopat karensavdrag utan att tydligt redovisa hur reformen ska finansieras.

– Jag tror att det började som valfläsk. Det låter bra att säga att ingen ska förlora pengar när de är sjuka. Men någonstans måste man få in pengarna. Och det enklaste är att lägga kostnaden i knät på företagen, säger Michael Prising.