HAMNKONFLIKTEN

Hamnarbetarnas storstrejk slår mot svensk industri – ”Väldigt aggressivt”

Hamnarbetarförbundets strejker slår mot både export och import och problemen riskerar att bli långsiktiga. ”Det skadar Sverige som industrination”, säger Per Hidesten på Industriarbetsgivarna. Han varnar för att situationen är ännu allvarligare nu än när facket senast genomförde omfattande konflikter.

90 procent av den totala produktionen i basindustrin går på export. En större del av det går via hamnarna. Skogsindustrin, som står för den största andelen, skeppar ut varor till ett värde av 184 miljarder kronor årligen varav 65 procent transporteras via fartyg. Om hamnarna inte fungerar så är det med andra ett allvarligt problem inte bara för exportföretagen, utan för hela Sverige. Den storkonflikt som Hamnarbetarförbundet genomför just nu är därför djupt problematisk, menar Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

– Det är störande, säger han.

– Jag är bekymrad. Jag har sedan tidigare sett vad hamnarbetarna är beredda att göra och de uppträder väldigt aggressivt. De drar sig inte för att strejka och de drar sig inte för att skada exporten.

Även tillverkningsindustrier drabbas

Trots att strejkerna som Hamnarbetarförbundet genomför oftast bara är en dag i taget i respektive hamn blir det stora antalet strejker, spridda över samtliga svenska hamnar som förbundet finns i, allvarliga för svenska företag. Att exporten påverkas kanske är det mest uppenbara, men Per Hidesten påtalar att även tillverkningsindustrier som importerar varor påverkas.

– Industriföretag får inte insatsvaror till sin produktion. Det innebär att de inte kan producera, säger han.

– Hamnarna är ju en del av vår motorväg för exporten och importen. När Hamnarbetarförbundet konfliktar, så stänger de vårt logistikflöde.

”De drar sig inte för att strejka och de drar sig inte för att skada exporten.”

Hamnarbetarförbundet har en historia av konflikter och är det fackförbund som tillsammans med Syndikalisterna har genomfört flest konflikter de senaste decennierna. För sju-åtta år sedan genomförde förbundet ett stort antal konflikter inte minst i Göteborgs hamn. Beräkningar visar att om liknande konflikter skulle genomföras idag, så skulle det kosta det svenska samhället uppemot 300 miljoner kronor per dag.

Men Per Hidesten konstaterar att situationen är ännu allvarligare idag, givet de osäkra omständigheterna i omvärlden.

– Då fick vi använda andra vägar ut, inte minst via lastbilar – men också tåg. På den tiden kunde varorna gå med tåg från Asien via Ryssland.

– Den vägen är ju helt stängd idag. Så på det sättet är den här konflikten värre, säger han.

Men det handlar inte bara om förlängda produktionstider och förseningar. Per Hidesten är noga med att understryka att när produktionen störs ökar kostnaderna vilket ökar priset ut mot kund – och det skadar svensk konkurrenskraft.

– Omlastningar och stängda hamnar gör allting dyrare.

– Långsiktigt skadar det Sveriges anseende, säger han.

Han menar att om det inte går att lita på att svenska företag kan leverera, så kommer kunder från andra länder att välja att söka sig till andra leverantörer, som finns någon annanstans än i Sverige.

– Det skadar Sverige som industrination, säger Per Hidesten.

Vad det innebär är inte svårt att räkna ut. Om företagen inte kan sälja sina varor försvinner inte minst jobbtillfällen, vilket påverkar hela vår gemensamma välfärd.

Konkurrerande organisation

Per Hidesten är bekymrad över att ett litet fackförbund som Hamnarbetarförbundet, med ett tusental medlemmar, kan påverka den svenska industrin så kraftigt. Transportarbetareförbundet har i jämförelse ungefär 55 000 medlemmar.

– Hamnarbetarförbundet är en konkurrerande organisation till Transport och det är ju Transport som har förstahandsavtalet. Utifrån den lagstiftning vi har, så är det Transports avtal som ska gälla i hamnarna. Därmed borde det vara punkt.

”Vi har en situation när en konkurrerande fackförening helt enkelt vill ha makten över villkoren på de här arbetsplatserna och skada den svenska modellen.”

Men Hamnarbetarförbundet har alltså inte satt punkt. I förra veckan nobbade de ett medlarbud, en så kallad hemställan, som innebar ett andrahandsavtal likalydande med det som Transport har. Medlarna kommer aldrig att lägga något annat bud än ett som är likalydande med Transports. Det har Medlingsinstitutet gjort klart för Hamnarbetarförbundet.

– De har fått väldigt tydliga signaler om att det är Transports avtal som är förstahandsavtal. Det är det som gäller och man kan inte förhandla sig till något ytterligare genom en medling med Medlingsinstitutet, sa generaldirektören Irene Wennemo till Ekot nyligen.

Per Hidesten är bekymrad över att det trots det kommer in nya konfliktvarsel gång på gång.

– Jag kan inte se det på något annat sätt än att Hamnarbetarförbundet vill tränga bort Transport. När de sa nej till hemställan blev det väldigt tydligt, säger han.

– De är en väldigt liten andel av arbetsmarknaden och de äventyrar vår industri och våra svenska jobb.

Märklig argumentation om skyddsombud

Ett av Hamnarbetarförbundets krav är att ”få till stånd reella förbättringar av förutsättningarna för fackligt arbete”, det vill säga ändra förutsättningarna för skyddsombud.

Har skyddsombud det otryggt på svensk arbetsmarknad?

– Nej, det har de inte. Det finns en lagstiftning som ger skyddsombud ett utökat skydd. Så det är en märklig argumentation, säger Per Hidesten.

Precis som Per Hidesten är Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl djupt kritisk till Hamnarbetarförbundet.

– Innan de tecknade kollektivavtal var Hamnarbetarförbundets affärsidé under lång tid att bråka. Vi får väl se, men konflikten som pågår nu ger ju indikationer på att de är på väg tillbaka till den inställningen, sa han nyligen till TN.

Per Hidesten håller med om att förbundet tenderar att genomföra många stridsåtgärder.

– De är konfliktbenägna, säger han.

– Den svenska modellen bygger på att vi har ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi har ett kollektivavtal för varje typ av arbete. Det bygger hela vår modell på. Men Hamnarbetarförbundet vill något annat.

Hamnstrejker ledde till ändrad lagstiftning

År 2019 förändrades den svenska konflikträtten. Bakgrunden var alla de strejker som Hamnarbetarförbundet hade genomfört, inte minst i Göteborgs hamn. Enligt lag är det nu inte tillåtet att strejka i syfte att tränga undan ett annat fackförbunds befintliga avtal. Trots det gav en oenig arbetsdomstol i ett interimistiskt beslut nyligen Hamnarbetarförbundet rätten att fortsätta med sina konflikter.

Hur allvarligt är det för den svenska modellen om den är konflikten är tillåten?

– Hamnarbetarförbundet skulle kunna ha hittat ett kryphål i lagen. Det innebär att det inte är ett vattentätt system. De tar alla chanser de får att skapa konflikt.

Det var dock efter det interimistiska beslutet som Hamnarbetarförbundet nobbade medlarnas bud. Det ställer situationen i en ny dager, menar inte minst Sveriges Hamnar, som nyligen återigen stämde förbundet.

Gör Sveriges Hamnar rätt?

– Absolut! Det tycker jag, säger Per Hidesten.

Tror du att det kan bli ett annat resultat nu?

– Ja, det vore bra.

Behövs det en lagändring?

– Det får vi se. Det är ju upp till bevis nu, med den nya stämningen.

Varför är tror du att just Hamnarbetarförbundet vill genomföra så många konflikter?

– Vi har en situation när en konkurrerande fackförening helt enkelt vill ha makten över villkoren på de här arbetsplatserna och skada den svenska modellen. Och de använder ett väldigt aggressivt sätt för att få den makten, säger Per Hidesten.