KRIGET I UKRAINA

EU-ja till miljarder åt Ukraina

Ungerns premiärminister VIktor Orbán talar med slovakiske kollegan Robert Fico på EU:s toppmöte i Bryssel, med statsminister Ulf Kristersson i förgrunden. Bild: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Viktor Orbán lyfter sitt veto. Trots Ungerns segslitna motstånd är EU-länderna överens om långsiktigt mångmiljardstöd till Ukraina.

"Viktigt i denna svåra tid", säger statsminister Ulf Kristersson från EU-toppmötet i Bryssel.

EU:s rådsordförande Charles Michel lämnar beskedet via X.

"Alla 27 ledare är överens om ett stödpaket på ytterligare 50 miljarder euro till Ukraina inom ramen för EU:s budget. Detta låser fast en stabil, långsiktig, förutsägbar finansiering för Ukraina", skriver Michel.

"EU visar ledarskap och ansvarstagande i stödet till Ukraina. Vi vet vad som står på spel", fastslår rådsordföranden.

Beskedet kommer sedan Michel tillsammans med kommissionsordförande Ursula von der Leyen suttit i ett särskilt förmöte med Ungerns premiärminister Viktor Orbán samt Olaf Scholz från Tyskland, Frankrikes Emmanuel Macron och Italiens Giorgia Meloni.

"Äntligen"

Statsminister Ulf Kristersson (M) välkomnar beskedet.

"Vi har äntligen nått en överenskommelse om ett flerårigt ekonomiskt stöd till Ukraina. EU visar enighet och ansvarstagande", skriver Kristersson på X.

Dessförinnan hann statsministern även måla upp ett eventuellt ja som ett viktigt budskap även till USA, där de politiska partierna ännu inte kunnat enas om fortsatt stöd till de styrande i Kiev.

– Ett samlat besked från EU är inte bara en otroligt stark signal till Ukraina, utan också en stark signal till USA om att Europa står fast, samlat och enigt i sitt stöd till Ukraina. Därmed kan vi också med viss kraft säga att vi vill att USA fortsätter med sitt stöd, sade Kristersson till den svenska pressen på plats i Bryssel.

EU-stödet till Ukraina ska användas för att hålla igång skolor, sjukvård och andra viktiga samhällsfunktioner i det krigsdrabbade landet.

Årlig rapport

Alla detaljer om torsdagens uppgörelse är ännu inte kända, men den bygger på det som 26 länder var villiga att acceptera redan i december, men som Ungern då sade nej till.

Enligt en insatt EU-källa i Bryssel har man dock lagt till att EU-kommissionen årligen ska göra en rapport om stödet och att den då också ska debatteras av EU-ländernas stats- och regeringschefer. Om det behövs kan stats- och regeringscheferna om två år dessutom be kommissionen om att ändra förslaget.

För det sistnämnda kommer dock i så fall enhällighet att krävas bland ledarna – vilket gör att Ungern och Orbán inte på egen hand kan stoppa pengarna.

Färre pengar fryses?

Enligt EU-källan har samtidigt EU-ledarna gått med på att påminna om vad man tidigare skrivit i sitt gemensamma uttalande om den så kallade rättsstatsmekanism som infördes i diskussionerna om EU:s långtidsbudget, för att kunna hålla inne EU-pengar vid misstanke om korruption och missbruk av EU-medel.

I uttalandet – från december 2020 – sägs bland annat att eventuella åtgärder med anledning av misstankarna ska vara "proportionerliga". Det tolkas nu som en eftergift till Orbán genom att potentiellt minska på hur mycket EU-stöd som kommissionen skulle kunna frysa.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är hur som helst nöjd.

"Det är väldigt viktigt att beslutet togs av alla 27 ledare, som återigen bevisar den starka enigheten i EU", skriver presidenten på X.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentets talman Roberta Metsola, Estlands premiärminister Kaja Kallas och EU:s rådsordförande Charles Michel vid EU-toppmötet i Bryssel. Bild: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Statsminister Ulf Kristersson på väg in till EU-toppmötet i Bryssel. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU-kommissionen och merparten av alla EU-länder har länge velat ge ett fyraårigt ekonomiskt stöd till ukrainska myndigheter på 50 miljarder euro, varav 33 miljarder i lån och 17 miljarder i bidrag.

Godkännande från alla krävdes dock för att skjuta till pengarna som en del av EU:s långtidsbudget. Om Ungern fortsatt hade sagt nej behövde övriga 26 EU-länder hitta en annan väg.

"Det absolut bästa är, som jag sade i går: ju mer samlat stöd och ju långsiktigare stöd. Det är det bästa. Men vi har planer för alla alternativ", sade statsminister Ulf Kristersson (M) på väg in till EU-toppmötet på torsdagen.