KRIGET I UKRAINA

Ukraina vill till EU – men lång väg kvar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stödjer ett ukrainskt EU-medlemskap. Bild: Stephanie Lecocq/AP/TT

Ukrainakriget (TT:s korrespondent)

Starkt och unikt stöd från EU till Ukraina väcker hopp i Kiev om framtida medlemskap.

Fast dit är vägen fortfarande lång.

Den våldsamma utvecklingen kring Rysslands förnyade attack på Ukraina har fått EU och EU-länderna att agera på sätt som sågs som otänkbart för bara några veckor sedan.

Sanktioner har riktats mot Rysslands president Vladimir Putin. Tyskland har lagt gasledningen Nordstream 2 på is. Flygtrafik och ryska banker har stoppats och EU har till och med gjort sig redo för att sända vapen till Ukraina.

I en intervju med tv-kanalen Euronews talade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i söndags även om framtida EU-medlemskap för Ukraina.

– Vi samarbetar väldigt nära tillsammans inom många områden, och visst, på sikt … de tillhör oss. De är en av oss och vi vill ha in dem, sade von der Leyen till Euronews.

Särskild process

Det har fått Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att vädja till EU om att omedelbart släppa in landet i EU.

På måndagen skrev han under en formell ansökan, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Till medlemskap är det dock fortfarande långt.

von der Leyens talesman Eric Mamer betonar att hans chef mest hade menat att Ukraina är "europeiskt i allmänhet".

– Och hon specificerade att det finns en särskild process (för att bli medlem) och det är en väldigt viktig punkt, säger Mamer.

Tar många år

Även EU:s rådsordförande Charles Michel ser till att tona ned förväntningarna. Ukraina är inte ens ett officiellt kandidatland till EU och är inte i närheten av att få inleda de komplicerade och mångåriga förhandlingar som måste till för att göra landets lagstiftning och ekonomi kompatibel med EU.

– Olika medlemsländer har olika åsikter och känslighet när det gäller utvidgningen, säger Michel enligt nyhetsbyrån AFP.

EU:s utrikeschef Josep Borrell konstaterar för sin del att medlemskap är något som tar många år att behandla.

– Just nu måste vi ordna lösningar för de kommande timmarna, inte de kommande åren, säger Borrell på väg in till ett av måndagens extra ministermöten i Bryssel.

Schweiz hakar på

EU-maskineriet har gått på högvarv de senaste dagarna, med ett otal extrainsatta ministermöten. Under måndagen möttes exempelvis medlemsländernas energiministrar för att diskutera krigets effekter på deras område.

Bland annat talades om hur Ukraina kan kopplas ihop med det europeiska elnätet och möjligheterna för EU att klara energiförsörjningen utan import från Ryssland.

– Bedömningen är att vi kommer att klara både den här perioden och kommande vinter, men att i slutet av nästa vinter kommer lagren att vara historiskt låga, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S) på väg ut från mötet.

Samtidigt meddelar icke-EU-landet Schweiz att man också ansluter sig till unionens sanktioner mot Moskva.

– Ett stort steg för Schweiz, säger president Ignazio Cassis på en presskonferens enligt nyhetsbyrån AFP.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU har utökats ett flertal gånger, senast den 1 juli 2013 då Kroatien blev medlem. För att bli medlem krävs att ansökarlandet uppfyller en lång rad juridiska, politiska och ekonomiska krav, som gås igenom under långa och mångåriga förhandlingar med EU. Ett drygt 30-tal så kallade "förhandlingskapitel" måste bockas av innan medlemskap kan bli aktuellt.

För närvarande pågår förhandlingar med två länder: Montenegro (sedan 2012) och Serbien (sedan 2014). Även med Turkiet har förhandlingar inletts (redan 2005), även om de samtalen just nu ligger på is på grund av den politiska utvecklingen i Turkiet.

Albanien och Nordmakedonien har i sin tur utlovats en förhandlingsstart inom kort. Bulgarien har dock tills vidare stoppat ett slutligt ja, på grund av en tvist om språk och historia med Nordmakedonien.

Längre bak i kön står Bosnien-Hercegovina, som ansökt om medlemskap, men tills vidare fått nöja sig med status som "kandidatland". Kosovo har status som "potentiell kandidat", medan länder som Georgien, Moldavien och Ukraina hittills bara erkänts som länder "med ett europeiskt perspektiv".