Kaskeloten, världens största tandval, har den största hjärnan på jorden. Den producerar också komplexa klickljud som, enligt en ny studie, liknar mänskligt språk.

Andelen svenska elever som läser tyska har halverats de senaste 30 åren. Det är en utveckling som hotar näringslivet, skriver Sveriges och Tysklands respektive ambassadörer på Di Debatt.

”Idag kan mottagande lärare på gymnasiet eller universitetet inte räkna med att eleverna verkligen kan innehållet i de språkkurser de examinerats från”, skriver krönikören Inger Enkvist.

Svåröversatt, anrikt – och populärt. Det svenska språkets bästa ord är varken för mycket eller för lite.

Värdet för företagskulturen av att kunna mötas på sitt modersmål ska inte tas för givet, skriver krönikören Nils Paul.

Handelsbazooka och hämndtull, men också dunkelflaute och balkongkraftverk. Såväl handelspolitiken som elmarknaden har påverkat årets nyordslista. Men bland orden som speglade världen och vardagen 2025 finns också kidsens ”six seven” och den mysiga mammakorven.

Utbildningsminister Simona Mohamssons utspel om att minska engelskan i undervisningen för att fler barn ska lära sig bra svenska får mothugg av vetenskapen. ”Forskningen visar tvärtom att vi ska omfamna flerspråkigheten”, säger universitetslektorn och språkforskaren Oscar Björk till TN.

Bättre svenskkunskaper krävs för att möta problemen på arbetsmarknaden, skriver Evin Badrniya på SMP:s ledarsida.

Det enda sättet att mota den historiskt höga arbetslösheten är en politik som stärker incitamenten att söka och ta jobb. Det skriver Johan Eklund, Lars Pettersson och Per Tryding på GP Debatt.

Hur kan några halländska gubbar göra AI-tekniken bättre?