DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Över 2 000 företagare slår larm – ”Skulle tänka en gång extra innan jag anställde”

Motståndet mot ett slopat karensavdrag växer. Oron handlar om långt mer än kronor och ören. När en medarbetare är borta med kort varsel står arbetet ändå kvar: växter måste vattnas, hotellrum städas och leveranser komma fram. ”Det handlar också om vem som gör jobbet när personen är borta”, säger hotellchefen Katarina Lindahl till TN.

Nu har mer än 2 000 företagare skrivit under karensupproret. Alexander Wallin, som driver Solgården utanför Trelleborg är en av dem.

– Jag skulle tänka en gång extra innan jag anställde, säger han.

Katarina Lindahl, hotellchef för Hotell Lappland i Lycksele, är ytterligare en som varnar för långtgående konsekvenser.

– Det kan påverka beslut om nyanställningar, investeringar och bemanning. På sikt kan det naturligtvis bidra till att stoppa företagens utveckling, säger hon.

På Solgården arbetar omkring 15 heltidsanställda och ytterligare 10–15 säsongsanställda med odling av blommor och andra prydnadsväxter.

Alexander Wallin, som driver företaget tillsammans med sin svåger Jens Wallin, beskriver en verksamhet där bemanningen är tätt sammankopplad med själva produktionen. Växterna måste skötas och vattnas varje dag. Under högsäsong är företaget dessutom beroende av att de medarbetare som är schemalagda verkligen finns på plats.

– Vi arbetar med levande produkter. Växterna måste skötas och vattnas oavsett om någon är sjuk eller inte. Det måste helt enkelt finnas folk på plats. Även helger, röda dagar och högtider, säger Alexander Wallin.

”Tar man bort karensavdraget tror jag att fler kommer att utnyttja möjligheten att vara hemma någon enstaka dag.”

Det gäller också när produkterna ska ut till kunderna. Solgården arbetar stundtals med mycket korta ledtider. En beställning kan komma på morgonen och behöva lämna företaget några timmar senare.

– Vi kan få en order klockan nio som ska vara i väg klockan två. Är två personer borta och jag inte får tag på någon ersättare får vi problem direkt.

För Alexander Wallin består kostnaden för sjukfrånvaro därför av betydligt mer än sjuklönen. Försvinner medarbetare med kort varsel kan produktionen störas, kvaliteten påverkas och leveranser försenas.

Det är också svårt att snabbt ersätta den som är borta. Mycket av arbetet är manuellt. Även om arbetsuppgifterna inte alltid kräver lång utbildning behövs människor som känner verksamheten och kan gå in i produktionen direkt.

Befarar mer korttidsfrånvaro

Alexander Wallins främsta farhåga är att just att korttidsfrånvaron skulle öka om den ekonomiska tröskeln för att stanna hemma en enstaka dag försvinner.

Samtidigt betonar han att människor som verkligen är sjuka självklart ska stanna hemma.

– Är man sjuk ska man vara hemma. Det är inte det jag vänder mig mot. Men tar man bort karensavdraget tror jag att fler kommer att utnyttja möjligheten att vara hemma någon enstaka dag, säger han.

Frågan har också en historisk bakgrund. När karensdagen slopades 1987 steg den genomsnittliga sjukfrånvaron till 25 dagar per anställd och år – mer än dubbelt så mycket som idag.

Forskning har också visat att mer generös sjukersättning kan påverka beteendet, bland annat genom ökad frånvaro på måndagar och i samband med stora sportevenemang. De sammanlagda kostnaderna för ett slopat karensavdrag skulle landa på upp till 42 miljarder kronor om året, konstaterar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

”Svårare att ge någon en chans”

För Alexander Wallin skulle risken för ökad korttidsfrånvaro även påverka hur han ser på framtida rekryteringar.

Solgården har i dag en stabil personalstyrka. Flera anställda har arbetat på företaget i 15 till 20 år och många säsongsanställda återkommer år efter år.

”I slutändan är det konsumenten som får betala. Men om det leder till minskad försäljning får vi minska produktionen, och då behövs också färre anställda.”

Men när en ny person ska anställas vet arbetsgivaren betydligt mindre om vem det är.

Om kostnaden och den praktiska risken för frånvaro ökar skulle Alexander Wallin bli mer försiktig.

– Jag skulle vilja känna mig säkrare på att personen har viljan och drivkraften. Det blir svårare att bara ge någon man inte känner en chans, säger han.

Det får betydelse i en verksamhet som Solgården där många arbetsuppgifter inte kräver lång utbildning och kan fungera som en väg in på arbetsmarknaden.

Alexander Wallin ser också en risk att högre personalkostnader på sikt driver på automatiseringen. Men inom odlingen finns fortfarande många arbetsmoment som inte enkelt kan ersättas av maskiner. Då måste kostnaden föras vidare till kunden.

– I slutändan är det konsumenten som får betala. Men om det leder till minskad försäljning får vi minska produktionen, och då behövs också färre anställda, säger han.

Inte bara sjuklönen som är problemet

Liknande problem finns inom hotell- och besöksnäringen.

Katarina Lindahl, hotellchef för Hotell Lappland i Lycksele, pekar på att arbetsgivarna redan idag står för sjuklönen under 13 av de första 14 dagarna av en sjukperiod. För företag med små marginaler kan även begränsade kostnadsökningar få betydelse, menar hon.

Men precis som på Solgården är det inte enbart sjuklönen som är problemet.

På ett hotell måste arbetet fortfarande utföras när en anställd sjukanmäler sig. Gäster ska tas emot, rum städas och restaurang och andra funktioner bemannas.

– Då kan företaget behöva ta in en vikarie, använda övertid eller acceptera ett produktionsbortfall, säger Katarina Lindahl.

”Det handlar alltså inte bara om kostnaden för sjuklönen. Det handlar också om vem som gör jobbet när personen är borta.”

Det innebär att korttidsfrånvaro kan skapa två kostnader samtidigt: sjuklönen till den frånvarande medarbetaren och kostnaden eller produktionsbortfallet för att täcka upp frånvaron.

Katarina Lindahl menar att problemet blir särskilt stort i verksamheter där medarbetarna måste vara fysiskt på plats och där det är svårt att hitta ersättare med kort varsel.

Hon nämner bland annat vård och omsorg, handel, restaurang, transport, bygg och mindre tjänsteföretag.

Särskilt utsatta kan små företag bli.

– Ett företag med fem eller tio anställda är särskilt sårbart. Om en eller två personer är borta påverkar det en betydligt större del av verksamheten än i ett företag med flera hundra anställda.

– Det handlar alltså inte bara om kostnaden för sjuklönen. Det handlar också om vem som gör jobbet när personen är borta, säger Katarina Lindahl.

Införde förstadagsintyg

På Hotell Lappland har de också egna erfarenheter av återkommande korttidsfrånvaro.

Det har inneburit att företaget har ställt nya krav på vissa medarbetare.

– Vi har infört förstadagsintyg för medarbetare med hög endagssjukfrånvaro och har sett en markant minskning av sjukfrånvaron hos dessa medarbetare, säger Katarina Lindahl.

För henne visar erfarenheten att ekonomiska och praktiska incitament kan påverka korttidsfrånvaron. Samtidigt betonar även Katarina Lindahl att människor inte ska behöva gå till jobbet när de är sjuka.

– Ingen ska känna sig tvingad att gå till jobbet sjuk av ekonomiska skäl, särskilt inte om man riskerar att smitta kollegor eller kunder, säger hon.

Men hon menar att den hänsynen måste vägas mot konsekvenserna av att helt ta bort karensavdraget.

– Om man tar bort karensavdraget måste man samtidigt fundera på hur man undviker att systemet leder till mer korttidsfrånvaro än nödvändigt. Det är en balans mellan att människor ska kunna vara hemma när de är sjuka och att systemet inte ska skapa felaktiga incitament, säger Katarina Lindahl.