DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Sågar MP:s kritik om kortare arbetstid – ”Vi har utgått från evidens och forskning”

Miljöpartiets påstående om Svenskt Näringslivs beräkningar kring arbetstidsförkortning stämmer inte. Det menar arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson och varnar för att göra glädjekalkyler. ”Man ska inte inräkna osäkra och hypotetiska effekter innan de har inträffat”, säger han till TN.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén hävdar att Svenskt Näringslivs beräkningar av en generell arbetstidsförkortning underskattar reformens effekter

– Man vägrar att räkna på dynamiska effekter. Och det är ju mycket det som detta handlar om, säger han till Dagens Industri.

Men det är ogrundad kritik, enligt Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson.

– Det stämmer inte att vi inte har räknat på någon produktivitetseffekt. Däremot har vi inte gjort några glädjekalkyler, säger han till TN.

Svenskt Näringsliv har gjort ett flertal beräkningar på hur en sänkning av normalarbetstiden från 40 till 35 timmar skulle slå. Och det är alltså dessa beräkningar som Daniel Helldén är kritisk till. Han menar att Svenskt Näringsliv inte tar hänsyn till vad han hävdar är positiva effekter av kortare arbetstid och exemplifierar inte minst med ökad produktivitet, det vill säga att människor, enligt Miljöpartiet, skulle bli mer produktiva av att jobba mindre.

”Det stämmer inte att vi inte har räknat på någon produktivitetseffekt. Däremot har vi inte gjort några glädjekalkyler.”

Men enligt Petter Danielsson bygger kritiken på en missuppfattning.

– När han säger dynamiska effekter verkar han mena att vi inte har räknat på att arbetstidsförkortningen skulle leda till högre timproduktivitet. Alltså att man kan kompensera det minskade antalet arbetstimmar med att man är effektivare under de kvarvarande timmarna. Men det stämmer inte.

Två olika scenarier

Svenskt Näringsliv har analyserat två olika scenarier som enligt Petter Danielsson båda är rimliga enligt den forskningslitteratur som finns. I det ena antas ingen produktivitetsökning alls. I det andra antas att 30 procent av de förlorade arbetstimmarna kompenseras genom högre produktivitet per arbetad timme.

– I båda fallen blir de samhällsekonomiska kostnaderna av en sådan reform ändå väldigt stora, säger Petter Danielsson.

Han menar att antagandet om 30 procents kompensation ligger väl i linje med den forskning som finns på området.

– Vi har utgått från evidens och forskning.

”Det är en reform som kostar och det är helt fel tidpunkt för en sådan reform.”

Enligt Petter Danielsson finns det teoretiska argument både för och emot att kortare arbetstid skulle höja produktiviteten.

Förespråkare pekar ofta på att anställda blir mer utvilade och kan arbeta effektivare under de timmar de faktiskt är på jobbet. Dessutom kan kortare arbetstid skapa incitament för företag att effektivisera verksamheten.

Samtidigt finns det faktorer som verkar i motsatt riktning.

– Man har fasta kostnader för en anställning, som rekrytering, utbildning och planeringstid, som då ska slås ut på färre timmar. Man får fler överlappningar, fler skiftbyten och ökade kostnader för koordinering på arbetsplatser.

– Eftersom det finns teoretiska effekter som kan slå åt båda håller, så måste vi titta på det empiriskt, säger Petter Danielsson.

Intressant att titta på LO:s genomgång

Det handlar alltså om att titta på de länder och branscher som har genomfört arbetstidsförkortningar. Petter Danielsson konstaterar att det då är mycket intressant att titta på den genomgång som LO gjorde för några år sedan.

– LO hittade 81 skattningar från elva olika studier. Bilden som framträder av LO:s genomgång är väldigt splittrad, säger han.

Han förklarar att det finns studier som visar att produktivitetsökningar kan kompensera för allt från noll procent till 100 procent av bortfallet i timmar.

– Men många av de studier som LO lyfter fram har tydliga brister. De är inte statistiskt säkerställda, säger Petter Danielsson.

– Tittar man på de få studier som både använder bra metoder och har statistiskt säkerställda resultat pekar forskningen på att de positiva effekterna för produktiviteten antingen är små eller obefintliga när man redan har åtta timmars arbetsdag. Men även om man föredrar de studier som visar på större effekter innebär själva osäkerheten att det inte är rimligt att inteckna de här osäkra och hypotetiska effekterna innan de har inträffat, säger Petter Danielsson.

”Många av de studier som LO lyfter fram har tydliga brister. De är inte statistiskt säkerställda.”

Han menar att den mest grundläggande effekten av en generell arbetstidsförkortning är enkel.

– Arbetar vi mindre så får vi mindre gjort. Det är den absolut rimligaste utgångspunkten.

Han pekar på att en 35-timmarsvecka skulle innebära ett betydande bortfall av arbetade timmar både i privat och offentlig sektor.

– Det innebär färre lärartimmar, färre sjukvårdsbesök, försämrad konkurrenskraft i industrin och minskad produktion. Det är svårt att komma runt, säger han och fortsätter:

– Det är en reform som kostar och det är helt fel tidpunkt för en sådan reform.

Svenskt Näringsliv har tidigare pekat på att en generell arbetstidsförkortning skulle leda till stora produktionsbortfall, lägre skatteintäkter, ökad kompetensbrist, högre arbetslöshet och större rekryteringsproblem. På sikt riskerar reformen även att bidra till högre inflation, enligt organisationens analyser.

– Om något behöver vi fler arbetstimmar och inte färre. Vi har en åldrande befolkning, stora investeringsbehov kopplade till den gröna omställningen och försvarsutbyggnaden. Jag tror att det är helt fel tidpunkt för en sådan reform, säger Petter Danielsson.